| 1. |
-
After the Tsunami : crisis communication in Finland and Sweden
- 2009
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- The tsunami disaster in Southeast Asia during Christmas 2004 caused many deaths among vacationers from Finland and Sweden. It could be described as one of the worst catastrophes experienced during the post-war period in these countries. This book examines how this dramatic and unexpected event affected public communication patterns and practices in countries like Finland and Sweden. The communicative relations between government actors, the media and citizens always significantly affect the development of crucial democratic values such as trust, accountability and legitimacy. The book covers different topics related to this issue, such as strategic political communication, media coverage, newsroom practices, public opinion and the use of new media in Finland and Sweden after the tsunami disaster.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(author)
-
Second thoughts on digital first: Exploring the development of election campaigning among Swedish political parties, 2010–2022
- 2024
-
In: Nordicom Review. - : Walter de Gruyter GmbH. - 1403-1108 .- 2001-5119. ; 45:S1, s. 15-35
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article offers a longitudinal perspective on communications during election campaigns from a political-party perspective, where strategic considerations about digital media are compared across time. Our analysis is grounded on the concepts of hybridisation and data-driven campaigning, where digital technology tends to play a central role without replacing all traditional campaign features. Empirically, the study is based on a longitudinal analysis of four election campaigns in Sweden during 2010–2022. The analysis shows that Swedish political parties have gradually integrated digital campaign features in their structure and strategy. The process is not linear, but rather back and forth, as party perceptions of the importance of communication channels vary across time. The results imply a development where all parties, regardless of size and ideology, are increasingly making rational judgments of which combinations of old and new campaign methods and communication channels are most effective.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(author)
-
Not so Intimate Instagram : Images of Swedish Political Party Leaders in the 2018 National Election Campaign
- 2023
-
In: Journal of Political Marketing. - : Informa UK Limited. - 1537-7857 .- 1537-7865. ; 22:2, s. 92-107
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The visual components of political communication are closely related tothe ongoing personalization of politics. Not only do the media focus theirstories on candidates and leaders, but also the parties’own work with theelectoral campaigns and political propaganda have an increasing focus onthe individual candidates and leaders. This study focuses on how politicalparty leaders chose to use visual images in their self-presentation onInstagram during the 2018 general election in Sweden. This is donethrough a quantitative content analysis of party leaders’posts during thelast three weeks before Election Day.The results do not confirm an increasing level of personalization of politics.Party leaders were visually exposed in an innovative way, but still mainlywithin rather predictable campaign contexts. General social media standardshave been developed by political parties also on this platform. When applyingto these standards branding and long-term party strategy considerationsseem to be more important than possible short-term effects of exposing sur-prising personal and emotional characteristics of the party leader.
|
|
| 7. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(author)
-
Politik är att vinna: De svenska partiernas valkampanjer
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Valrörelser är demokratins högtidsstund. Då mobiliserar de politiska partierna allt de har för att nå så många väljare som möjligtMen hur går det egentligen till? Hur väljer partierna sina budskap och hur resonerar de när de lägger upp sina kampanjer? I Politik är att vinna presenterar tre forskare en ny analys av hur valkampanjer bedrivs i Sverige. Vad har genomslaget för sociala medier haft för betydelse? Hur avgörande är kampanjkassornas storlek? Och hur står sig gamla metoder som dörrknackning, valstugor och valaffischer?
|
|
| 8. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(author)
-
Setting the Trend or Changing the Game? : Professionalization and Digitalization of Election Campaigns in Sweden
- 2020
-
In: Journal of Political Marketing. - : Taylor & Francis. - 1537-7857 .- 1537-7865. ; 19:3, s. 258-278
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Professionalization and digitalization are two distinctive features of election campaigns in the twenty-first century. Are existing campaign structures and strategies reinforced by the implementation of new technology, or does this technology radically change campaigning conditions? This article investigates this topic by analyzing the two most recent national election campaigns in Sweden in 2010 and 2014. The results indicate that both professionalization and digitalization tendencies are strong, but most clearly linked to each other among bigger, catch-all campaign parties, while smaller niche parties in a multiparty system tend to choose different campaign options with regard to structure and strategies.
