| 1. |
- Abdelzadeh, Ali, 1981-, et al.
(författare)
-
Ungas röst : En studie om ungdomars valdeltagande 2018 och deras egna tankar om att delta i val
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Valdeltagandet är högt bland unga och följer ganska väl befolkningen i stort. Det finns dock en oroväckande klyfta i samhället, alla unga upplever inte att de har lika möjligheter att göra sin röst hörd. Unga med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i lägre utsträckning i val. Under samtal med unga träder också en allvarlig bild fram av att unga inte upplever att samhället finns till för dem eller att politiska företrädare inte lyssnar. De känner sig inte inkluderade.Den här rapporten visar att det spelar roll var unga växer upp och bor. Ungas socioekonomiska förutsättningar är tätt sammankopplade med valdeltagande. Det finns betydande skillnader i valdeltagande mellan olika områden i kommunerna i hela landet. Det visar att skillnader i social jämlikhet riskerar att leda till politisk ojämlikhet. De geografiska skillnaderna i valdeltagande pekar på att det finns behov av insatser som utjämnar skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor. Alla unga ska ges likvärdiga förutsättningar, det ska inte spela någon roll var de bor.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alexandersson, Pär
(författare)
-
Socialtjänstens värdegrunder : Etik i förarbeten och lagar om fattigvård, socialvård och socialtjänst
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie beskrivs och analyseras den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria”. Det är berättelsen om hur mellanmänskliga värden har använts för offentliga lösningar byggda på dygder, plikter och nyttoidéer.Värdefrågor har alltid varit grundläggande i lagar och förarbeten inom området, men det är ovanligt med uttalat etiska analyser, reflektioner och ställningstaganden i statliga utredningar, propositioner och betänkanden från riksdagsutskott. Det gäller både i äldre tid och under de senaste decennierna.Människosynen i lagar och förarbeten om socialtjänsten betonar den enskildes individualitet, möjligheter och behov. Det finns ett tydligt fokus på individuellt oberoende samtidigt som socialtjänstlagens ”portalparagraf” bär spår av en gemenskapsmoral med rötter i akademisk diskussion.I dag finns det tecken på skillnader i värden mellan olika grupper, såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionellt etisk värdegrund för äldreomsorgen.
|
|
| 4. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt : En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.
|
|
| 5. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Svenska ideella organisationers mervärde i biståndet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera olika aktörers uppfattningar om svenska ideella organisationers mervärde inom biståndet. Med hjälp av intervjuer med ett antal representanter för olika aktörer med kunskap och erfarenhet av det svenska biståndsarbetet och analyser av existerande dokument behandlas i denna rapport de svenska ideella organisationernas roller, särarter och mervärden inom det svenska biståndet. De empiriska resultaten visar att organisationernas roller visserligen har förändrats över tid, från att fungera som pionjärer till att mer fungera som röstbärare och organisatörer av tjänster, men att de ideella organisationerna anses vara fortsatt betydelsefulla i biståndet, även i framtiden. Särarterna framträder tydligast i jämförelser med antingen ideella organisationer i andra länder eller med företag och offentliga organisationer i Sverige, och inkluderar alltifrån organisationernas historia och folkrörelsebakgrund till den icke‐vinstdrivna profilen, organisationernas värdegrund samt förmågan att kunna agera autonomt och verka i olika kontexter. Ett antal mervärden identifieras också, till exempel den svenska kontexten och folkrörelseförankring, mångfalden i det svenska civila samhället, arbetet med demokratiska och mänskliga rättigheter, röstbärarrollen och påverkansarbetet, effektivitet till följd av lång erfarenhet och kunskap, lokal förankring och välutvecklade nätverk samt ett partnerskap där stödet sträcker sig utöver det finansiella och långsiktigheten i partnerskapen. Rapporten visar också hur det förekommer föreställningar om att särarterna och mervärdena har förändrats över tid. Det är dock oklart om de minskar eller ökar i kraft eller om det mer handlar om förändringar från en form till en annan. Avslutningsvis efterlyses ett mer nyanserat förhållningssätt till svenska ideella organisationers mervärde i biståndet.
|
|
| 6. |
- Andersen, Rebecka, 1989-, et al.
