| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Mischliwietz, Sandra, et al.
(författare)
-
Barnet, arbetaren, arbetarförfattaren : om barnet och den kulturella konstruktionen av klass i 1930-talets svenska arbetarlitteratur
- 2011
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap;2. - Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; 41:2, s. 5-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln undersöks hur tematiseringen av barnet (barnet som motiv såväl som anläggandet av ett barns perspektiv på världen) bidrar till den kulturella produktionen av klass i svensk arbetarlitteratur från 1930-talet, exemelfierad av Ivar Lo-Johanssons Godnatt, jord (1933), Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Eyvind Johnsons Romanen om Olof (1934-37). Vår huvudtes är att barnet i dessa romaner symboliserar en arbetarklass som är utsatt för orättvisor, men som också har förmågan att bekämpa dessa. Därigenom representerar barnet också arbetarförfattarens position - "underordnad men vital och modern" - i det litterära fältet.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Magnus
(författare)
-
Arbetarlitteratur, idenititet, ideologi
- 2007
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap;2006:3-4. - 1104-0556. ; 35:2006:3-4, s. 154-177
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar begreppet och fenomenet arbetarlitteratur från en vardagsspråkfilosofisk och ideologikritisk utgångspunkt.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Magnus
(författare)
-
Inordning och uppror: om det ambivalenta förhållandet till traditionen i modern svensk arbetarlitteratur
- 2012
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap;2012:1. - Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; 42:2012:1, s. 49-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Modern svensk arbetarlitteratur präglas i hög utsträckning av ett ambivalent förhållande till den arbetarlitterära traditionen. Många arbetarförfattare som själva gör anspråk på eller accepterar en tillskriven hemhörighet i denna tradition markerar samtidigt avstånd till densamma, ofta med utgångspunkt i att den äldre arbetarlitteraturens tematiseringar av fenomenet klass framstår som politiskt och litterärt otillfredsställande. Syftet med denna artikel är att uppmärksamma och analysera denna ambivalens. Först diskuterar jag konstruktionen av svensk arbetarlitteratur som en tradition och undersöker vilken roll denna spelar såväl i som utanför den litterära offentligheten. Därefter ger jag en översiktlig presentation av svenska arbetarförfattares ambivalenta förhållande till traditionen under perioden 1945–2010.
|
|
| 9. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Att läsa Lolita på lärarutbildningen
- 2010
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap;3-4. - 1104-0556. ; 40:3-4, s. 5-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article an example of class room work on Vladimir Nabokov’s novel Lolita is used to discuss text selection in teacher education. My starting point is that text selection far too seldom becomes a matter of risk taking. What happens when you as a teacher deliberately choose texts that may provoke your students? What are the didactic and ethical possibilities and difficulties? My thesis is that the choice of provocative literature can function as a productive bridge between aesthetical and instrumental ways of reading. Texts which challenge core values of the school and “the myth about the goodness of literature” open up for dialogues about the what, how and why of literature instruction.
|
|
| 10. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Litteratur, teori, terrorism : Anteckningar om "överskridandet" som tankefigur och problematik
- 2009
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap;1. - 1104-0556. ; :1, s. 63-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper I chart some of the numerous connections between literature, theory and terrorism. Ever since the emergence of romanticism, the artistic ideal of transgression has played a prominent role in aesthetic theory and practice. In late modernity, however, the notion of transgression has become so common in all fields of culture, that its critical potential must be questioned. This complex issue is discussed here in relation to both literary and theoretical examples.
|
|