|
|
| 9. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(author)
-
Smittspridning och ryktesspridning: En studie av myndigheter, regioner och medier under Coronapandemin
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten handlar om de utmaningar som Coronapandemin medfört när det gäller att hantera osäker information kring vad som händer i pandemin. Rapportens empiriska delar fokuserar på hur både myndigheter och medier hanterat problemet med obekräftad information som relaterar till pandemin vad gäller till exempel smittorisker, egenskaper hos viruset, effekter av restriktioner eller biverkningar av vacciner. Det övergripande syftet med rapporten är att ge ökad kunskap om hur en effektiv kriskommunikation kan utvecklas i samband med stora samhälleliga kriser. Ett gemensamt intryck som delas av både företrädare från myndigheter och medier är att det exceptionella informationstrycket – i synnerhet under pandemins inledning – utgjorde den allra största utmaningen när det gällde att hantera osäker information. Kommunikatörer inom myndigheter och regioner pekar på att de när pandemin bröt ut plötsligt förväntades kommunicera ”över allt, hela tiden”. Det gällde både intern och extern kommunikation, traditionella mediekanaler, egen web och sociala medier. Samtidigt fanns kravet om att kvalitetssäkra de budskap som kommunicerades. Allt detta gjorde kriskommunikationen mycket resurs krävande i jämförelse med mer rutinmässiga arbetsförhållanden. De samlade lärdomarna från Coronapandemin från regionerna handlar mycket om behovet av tillräckliga resurser för att kunna hantera ett exceptionellt informations tryck. De begränsade resurserna har uppfattats som ett grundläggande problem när det gäller att kvalitetssäkra vad som kommuniceras, medan förekomsten av osäker information i sig betraktats som ett mindre problem. De redaktörer och journalister som intervjuats delar bilden av det massiva informationstrycket och att pandemin varit en extremt stor nyhet som ställt stora krav på redaktionerna när det gäller att nyhetsvärdera och bedöma trovärdigheten i olika uppgifter. I rapporten bekräftar flera medieföreträdare att det varit svårare än vanligt att alltid göra dessa bedömningar eftersom vi i iinformationsflödet varit så stort och innehållit mer motsägelsefulla uppgifter än normalt. Några stora misstag eller misslyckanden med att hantera rykten framkommer knappast i rapporten, men den visar ändå att stora och långvariga kriser utsätter kriskommunikationens nyckelaktörer för stora påfrestningar och att den långsiktiga beredskapen för sådana situationer kan förbättras.
|
|
| 10. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(author)
-
Snabbtänkt 2,0 22 Reflektioner från valet 2022 av ledande forskare
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Snabbtänkt, igen! Så är det åter igen dags. De sista rösterna har räknats och det slutliga val- resultatet har precis levererats från Valmyndigheten. Riksdagens nya arbetsår har inte inletts. Regeringen ännu inte bildad. Ändå, redan en analys av den gångna valrörelsen och dess utfall. Snabbtänkt börjar bli en tradition. Detta är fjärde gången vi tillsammans med forskarkollegor från hela landet åtar oss att analysera, reflektera och recensera valet i ett för forskarvärlden ganska annorlunda format. Istället för den vetenskapliga artikelns format, korta och rappa snabbanalyser riktade mot en bredare läsekrets och i ett förhoppnings-vis aptitligt utförande. Efter analys av riksdagsvalet 2018 i den första Snabbtänkt, så producerades Euroflections om 2019 års Europaparlamentsval. Och senast, Stjärnspäckat, forskarreflektioner om det amerikanska valet 2020. Vi är som redaktörer såklart endast en del av genomförandet av ett sådant här projekt. I vanlig ordning är vi självklart mycket tacksamma för samtliga bidragande forskares medverkan. Denna rapport vore naturligtvis intet utan alla de insiktsfulla analyser som de närmare 100 forskarna bidragit med. Vi vill också tacka för det stöd som vi erhållit av Mittuniversitet för genomförandet av projektet. Vi avslutade vårt förord i den första Snabbtänkt med att konstatera att ”tänka snabbt är inte så dumt heller” som en liten twist på den gamla akademiska devisen att ”tänka fritt är stort, tänka rätt är större”. Med en blinkning mot Jante och med alla tidigare deltagares träffsäkra bidrag i åtanke frestas vi att konstatera att det inte nödvändigtvis råder något motsatsförhållande mellan de olika adjektiven. Det torde vara fullt möjligt att på en och samma gång tänka både fritt, rätt och snabbt!
|
|
