| 1. |
- Björkman, Jan, et al.
(författare)
-
”Att resa tillsammans” – Kunskapsnätverken i Blekinge
- 2003
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna uppsats diskuterar vi samverkan mellan högskolan och företagen genom olika berättelser. Den första berättelsen hämtar inspiration från begreppen ´triple helix´ och ´distribueradkunskapsproduktion´. Med hjälp av dessa begrepp kan vi åstadkomma en berättelse som syftar till att fånga in en övergripande samhällsdiskurs och därmed en mer abstrakt berättelse om hur relationerna mellan akademin och företagen kan omformuleras och omprövas. Den andra berättelsen landar i Blekinge och tar sin empiriska utgångspunkt från att presentera historia och nutid för två kunskapsnätverk som drivs i samarbete mellan Blekinge tekniska högskola och två företagsbranscher, nämligen tillverkningsindustrin och callcenterföretag. I vår historiebeskrivning och analys hämtar vi inspiration och verktyg från Actor-Network Theory (ANT) och dess vidareutveckling, Actor-Network Theory and After (ANTA). Den första analytiska blicken omfattas av hur ´samverkansdiskursen´ och de befintliga regionala nätverken deltar i pågående förhandlingar/processer där olika förståelser av kunskap står i centrum. Den andra analytiska blicken riktar vi mot nätverkskoordinatorn, anställd av högskolan. På vilket sätt initierade koordinatorn som talesman de övriga deltagarna till projektet? Hur tydlig var ´invitationen´? Vilka förväntningar hade de olika nätverksdeltagarna? Utöver människor finns det också icke-mänskliga aktörer, som till exempel tid och pengar. Hur agerade de? Med vilket kunskapsperspektiv gick högskolan in i nätverksarbetet? Vilka kunskapssyner hade de deltagande företagen? Kan vi förstå kunskapsförhandlingar genom att utgå från två samexisterande kunskapsperspektiv: teoretisk kunskap och praktisk kunskap? Hur förhöll sig högskolan respektive de deltagande företagen till dessa perspektiv? Den andra blicken riktar vi oss mot kunskapsnätverkens stabilitet. Hur stabila är de existerande kunskapsnätverken? Vad innebär stabilitet? Har nätverkens ursprungliga mål och innehåll förändrats under tidens gång? Är stabilitet alltid något eftersträvansvärt eller kan det finnas negativ stabilitet? Vi syftar till att genom de lokala tillämpningarna kunna förstå på vilket sätt samarbete mellan akademin och företagen kan växa fram så att samarbetet kan bli givande för bägge parter. Vi syftar också till att synliggöra de kritiska punkterna för samarbetet mellan akademin och företagen. Parallellt med detta syftar vi också till att se vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir meningsfullt och kraftfullt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rydhagen, Birgitta, et al.
(författare)
-
ICT and the role of universities : a technopolitical and postcolonial challenge
- 2003
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- ICT and the role of universities - a technopolitical and postcolonial challenge When ICT (information and communication technology) development issues are situated in the context of knowledge- and technology co-development between low and high income countries, the need for understandings and praxis of postcolonial ICT emerge and the challenges for the academy and its technical faculties enhance. Relevance seems to be a core concept often raised. For development the change of position from merely technology transfer to co-development is strongly in demand. Feminist technoscience with emphasis on ICT is certainly motivated by transformation goals. The reasons for transformation are not only seen in the ongoing difficulties of achieving appropriate ICT system solutions especially in low income countries, but in the way we face contemporary processes of knowledge and technology development. The prerequisites for the latter are still to be met, and urge for transformation not the least within technical faculties of universities. Experiences from development of feminist technoscience within technical faculties implies recognitions of techno- and research politics deeply rooted in understandings of knowledge and technology production as processes, which occur in distributed systems. In other words, knowledge creation takes place on the boundaries between universities, companies (private sector) and other regional, national and international actors (public sector). Hence the role of the university comes into sharp focus and its (dis)ability of transformation. In the study presented experiences from University of Dar es Salaam, Tanzania and Blekinge Institute of Technology, Sweden, will be discussed.
|
|
| 4. |
- Rydhagen, Birgitta, et al.
