1. |
- Azar, Michael
(författare)
-
Den koloniala bumerangen. Från schibbolet till körkort i svenskhet
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett spöke hemsöker Europa – kolonialismen. Den koloniala urscenen mellan herren och slaven har bytt skepnad och framkallat ett europeiskt krismedvetande: de före detta barbarerna och underlägsna raserna kan inte längre hållas på säkert avstånd. De bortträngdas återkomst. Eller om man så vill, den koloniala bumerangen vänder åter. Här undersöks dess rörelse från den så kallade upptäckten av Amerika, via det ockuperade Irak och ett Frankrike i lågor, till svenska fantasier om invandraren.
|
|
2. |
- Rosengren, Cecilia, 1962, et al.
(författare)
-
Inledning: Den kontroversiella barocken
- 2020
-
Ingår i: Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria. - 0076-1648. ; 2020
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
3. |
|
|
4. |
- Källgren, Karolina Enquist
(författare)
-
María Zambrano’s Ontology of Exile : Expressive Subjectivity
- 2019
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book analyzes the exile ontology of Spanish philosopher María Zambrano (1904-1991). Karolina Enquist Källgren connects Zambrano’s lived exile and political engagement with the Spanish Civil War to her poetic reason, and argues that Zambrano developed a theory of expressive subjectivity that combined embodiment with the expressive creativity of the human mind. The analysis of recurring literary figures and concepts—such as new materialism, the confession, image, the ruin, the heart, and awakening— show how a comprehensive argument runs as a thread through her works. Further, this book situates Zambrano’s thought in a larger European philosophical context by showing how Zambrano’s poetic reason was directly related to her unconventional exile readings of Martin Heidegger, Aristotle, Immanuel Kant, and Xavier Zubiri, among others.
|
|
5. |
- Nothhaft, Howard, et al.
(författare)
-
Editors’ Introduction
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Strategic Communication. - Heidelberg : International Association for Energy Economics. - 1553-118X. ; 39:1, s. 257-, s. 7-16, s. 1-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
6. |
|
|
7. |
- Östling, Johan, et al.
(författare)
-
Humanister i offentligheten : Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.
|
|
8. |
|
|
9. |
-
1973. En träff med tidsandan
- 2008
-
Ingår i: 1973. En träff med tidsandan. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789189116979 ; , s. 11-21
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
10. |
- Azar, Michael
(författare)
-
Sartres krig – Människans frihet och slutet på historien
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien undersöker Jean-Paul Sartres utvecklig från Varat och Intet (1943) – där den fria och ensamma människans relation till varat och den andre står i centrum – till den sociala och politiskt situerade människa som ringas in i Critique de la raison dialectique (Kritik av det dialektiska förnuftet, 1960). På vägen mellan dessa verk kommer den sartreska samtidshistoriens mest fundamentala konflikter att lyftas fram och i synnerhet de som blev föremål för Sartres aktiva ingripanden och engagemang, såsom t ex antisemitismen i Frankrike och uppgörelsen med kollaboratörerna (Réflexions sur la question juive), den amerikanska söderns behandling av de f d svarta slavarna och de svarta i det franska kolonialväldet (t ex, Orphée noir), Gulag och Sovjetuionens invasion av Ungern (La phantôme de Stalin, etc) och de antikoloniala krigen i Vietnam och Algeriet (L’affaire Henri Martin, Le colonialisme est un système, etc).
|
|