| 11. |
- Heuman, Lars, 1941-
(författare)
-
Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis ?? En studie av HD:s och HFD:s plenifall
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 453-512
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är möjligt att prejudikatinstanser någon gång avstår från att göra behövliga praxisändringar på grund av plenireglernas krav på att samtliga justitieråd ska medverka vid en tungrodd beslutsprocess. Det kan finnas ett påtagligt behov av att de högsta instanserna avviker från tidigare prejudikat genom förtydliganden och tillägg som är oförenliga med dessa prejudikat. Om detta ändringsbehov inte blir tillgodosett kommer en äldre och oklar praxis att kvarstå. Stabilitetsmålsättningen och kravet på förutsebar rättstillämpning utgör inte skäl för att en oklar praxis ska förbli oförändrad. Utvecklingen mot utförligare och mera komplicerade domskäl i prejudikat som avser svårlösta rättsfrågor medför en risk för att antagna rättsgrundsatser och lagtolkningar inte blir lämpliga i alla avseenden. Det uppkomna ändringsbehovet kan i ökad utsträckning komma att tillgodoses genom tillkomsten av vanliga prejudikat
|
|
| 12. |
- Hjertstedt, Mattias, 1974-, et al.
(författare)
-
Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning : En analys av rättighetsskyddet vid frihetsberövande och reell husrannsakan
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 665-691
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidanEuropakonventionens skydd för rätten till frihet och till privatliv enligt artiklarna 5 och 8. Avslutningsvis diskuteras i vad mån det svenska systemet ger ett tillfredsställande rättighetsskydd.
|
|
| 13. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt : Dataskyddsförordningens tillämpning på marknadsföring och marknadsrättens tillämpning på kommersiell personuppgiftsbehandling
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 140-169
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Jonsson Cornell, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
Föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer : Några rättsliga iakttagelser och en rättspolitisk spaning
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :515
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer. Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet.
|
|
| 16. |
- Jonsson Cornell, Anna, 1973-
(författare)
-
Författningsberedskap i praktiken : En kommentar med anledning av lagen om ändring i smittskyddslagen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala. - 0039-6591. ; :377
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 16 april 2020 fattade riksdagen beslut om att anta lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168). Lagen är tillfällig och ska upphöra att gälla den 30 juni 2020. Bakgrunden till lagens tillkomst är behovet av att snabbt kunna fatta beslut för att stävja spridningen av Coronaviruset, eftersom det befintliga normgivningsbemyndigandet i smittskyddslagen inte har ansetts fylla det behov av föreskrifter som pandemin kan komma att kräva. Det finns flera principiella anledningar till att uppmärksamma lagen. Denna kommentar fokuserar på lagen som ett belysande exempel på det som i svensk krishantering kallas författningsberedskap och som är en av de viktigaste förklaringarna till varför vi inte har ett i grundlag reglerat undantagstillstånd i fredstida kriser.
|
|
| 17. |
- Ramberg, Christina, 1962-
(författare)
-
Skadestånd vid avtalsbrott – förslag till analysmodell (de lege lata)
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 589-604
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel handlar om när en avtalsbrytande (kontraktsbrytande) part kan undgå skadeståndsansvar. Åsikterna i litteraturen går isär och HD har tecknat en motstridig bild. I artikeln hävdas att brott mot ett avtalsåtagande medför skadeståndsskyldighet i och för sig – oavsett om det är fråga om ett omsorgs-, resultat- eller garantiåtagande. I artikeln hävdas vidare att frågan om en avtalsbrytande part i undantagsfall kan undgå skadeståndsansvar ska bedömas med stöd av en analys som ligger nära 36 § avtalslagen med inspiration från lagregler om force majeure och kontrollansvar, soft law-regler om hardship samt förutsättningsläran.
|
|
| 18. |
- Schytzer, Jonatan, 1985-, et al.
(författare)
-
(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala. - 0039-6591. ; :8, s. 726-742
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit föremål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddasgenom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Thorburn Stern, Rebecca, Professor, 1974-
(författare)
-
Innebörden av ”svenskt konventionsåtagande” : svårare att tolka än man tror
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 120-136
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med 2016 års tillfälliga lag om uppehållstillstånd är att inskränka möjligheterna till uppehållstillstånd utan att riskera en tillämpning av skyddsbestämmelser och regler om anhöriginvandring som strider mot Sveriges internationella förpliktelser. För att uppnå detta används svenska konventionsåtaganden som ”ventiler” i vissa av lagens centrala bestämmelser. Lagstiftaren har emellertid inte klargjort vilka internationella förpliktelser som avses. Tolkningen av detta har istället lämnats över till rättstillämparen, vilket väckt frågor både rörande rättstillämpningen i sig och om ansvarsfördelning när det gäller rättsbildningen. I den här artikeln diskuteras begreppet ”svenskt konventionsåtagande” i den tillfälliga lagen och vilka konsekvenser detta sätt att lagstifta kan få.
|
|