(författare)
-
Tilliten till det svenska samhällskontraktet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten Tilliten till det svenska samhällskontraktet, skriven av Rebecka Andersenoch Lars Trägårdh, är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit.Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta. För att stärka lokalsamhälletilliten krävs det av politiken att säkra den fysiska närvaron av välfärdsinstitutioner över hela Sverige. Det gäller i synnerhet polisnärvaron som är central för människors känsla av trygghet. Studieresultaten visar nämligen att svenskarnas uppfattade trygghet och tillit är mycket starkt sammankopplat.Tilliten till det svenska samhällskontraktet bidrar även med ett unikt Välfärdstillgänglighetsindex, respektive Välfärdsförtroendeindex, som i sin tur delas upp i fyra underkategorier: sjukvård, utbildning, äldreomsorg och polisväsende/trygghet. Rapporten tillför en översyn av välfärdssverige genom data från 49 kommuner, från Kiruna i norr till Malmö i syd.Resultaten visar också att:Pessimismen om tillitens tillstånd är värre än dess faktiska tillståndKänslan av trygghet har minskat sedan Tillitsbarometern började mäta år 2009 –och det spiller delvis över på lokalsamhälletillitenUpplevd tillgänglighet till välfärdstjänster stämmer inte överens med den faktiska tillgänglighetenFaktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör detTilliten till välfärden är generellt lite högre i större tätorter, jämfört med storstäder och landsbygdTilliten till äldrevården är märkbart högre i mindre tätorterLokalt förtroende för grundskola och äldrevård påverkar tydligt lokalsamhälletilliten, medan sambandet mellan tilliten till sjukvård och lokalsamhälletilliten är svårare att fastställaSocialdemokratiska kommunstyrelseordföranden uppfattar i högre grad kommunmedborgares förväntningar på välfärden som rimliga, jämfört med Moderaterna och Centerpartiet
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Backman, Ellen, 1981-, et al.
(författare)
-
Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språkliga och kommunikativa begränsningar är vanligt förekommande vid ett flertal av de diagnoser och tillstånd som återfinns hos personer inom habiliteringsverksamheter i Sverige och förutsätter en tvärprofessionell och långvarig insats. Syftet med föreliggande arbete är att systematiskt beskriva bästa tillgängliga evidens avseende interventioner fokuserade på språklig och kommunikativ förmåga för personer med medfödda funktionsnedsättningar från sex års ålder och uppåt inom habiliteringsverksamhet. Arbetet kan ses som en fortsättning på EBH-rapporten ”Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn”.Internationellt publicerade interventionsstudier från de senaste 15 åren med fokus på språkliga och kommunikativa förmågor vid typiskt förekommande diagnoser inom habiliteringsverksamhet granskades och sammanfattades. Initialt inkluderades endast översiktsartiklar och metaanalyser, men då dessa till största delen hade fokus på autism och/eller Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) utökades sökningen till att även inkludera ett antal primärstudier med annat fokus. Rapporten omfattar 67 studier.Resultatet visar att ”stark rekommendation att använda” (enligt GRADE) endast förekommer i begränsad utsträckning, och när det förekommer är det vid insatser relaterade till autism och/eller AKK. ”Stark rekommendation att inte använda” finns vid insatser relaterade till akupunktur/akupressur och faciliterad kommunikation. Det kan konstateras att det finns en stor brist på studier avseende vuxna personer respektive intellektuell funktionsnedsättning.Detta arbete tillför ytterligare kunskap till området för evidensbaserade insatser vid svårigheter när det gäller kommunikation och språk, och visar att evidens i strikt bemärkelse är svår att erhålla bland annat beroende på de små och heterogena patientgrupperna och, som en konsekvens av detta, en brist på stora randomiserade studier.
|
|
| 10. |
|
|
