| 1. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
|
|
| 2. |
- Almlöf, Hanna, Lektor, 1981-, et al.
(författare)
-
Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala, Sweden : Föreningen för Utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.
|
|
| 3. |
- Bellander, Henrik, 1978-, et al.
(författare)
-
Om tillämpning av rättegångsbalkens kostnadsregler i skiljeförfaranden
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 747-769
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I samband med att skiljeförfaranden avslutas uppkommer vanligtvis frågor beträffande i vilken utsträckning en part ska kunna få ersättning för sina kostnader från motparten. Trots att det är en vanligt förekommande fråga som inte sällan rör betydande belopp ges ingen närmare vägledning i lag, förarbeten eller praxis. I litteraturen återfinns ett antal generella uttalanden om att samma principer som gäller för rättegång i tillämpliga delar kan gälla även i skiljeförfarande. I vilken utsträckning 18 kap. rättegångsbalken ska eller bör tillämpas i skiljeförfaranden, och vilka skäl som motiverar en sådan ordning, råder det dock oklarhet kring. I artikeln behandlas dessa frågor närmare med utgångspunkt i två exempelsituationer – när käromålet endast bifalls till viss del respektive när en parts processföring har varit vårdslös eller orsakat kostnader som inte varit skäligen påkallade.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Cameron, Iain, 1959-
(författare)
-
Fredstida kriser i en konstitutionell kontext : En komparativ analys och en försiktig framåtblick för Sveriges del
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 1172-1190
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns flera exempel på fredstida kriser som ställer stater inför mycket svåra utmaningar. Frågan är om det svenska systemet som det ser ut idag ger bästa möjliga förutsättningar att förbereda inför samt hantera en pågående fredstida kris. Det är vår förhoppning att de slutsatser som presenterats i detta temanummer kan vara till nytta i den svenska debatten om svensk krishantering, den konstitutionella nödrättens vara eller inte vara och huruvida regleringen av fredstida kriser bör ske även på grundlagsnivå. I detta avslutande bidrag till temanumret om rättsliga åtgärder mot Covid-19 gör vi en analys av den nordiska, med tyngdpunkt på den svenska, författningsberedskapen som nu har testats i skarpt läge, för att dra tentativa slutsatser om hur god den svenska författningsberedskapen är i fredstida kriser.
|
|
| 6. |
- Cameron, Iain, 1959-
(författare)
-
Några reflektioner över lagberedning ur ett jämförande perspektiv
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 14-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Har den svenska lagberedningsprocessen försämrats, och i så fall varför? Detfinns flera rationalitetskontrollpunkter i det svenska lagberedningssystemet,och systemet är fortfarande bra i en internationell jämförelse. Nedandiskuterar jag några moment i den svenska lagberedningen, samt ger någrajämförande perspektiv på dessa.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ericson, Marika, 1977-, et al.
(författare)
-
Covid-19 i Sverige : Rättsliga perspektiv på krisberedskap och de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 1080-1097
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. Artikeln inleds med en genomgång och analys av vissa ingripande rättsliga åtgärder av klassisk smittskyddskaraktär, exempelvis förbud mot folksamlingar, stängning av skolor och andra verksamheter och liknande. Däremot tar vi inte upp åtgärder av stödjande karaktär, exempelvis olika former av ekonomiskt stöd såsom permitteringsstöd, anstånd med skatter och dylikt. Efter detta går vi igenom vissa grundläggande skillnader mellan regelverket för totalförsvar och krisberedskap och beskriver krisberedskapssystemet något mer i detalj. Slutligen betraktar vi Covid-19 ur systemperspektivet och drar slutsatser inför framtiden.
|
|
| 9. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/20, s. 546-570
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vidLunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober 2019 tydliggjorde sin syn på frågan var det därför ett välkommet klargörande. I artikeln presenteras några reflektioner med anledning av domstolens uttalande.
|
|
| 10. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2020, s. 770-784
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskuterar i ljuset av den såkallade Girjas-domen sedvanans ställning och betydelse i svensk förmögenhetsrätt.
|
|
