| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Stabilt men polariserat förtroende för svensk nyhetsrapportering 2016—2018
- 2019
-
Ingår i: Mediestudiers årsbok 2018/2019. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198498233 ; , s. 162-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den svenska befolkningens förtroende för medier präglas av en påtaglig stabilitet. Få förändringar har skett i förtroendenivåerna under 2000-talet. Public service-medierna toppar förtroendeligan, medan kvällspressen och kommersiella radiokanaler hamnar längst ned på skalan. Så ser åtminstone mönstret ut på en övergripande nivå. Under ytan har det dock rört på sig i vissa grupper. Det är tydligt att allmänhetens förtroende för medier har kommit att bli mer partipolitiserat, där i synnerhet skillnader i förtroendenivåer har ökat mellan sympatisörer till partier på den vänstra delen av den politiska spelplanen och sympatisörer till partier på den högra planhalvan. Med utgångspunkt i resultat från 2016–2018 års nationella SOM-undersökning1, genomförda vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redovisar det här kapitlet hur människors förtroende för svenska nyhetsmediers samhällsbevakning inom sju områden ser ut. Likt resultaten från 2016 och 2017 års mätningar, visar utfallet att det även 2018 är mediernas bevakning av sjukvården som hamnar i toppen, medan bevakningen av brottslighet och invandring hamnar i botten. Jämförelser mellan de tre åren visar på en tydlig stabilitet i förtroendenivåer. Likt förtroendet för medieinstitutioner och medieorganisationer, är förtroendet för mediernas nyhetsbevakning tydligt partipolitiserat, i synnerhet när det gäller områden som brottslighet och invandring.
|
|
| 2. |
- Nygren, Gunnar, 1954-, et al.
(författare)
-
Svenska nyhetsredaktioner 2019 : Krympande redaktioner och läsardata i centrum
- 2019
-
Ingår i: Mediestudiers årsbok. - Stockholm : Institutet för Mediestudier. - 9789198498233 ; , s. 22-57
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter flera år med stora nedskärningar har utvecklingen planat ut. Antalet journalister på de svenska nyhetsredaktionerna har bara minskat drygt fyra procent sedan 2017. I ett längre perspektiv har redaktionerna bantats mer – sedan 2013 har dagstidningarnas redaktioner krympt 24 procent, medan redaktionerna inom public service har behållit sin styrka. Men det blir allt svårare att definiera vad som är en redaktion. Inom de stora koncernerna produceras innehåll i ett växande samarbete mellan olika redaktioner, en nätverksbaserad produktion där innehåll används i många olika tidningar och program. Samtidigt står publiken i fokus – nya metoder för publikanalys utvecklas i koncernerna. Även om de redaktionella resurserna är mer stabila, så syns orosmoln inför framtiden. Annonsintäkterna 22 | Gunnar Nygren och Karolina Olga Nord Krympande redaktioner – nätverksproduktion och läsardata i centrum | 23 dyker snabbt under hösten 2019. Ägarkoncentrationen har fortsatt och många mindre lokala tidningar och nyhetssajter har lagts ner plus landets största gratistidning Metro. Redaktionscheferna befarar fortsatta minskningar av antalet journalister inför 2020–2021.
|
|
| 3. |
|
|
