| 51. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Till stöd för stödbrev
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 266-288
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stödbrev har uppfattats som särskilt svåra att tolka, eftersom åtagandena i handlingen är oprecist formulerade. Den “dåliga” utformning texten fått beror nog ofta på den affärsmässiga kontexten och en önskan hos parterna att skjuta problemen på framtiden. Tar man det affärsmässiga sammanhanget och bakgrunden på allvar, så får detta emellertid konsekvenser för tolkningen av stödbrevet. Den som skall tolka stödbrevet måste i allt väsentligt utgå från stödbrevets text och inte bakom texten försöka konstruera fram en samstämmig vilja som aldrig funnits där. Traditionellt delas stödbreven upp i svaga, mellanstarka och starka stödbrev. I artikeln framförs tanken, att det vore bättre att dela in stödbreven i bara två grupper, nämligen självständiga och borgensliknande. Uppdelningen grundas på om det är utfärdaren själv som brustit i uppfyllelsen av ett direkt åtagande mot stödbrevets mottagare eller om ansvaret utlöses av att den prestationsskyldige i det förhållande som föranledde utfärdandet av stödbrevet inte fullgjort sin förpliktelse mot stödbrevsmottagaren. I artikeln diskuteras även huruvida de förpliktelser som kan åläggas en utfärdare av ett stödbrev är underförstått villkorade av att förhållandena är desamma som då stödbrevet utfärdades.
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
- Johansson, Tormod Otter, 1985
(författare)
-
En oreglerad kärna av statsfunktionen
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2012:5
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av det svenska försvarets verksamhet. I SOU 2011:76 föreslås emellertid en rättslig reglering avseende militär personals användning av våld vid sådana insatser. Artikelförfattaren ställer frågan om det hittills rådande juridiska vakuumet säger oss något om statens väsen.
|
|
| 54. |
- Johansson, Tormod Otter, 1985
(författare)
-
Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheterna efter den 1 januari 2011
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2012:9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges grundlag reviderades den 1 januari 2011 och författaren argumenterar för att förändringarna både pekar på en fortsatt utveckling av den svenska konstitutionella traditionen och en möjlig påverkan av EU-rätten och Europakonventionen i relationen mellan regeringen och de underlydande förvaltningsmyndigheterna. Dessa frågor belyses med en historisk genomgång av den svenska konstitutionens utveckling.
|
|
| 55. |
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
- Jänterä-Jareborg, Maarit
(författare)
-
Barnets bästa och Sveriges ansvar för överflyttning av olovligen bortförda barn
- 2014
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :4, s. 387-414
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uppsatsen analyserar den senaste rättsutvecklingen rörande olovligt bortförande av barn, i Sverige och Europa. Konflikter har uppstått mellan Haagkonventionen om civila aspekter på olovligt bortförande av barn, FN:s barnkonvention, EU-staternas Bryssel II-förordning och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Uppsatsen ifrågasätter den svenska rättstillämpningens förenlighet med de internationella instrumenten.
|
|
| 58. |
- Jänterä-Jareborg, Maarit, 1954-
(författare)
-
Den internationella familjerätten i Europa
- 2014
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 226-243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln analyserar effekterna av EU:s nya internationella familjerätt med utgångpunkt i den juridiska problematik som Ingrid Bergmans äktenskap med Roberto Rossellini gav upphov till på 1950-talet.
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
- Landström, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
|
|
