| 1. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-
(författare)
-
Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kunskapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot centrala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på politiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expertvälde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en deliberativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika utgångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frågan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Renskötselrättens grunder – en replik
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 864-867
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- ASP, PETTER, 1970-
(författare)
-
Svensk rättspraxis-straffrätt 2001-2009
- 2010
-
Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; , s. 902-999
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- ASP, PETTER, 1970-, et al.
(författare)
-
The Pirate Bay : En kommentar
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Karnov group. - 0039-6591. ; , s. 103-119
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln kommenterar författarna Svea hovrätts dom i det s.k. Pirate Baymålet. Bland de frågor som kommenteras märks bl.a. tillämpligheten av svensk lag, omfattningen av det straffrättsliga ansvaret för medhjälp till (medhjälp till) upphovsrättsintrång samt frågan om skadestånd.
|
|
| 7. |
- Azad, Azade, et al.
(författare)
-
Barn och ungdomar minns och berättar detaljerat efter att ha bevittnat dödligt våld
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 97, s. 746-759
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta barn som kommer i kontakt med rättsväsendet har utsatts för stressfyllda eller traumatiska händelser. Följaktligen är effekten av starka negativa känslor på minnet och berättandet, av både juridiska och kliniska skäl, av stor vikt att undersöka. I ett pågående forskningsprojekt har vi kartlagt de mönster som präglar barns minnen och berättande när de bevittnat dödligt våld, samt olika bakgrundsfaktorer som kan tänkas påverka barnens vittnesmål. Totalt har vi analyserat polisförhör med över 100 barn och ungdomar i åldrarna 3–17 år. Huvudresultaten visar att barn berättar detaljerat om dessa upplevelser i polisförhör, oavsett ålder och relation till gärningsmannen och/eller offret. Därtill visar resultaten att upprepade förhör leder till ett än mer detaljerat berättande. Det finns således skäl till att reflektera över etablerade uppfattningar angående i vilken utsträckning barn är lojala mot sina föräldrar och av den anledningen tiger om det våld de upplevt i hemmet. Barnets vittnesmål är av stor vikt för att få ett bättre underlag i en brottsutredning och för att försäkra barnets rätt till brottsskadeersättning samt för att domstolarna vid straffvärdesbedömningen ska kunna beakta att ett barn bevittnat brottet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergström, Maria
(författare)
-
EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :4, s. 357-374
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel fokuserar på förändrade förutsättningar för EU-straffrättens påverkan på Sverige. Ämnet är som bekant oerhört aktuellt efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget 1 december 2009. En av de främsta förändringarna efter Lissabon rör straffrätten där EU:s medlemsstater har överlåtit ytterligare lagstiftningsmakt och många av våra svenska regler nu antas av EU:s lagstiftare. Ett exempel är reglerna mot penningtvätt som härleds ur ett EU-direktiv som i sin tur följer internationella rekommendationer. Penningtvättsdirektivet antogs emellertid innan EU hade fått överstatlig lagstiftningsmakt på straffrättens område. En fråga detta ger upphov till är om detta är typiskt för EU eller ett udda undantag?
|
|
| 10. |
|
|
