| 1. |
- Cronqvist, Marita
(författare)
-
Didethics - a didactic model including professional ethics
- 2017
-
Ingår i: Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. - 2002-1534. ; 3:1, s. 68-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ethics in teaching can be understood in different ways. In this article, ethics in teaching is interpreted as values that are expressed by the teacher through words or actions in interaction with students. Previous research has indicated that ethics in teaching with this meaning is difficult to recognize and verbalize. Professional ethics also seems to be randomized and built mostly on personal feelings. In an empirical study of professional ethics, data was analyzed in order to find the essence of the phenomenon professional ethics. The study indicated a lack of professional ethics in preparing and in following up teacher students for school-based training, in didactic plans and in dialogues with teacher educators in the field. This inspired the development of a didactic model, Didethics, in an attempt to make visible and to raise awareness of the importance of professional ethics in teaching. In this model, the essence of professional ethics according to the result of the empirical study becomes a part of didactics. Therefore, the implementation of the study and the result formulated as the essence of professional ethics is presented first, followed by the didactic model and descriptions of how it can be useful to future teachers.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Anita, 1955-, et al.
(författare)
-
Reformimplemantering i förskolepraktik : Ett exempel på hur förskollärarens ansvar har tolkats och omsatts av förskolechefer och arbetslag
- 2018
-
Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 2002-1534. ; 4:2, s. 59-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on how responsibilities and tasks have been allocated between preschool teachers and child-care workers some years after the revision of the Swedish National Education Act and the preschool curriculum in 2010, in which the preschool staffs responsibility was clarified. The revision intended to strengthen the educational quality in preschool by providing preschool teachers with an increased responsibility for the educational activities carried out by preschool teams. Our overall aim was to investigate whether the revision has led to a redistribution of responsibilities and/or tasks in the everyday preschool practice carried through by preschool teams consisting of preschool teachers and child-care workers. The investigation is grounded through observations of the daily work of four mixed teams and analyses of local documents, field conversations and interviews with the team members and their heads. Due to the results there has been some redistribution of responsibilities and tasks. For instance, all the heads have made organizational changes in order to enable preschool teachers to take greater responsibility for educational activities and their quality, which in turn resulted in a more hierarchical organization. The article discusses the complexity associated with the interpretation and implementation of an educational reform and its effects.
|
|
| 3. |
- Frostlund, Jörgen, et al.
(författare)
-
Inkludering, en skola för alla och elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan : en forskningsöversikt av forskning i Sverige, Norge, Danmark och Finland
- 2023
-
Ingår i: Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. - : Göteborgs universitet. - 2002-1534. ; 9:1
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- I denna scoping review analyseras resultaten av forskningen om obligatorisk grundskoleutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige, Norge, Danmark och Finland, under perioden 2011–2023. De vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder som använts, samt de forskningsfrågor och resultat som har ansetts viktiga inom forskningsområdet presenteras. Därvid diskuteras också hur inkluderingsbegreppet använts i forskningen samt vilka forskningsluckor som finns inom forskningsområdet. Inom forskningsområdet är tolkande och kritiska vetenskapsteoretiska perspektiv vanligast och mest använda metoder är enkäter/test och dokument/litteratur/textanalys. De forskningsfrågor som har ställts inom forskningsområdet är varierande, men vanligast är frågor inriktade på det professionella innehållet i utbildningen av elever med IF. Professionella i skolan är överens om att inkludering är ett eftersträvansvärt ideal, som dock inte alltid är uppnåeligt eftersom skolor har svårt att tillgodose elevgruppens behov. Vidare uttrycker professionella en variation av definitioner (dock är placeringsdefinition vanligast), när de definierar begreppet inkludering. Resultatet är väntat, då det inom forskningsområdet saknas konsensus kring hur inkluderingsbegreppet ska definieras. Vidare är det sällsynt med forskning utifrån ett elevperspektiv. Ett resultat av forskningen är att elever med IF är mer negativa till sin lärmiljö (i kontexten inkludering) än andra elevgrupper. Elever med IF deltar också i mindre utsträckning i sociala aktiviteter under skoltiden, vilket indikerar att det fattas gemenskaper i skolan som välkomnar alla elever. Det saknas dock en stabil vetenskaplig grund för säkert kunna säga hur elever med IF upplever inkluderande ansatser i skolan. Inom forskningsområdet behövs studier med elevperspektiv. Det saknas också forskning om interaktion mellan elever, mellan elever och lärare; om kommunikationsförmåga i ett elevnära perspektiv; om samverkan mellan olika professioner, samt om lärares erfarenhet av undervisning med olika läroplaner i samma klassrum. Det finns behov av forskning som mer entydigt definierar vad inkludering innebär samt hur inkludering praktiskt bör utformas i den obligatoriska grundskoleutbildningen för elever med IF.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Levinsson, Magnus
(författare)
-
Slutreplik på två vitt skilda läsningar
- 2017
-
Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik. - 2002-1534. ; 3:1, s. 101-104
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Varga, Anita, 1966-
(författare)
-
Metakognitiva perspektiv på läsförståelseprocessen : en studie av skolans textsamtal kring skönlitteratur
- 2015
-
Ingår i: Nordisk Tidskrift för Allmändidaktik. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 2002-1534. ; 1:1, s. 43-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Offering tuition to help pupils enhance their reading proficiency is one of the most important tasks of education. Within research into reading processes the impact of metacognitive aspects on reading-comprehension has been emphasised. Research has been able to identify a clear connection between the ability to apply metacognitive strategies when reading and a highly developed reading capacity. The current study is a contribution to reading research dealing with tuition in reading-comprehension, and specifically with the issue of arranging tuition to support the development of metacognition. The empirical findings referred to in this study are from text-talks in grades 6-7. The specific focus of the study is the correlation between the linguistic strategies used by the teacher and the pupils’ opportunities to develop metacognitive perspectives as a consequence of these strategies. The study shows how the teachers, by use of a series of linguistic strategies, can offer pupils support in order to: 1) identify and visualise the premises of their personal queries, 2) observe and verbalise their processes of interpretation together with their emotional reactions when reading, 3) survey, adjust and communicate their use of reading-comprehension strategies and 4) recognise the text as an aesthetic construction and the interaction/transaction between texts and the reader.
|
|