(författare)
-
Prerequisites for Postcolonial ICT
- 2004
-
Ingår i: Kvinnoforskningsnytt. - Luleå : Avdelningen för genus&teknik, Luleå tekniska universitet. - 1401-5390. ; :1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Informationsteknik, IT, postkolonialism, feministisk teknovetenskap, genusforskning, teknopolitik
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Trojer, Lena
(författare)
-
Genusforskning inom teknikvetenskapen : en drivbänk för forskningsförändring
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många föreställningar om relationen mellan genus och teknik. En vanlig uppfattning är att det handlar om kvinnor - om kvinnors låga antal i teknisk utbildning och forskning samt i ett teknikrelaterat näringsliv. Det kan också förstås som teknikens konsekvenser för kvinnor och inflytelsesvaga grupper i samhället. Få uttrycker någon mening om tekniken i sig och vad genus eller genusforskningen kan ha för betydelse inom olika teknikområden och för den tekniska kunskapsutvecklingen ? annat än fromma förhoppningar om att kvinnor bär på någon inneboende potential att utveckla ämnet annorlunda. Denna skrift inbjuder till en resa mellan föreställningar om genusforskning inom teknikvetenskapen, och ämnet så som det faktiskt utvecklats. Ordet inom anger att jag ämnar göra en tydlig avgränsning gentemot andra betydelsefulla verksamheter, som jämställdhetsarbete och genusforskning inom andra disciplinområden. Berättelser präglas av författaren, så också i detta fall. Att jag själv är verksam inom en teknisk högskola och alltså har ett direkt inifrånperspektiv ger texten sin specifika karaktär. Jag har studerat, forskat inom och utvecklat genusforskningsmiljöer på en matematisk-naturvetenskaplig och tre tekniska fakulteter i Sverige. Den genusforskning jag bedrivit har haft kopplingar till forskare i de nordiska länderna. Mina internationella kontakter är särskilt riktade mot söder och sydost, dvs. till utvecklingsländer. Denna berättelse kan kanske komma att bjuda på överraskningar. Mina svar på frågan vad genusforskning inom teknikvetenskap kan vara och bidra med, är måhända inte de förväntade. En sammanfattning av svaren återfinns i sista kapitlet, men redan nu kan vi konstatera att studieobjektet för genusforskning inom teknikvetenskap utgörs mer av teknikvetenskapen i sig ? dess teorier, metoder, kunskapsprocesser och praktik ? än av kvinnor, kön och/eller könsmaktrelationer. För att underbygga denna insikt är det nödvändigt att skapa en ram för förståelsen. Den introduceras i de kapitel som handlar om begrepp och avgränsningar, den historiska utvecklingen, forskningspolitik, försöken att vrida forskningsfrågorna in mot teknik och vetenskap samt kunskapsprocesser och integreringsstrategier. Eftersom all genusforskning - inte minst den teknikvetenskapliga - syftar till konkret förändring, måste genusforskningen göra sig relevant i de sammanhang den befinner sig. Detta förändringsarbete innebär stora utmaningar för den etablerade vetenskapen såväl som för genusforskningen själv. I bästa fall utgör genusforskning inom teknikvetenskap en verksam förändringskraft för våra tekniska akademiska institutioner i deras strävanden att utveckla sin roll i vår tids alltmer distribuerade forskningsprocesser
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Trojer, Lena
(författare)
-
Rhetoric and Realities : Evaluation of IT Projects
- 2002
-
Ingår i: Feminist Challenges in the Information Age. - : Leske+Budrich. - 3810032557
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- A discussion of complex IT development processes is presented by means of an evaluation of a major development project in the county of Blekinge?its aim was to create jobs and enhance dynamism in the region on a platform of information and communication technology. The public image of the Blekinge region in southern Sweden has changed during the last five to ten years from a region in deep crisis to a dynamic region with special attention on information technology. In a EU context Blekinge has been successful in launching the region as a full-scale laboratory, which was aided by a complete structure of the region and by its smallness (150,000 inhabitants) in order to develop and change the society. A number of competences are necessary to evolve complex understandings and make them a suitable basis for different kinds of strategy decisions and further development. Gender research has relevant expertise to contribute in various fields. There is a technical university (Blekinge Institute of Technology) in the region. This university is nationally unique in its profile in that it combines a focus on applied IT with developing a praxis for distributed knowledge production, with three chief actors?the university, regional authorities, and industry. The technical faculty of Blekinge Institute of Technology includes a division for IT and gender research. The scientists at the division are committed to developing complex understandings of IT as a reality producing technology and of the dominating transformations following in its footsteps.
|
|
