| 1. |
|
|
| 2. |
- Cameron, Iain, 1959-
(författare)
-
Fredstida kriser i en konstitutionell kontext : En komparativ analys och en försiktig framåtblick för Sveriges del
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 1172-1190
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns flera exempel på fredstida kriser som ställer stater inför mycket svåra utmaningar. Frågan är om det svenska systemet som det ser ut idag ger bästa möjliga förutsättningar att förbereda inför samt hantera en pågående fredstida kris. Det är vår förhoppning att de slutsatser som presenterats i detta temanummer kan vara till nytta i den svenska debatten om svensk krishantering, den konstitutionella nödrättens vara eller inte vara och huruvida regleringen av fredstida kriser bör ske även på grundlagsnivå. I detta avslutande bidrag till temanumret om rättsliga åtgärder mot Covid-19 gör vi en analys av den nordiska, med tyngdpunkt på den svenska, författningsberedskapen som nu har testats i skarpt läge, för att dra tentativa slutsatser om hur god den svenska författningsberedskapen är i fredstida kriser.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/20, s. 546-570
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vidLunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober 2019 tydliggjorde sin syn på frågan var det därför ett välkommet klargörande. I artikeln presenteras några reflektioner med anledning av domstolens uttalande.
|
|
| 5. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2020, s. 770-784
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskuterar i ljuset av den såkallade Girjas-domen sedvanans ställning och betydelse i svensk förmögenhetsrätt.
|
|
| 6. |
- Heuman, Lars, 1941-
(författare)
-
Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis ?? En studie av HD:s och HFD:s plenifall
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 453-512
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är möjligt att prejudikatinstanser någon gång avstår från att göra behövliga praxisändringar på grund av plenireglernas krav på att samtliga justitieråd ska medverka vid en tungrodd beslutsprocess. Det kan finnas ett påtagligt behov av att de högsta instanserna avviker från tidigare prejudikat genom förtydliganden och tillägg som är oförenliga med dessa prejudikat. Om detta ändringsbehov inte blir tillgodosett kommer en äldre och oklar praxis att kvarstå. Stabilitetsmålsättningen och kravet på förutsebar rättstillämpning utgör inte skäl för att en oklar praxis ska förbli oförändrad. Utvecklingen mot utförligare och mera komplicerade domskäl i prejudikat som avser svårlösta rättsfrågor medför en risk för att antagna rättsgrundsatser och lagtolkningar inte blir lämpliga i alla avseenden. Det uppkomna ändringsbehovet kan i ökad utsträckning komma att tillgodoses genom tillkomsten av vanliga prejudikat
|
|
| 7. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt : Dataskyddsförordningens tillämpning på marknadsföring och marknadsrättens tillämpning på kommersiell personuppgiftsbehandling
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 140-169
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jonsson Cornell, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
Föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer : Några rättsliga iakttagelser och en rättspolitisk spaning
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :515
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer. Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet.
|
|
| 10. |
- Jonsson Cornell, Anna, 1973-
(författare)
-
Författningsberedskap i praktiken : En kommentar med anledning av lagen om ändring i smittskyddslagen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala. - 0039-6591. ; :377
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 16 april 2020 fattade riksdagen beslut om att anta lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168). Lagen är tillfällig och ska upphöra att gälla den 30 juni 2020. Bakgrunden till lagens tillkomst är behovet av att snabbt kunna fatta beslut för att stävja spridningen av Coronaviruset, eftersom det befintliga normgivningsbemyndigandet i smittskyddslagen inte har ansetts fylla det behov av föreskrifter som pandemin kan komma att kräva. Det finns flera principiella anledningar till att uppmärksamma lagen. Denna kommentar fokuserar på lagen som ett belysande exempel på det som i svensk krishantering kallas författningsberedskap och som är en av de viktigaste förklaringarna till varför vi inte har ett i grundlag reglerat undantagstillstånd i fredstida kriser.
|
|
