| 1. |
- Berg, Ulrika, et al.
(författare)
-
Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 98-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningFysisk aktivitet ger fysiska och mentala hälsovinster hos barn och ungdomar.Mognads- och tillväxtprocesserna hos barn och ungdomar påverkar en rad fysiska, mentala och sociala kapaciteter och förmågor. Vid rekommendation av fysisk aktivitet bör hänsyn tas till detta och individuella intressen.Alla barn och ungdomar mellan 6 och 17 år rekommenderas minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet av främst aerob karaktär. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan. Hos barn från 0–5 år ska daglig fysisk aktivitet uppmuntras och underlättas.Barn och ungdomar som inte kan nå upp till rekommendationerna på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning bör vara så aktiva som tillståndet medger.Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet bör ges.Barn och ungdomar med övervikt och fetma kan uppnå positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet avseende till exempel blodfetter och insulinkänslighet även om vikten är oförändrad. Konditionshöjande fysisk aktivitet har tydligast effekt, och i kombination med kostförändringar är effekterna större.Hos barn och ungdomar med astma bör en noggrann analys av ansträngningsutlösta besvär göras. Astman ska vara välreglerad och anpassad information och kunskap ska ges för att trygga den unge och främja fysisk aktivitet.Fysisk aktivitet utgör en del av behandlingen vid depression hos barn och ungdomar.Barn och ungdomars hälsa tycks kunna påverkas negativt av långvarigt stillasittande. För närvarande finns dock inte tillräckligt med vetenskapligt stöd för att ge en evidensbaserad rekommendation angående begränsning av stillasittande i den här åldersgruppen.
|
|
| 2. |
- Börjesson, Mats, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid hypertoni
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 412-425
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med hypertoni bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet för att sänka blodtrycket. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Personer med hypertoni kan som tillägg rekommenderas isometrisk träning för att sänka blodtrycket. Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++).Personer med hypertoni bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.Personer med hypertoni bör rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet som en av flera åtgärder för att sänka blodtrycket.
|
|
| 3. |
- Börjesson, Mats
(författare)
-
Kontraindikationer för fysisk aktivitet
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 227-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Börjesson, Mats, et al.
(författare)
-
Plötslig hjärtdöd vid fysisk aktivitet
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 241-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningRegelbunden fysisk aktivitet har positiva effekter på såväl riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som etablerad hjärt-kärlsjukdom. Aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet rekommenderas allmänt. Mer fysisk aktivitet på hög intensitet har potentiellt ännu större effekt, men kan också medföra ökade risker för personer med bakomliggande hjärt-kärlsjukdom.Plötslig hjärtdöd i samband med fysisk aktivitet bland individer > 35 år orsakas nästan uteslutande av kranskärlssjukdom. För äldre idrottare (> 35 år), liksom för icke elitaktiva, saknas i dag svenska rekommendationer om hjärtscreening. Självskattningsformulär, i utvalda fall kompletterat med hjärtundersökning hos ordinarie läkare, har föreslagits kunna minska risken i denna grupp.Plötsliga dödsfall under idrottsutövning bland unga (< 35 år) beror vanligen på tidigare odiagnostiserade medfödda eller ärftliga hjärtsjukdomar. Riksidrottsförbundet (RF) och Socialstyrelsen rekommenderar riktade hjärtkontroller av unga elitidrottare från 16 års ålder, bestående av familjehistoria, symtom, fysikalisk undersökning och vilo-EKG.
|
|
| 5. |
- Hovland, Anders, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid ångestsyndrom
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 632-643
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med panikångest bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet för att minska ångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Ett enstaka aerobt träningspass på hög intensitet minskar risken att utlösa panikångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Fysisk aktivitet kan användas som kompletterande behandling vid all form av ångest, då det finns grund för att förvänta en viss symtomreduktion både akut och på längre sikt.Den fysiska aktiviteten bör utformas och individanpassas av medicinskt utbildad personal i samråd med individen.Personer med ångest, oavsett typ, bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.
|
|
| 6. |
- Martinsen, Egil W, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid depression
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 362-370
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom, måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++), och förbättra livskvalitet, begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++).Vid lindrig eller måttlig depression reducerar fysisk aktivitet depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
|
|
| 7. |
- Mattsson, C. Mikael, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet - begrepp och definitioner
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 21-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningFysisk aktivitet är ett komplext beteende och definieras, rent fysiologiskt, som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning.Aerob fysisk aktivitet är den vanligaste formen och kan utföras på olika intensiteter, från låg till mycket hög. Aerob fysisk aktivitet som utförs i strukturerad form med syfte att öka eller bibehålla konditionen kan benämnas konditionsträning.Muskelstärkande fysisk aktivitet är den form av fysisk aktivitet som belastar och ställer krav på muskelstyrkan. Muskelstärkande fysisk aktivitet som utförs i strukturerad form kan benämnas styrketräning.Grundläggande principer för kroppens svar på träning, som ”overload”, progression, reversibilitet, specificitet och individuella skillnader presenteras.
|
|
