| 1. |
- Almqvist, Roland, et al.
(författare)
-
Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet. : Sammanfattning och slutord fårn det andra Nationionella kommunforsningsprogrammet.
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2010–2017 har de fyra universitetsanknutna kommunforsknings-instituten i landet drivit det Nationella kommunforskningsprogrammet. Forskningsprogrammets innehåll har vuxit fram i samtal mellan forskare och företrädare för de kommuner som deltagit i och finansierat forskningsprogrammet. Den första delen av forskningsprogrammet (Natkom 1) påbörjades 2010 och avslutades 2013 och handlade om hur kommuner anpassar sig till förändrade förutsättningar och handskas med besvärliga situationer.Föreliggande rapport utgör slutrapport för den andra delen av det Nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom 2) som påbörjades 2014 och avslutades 2017. Mot bakgrund av krav som ställs på den kommunala organisationen att anpassa verksamheten till de resurser som finns var temat denna gång hur kommuner hanterar resursanpassning och verksamhetsutveckling. Natkom 2 fokuserade på att kartlägga och beskriva idéer för resursanpassning och verksamhetsutveckling och hur dessa överförs till praktiken. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från de 16 projekt som bedrivits inom ramen för forskningsprogrammets andra del.En iakttagelse från projekten är att centralisering av befogenheter till kommunledningen tycks vara vanligt i arbetet med resursanpassning och verksamhetsutveckling. Likaså kan konstateras att anpassningen och utvecklingen oftast är av mindre art och inkrementell. Trots att det finns tydliga tecken på "pyspunka" löper verksamheten på utan tydliga försök att göra större förändringar i syfte att anpassa verksamheten till framtida utmaningar.De sju år som det Nationella kommunforskningsprogrammet i sin helhet har löpt har varit tämligen turbulenta kommunala år. Totalt har det skrivits 47 rapporter och anordnats sju konferenser. Det handlar följaktligen om ett mycket omfattande och innehållsrikt empiriskt material som sammanställts, analyserats och legat till grund för slutsatser som återförts till medverkande kommuner, men även till icke medverkande kommuner, studenter och i forsk-ningslitteraturen.
|
|
| 2. |
- Armbrecht, John, et al.
(författare)
-
Covid-19 och hållbara evenemang : Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön. Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen. De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör ekonomi. Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen. Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget. De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare. Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Boholm, Åsa, 1953, et al.
(författare)
-
The role of valuation practices for risk identification
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report uses a relational theory of risk within which risk is understood as a relationship between a risk object and an object at risk where the risk object threatens the value embedded in the object at risk. A case study of risk management in railway planning examined through a relational understanding of risk demonstrates how riskwork is conditioned by what is valued, how, and by whom. The report argues that riskwork originates in the versatile valuation practices that take place in organizations. Furthermore, it suggests that bringing such valuation practices under critical scrutiny opens up the possibility for a reflexive approach to risk management. Such a reflexive approach would take into account how risk identification is embedded in a particular organizational order.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Byrskog, Samuel, 1957, et al.
(författare)
-
Ephesians 4:1-16 Paraenesis and Identity Formation
- 2005
-
Ingår i: Ethik als angewandte Ekklesiologie. Der Brief an die Epheser. - : >Benedictina< Publishing, San Paolo fuori le mura, Rom. ; , s. 109-138
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
-
Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall. Sju lärdomar från forskningsprojektet från avfallshantering till avfallsförebyggande
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar de viktigaste lärdomarna från forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande”. I forskningsprojektet har forskare från Lunds universitet och Göteborgs universitet, men också Umeå Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, studerat avfallsförebyggande. Syftet med projektet har varit att identifiera och förklara svårigheterna med att förverkliga de avfallsförebyggandepolitiska målen. Forskarna har närmat sig projektets syfte genom innehållsanalys av avfallsplaner, kvantitativa och kvalitativa studier av avfallsförebyggande- initiativ, teoretisk kritik av stadsplanering, och kartläggning av hinder för avfallsförebyggande. Projektet har bedrivits i tät samverkan med kommuner, kommunala avfallsbolag, myndigheter, sociala rörelser och företag. Det har finansierats av forskningsrådet Formas (Dnr 259-2013-210). För den som vill veta mer finns källor refererade löpande i texten och redovisat i referenslistan i slutet av rapporten. Det går även bra att kontakta respektive forskare. Under Interna referenser redovisas de vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, seminarier, uppsatser, reportage, debattartiklar, och nya forskningsprojekt som forskningsprojektet har lett till. På projektets webbplats www.ism.lu.se/mtp redogörs i detalj för projektet, till exempel de workshopar som har organiserats inom projektets ram.
|
|
| 8. |
- Corvellec, Hervé, 1961
(författare)
-
New directions for management and organization studies on waste
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article presents a research agenda about waste management from the perspective of management and organization studies. The agenda suggests that scholars should draw upon research on waste governance, lean management, the circular economy, and sustainable consumption. It also suggests, in a crossdisciplinary spirit, that scholars should heed research on waste within other social sciences and the humanities.
|
|
| 9. |
- Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
-
The moral responsibility of project selectors
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The starting point of this paper asserts that managers who elicit and select projects have a moral responsibility. Correspondingly, its purpose is to provide a means for project selectors to appreciate this responsibility so that it can be put into practice. A model of the moral responsibility involved in project selection is presented. This model combines a) an explication of responsibility into attributability—what choices the project manager can ultimately be praised or blamed for, and accountability—the necessity of being prepared to answer for one’s choices; with b) an explication of the project selection process into an initialisation phase, an appraisal phase, and a decision phase. Various moral philosophers are called upon to make explicit the moral issues that are at stake for each of these two dimensions of responsibility at each stage of the project selection process. Concluding remarks point to the need for project selectors to contextualise their use of the model.
|
|
| 10. |
|
|
