| 1. |
- Allelin, Majsa, et al.
(författare)
-
Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten visar, genom omfattande studier av en mängd tidigare genomförda undersökningar om ägande och förmögenhetsförhållanden i Sverige, att koncentrationen av makt och ägande har blivit allt mer ojämlik. Resultaten är bland annat att: • Ungefär hälften av den samlade svenska ekonomin ägs numera från utlandet. • Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har ökat från 4 procent år 1979 till 39,4 procent 2016. • Det offentliga bolagsägandet har minskat och antalet anställda i statliga företag har halverats från 310 000 år 1980 till 158 000 år 2015. • Det institutionella ägandet har ökat och utgör cirka 20 procent av ägandet i de börsnoterade bolagen. • Det så kallade riskkapitalet har vuxit kraftfullt i omfattning och störst i sektorn är Wallenbergkontrollerade EQT. • I de stora börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsen har den största ägarens andel av röstetalet ökat från i genomsnitt 26,8 procent till 31,2 procent av bolagsstämmans röster. • De 15 största finansfamiljerna styrde år 2017 bolag värda 4 935 miljarder kronor. Som jämförelse var Sveriges totala BNP samma år 4 604 miljarder kronor. • Familjen Wallenberg kontrollerade företag värderade till närmare 2 000 miljarder kronor. • Vad gäller de samlade förmögenheterna så har den allra rikaste procentens andel av de samlade förmögenheterna fördubblats från 20,5 procent 1978 till 39,6 procent 2006 och har fortsatt öka sedan dess. • Antalet svenska miljardärer har ökat från 83 personer 2001 till 178 år 2016. För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen för att återskapa former för reglering och begränsningar av kapitalets makt både i Sverige men också internationellt i en allt mer globaliserad värld. Utvecklandet av ett nytt gemensamt projekt, som utgör ett verkligt alternativ till den ojämlikhetsskapande marknadsliberalismen, är av avgörande betydelse för socialdemokratins framtid.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Petra, et al.
(författare)
-
Markanvändningens effekter på växthusgaser, biologisk mångfald och vatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på skötselmetoder inom skogsoch jordbruk och vilka effekter de får för växthusgaser, biologisk mångfald och vattenkvalitet/kvantitet. Skogen spelar en allt större roll i klimatarbetet för att minska atmosfärens halter av växthusgaser, främst koldioxid. För den fysiska samhällsplaneringen är det viktigt att kunna diskutera olika utfall för olika markanvändning, både i tid och rum. Rapporten visar genom en systemanalytisk ansats att: De flesta skötselmetoder kan möta målen för växthusgasminskning, minimera påverkan på biologisk mångfald och vattensäkerhet, med undantag för intensivskogsbruk. Rapporten kan användas som diskussionsunderlag när olika miljömål konkurrerar.
|
|
| 4. |
- Diedrich, Andreas, 1973, et al.
(författare)
-
Exploring the Performativity Turn in Management Studies
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the contemporary “turns” in management studies is the “performativity” turn. In this paper, we present a genealogy of the concept of performativity as it has been used in management and organization studies (MOS). Starting with the work of Austin, Bateson, Goffman and Lyotard, we move on to more recent debates surrounding the use of the concept by Butler and the STS researchers Callon, Latour and Law, as well as how their ideas have been further translated within MOS. The focus is on how the concept is defined and on the areas of study where performativity has been used. Taken together, the approach to performativity employed has implications for how the concept is understood and translated. Finally, we discuss the particular ontological position of the performative perspective, and its methodological consequences.
|
|
| 5. |
- Ek Österberg, Emma
(författare)
-
Marknadsidéer i själva verket : Trafikverket och den renodlade beställarrollen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverkets uppgift är att med ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för långsiktig planering och utbyggnad av transportsystemet för väg- och järnvägstrafik samt sjö- och luftfart. Det praktiska arbetet utförs dock inte inom myndigheten då Trafikverket, från och med 2010 och på regeringens uppdrag, är en renodlad beställarorganisation. Det betyder att staten lämnat över till marknaden det marknaden anses sköta bäst samtidigt som Trafikverket, i sin roll som beställare, ska stå för kravformulering och uppföljning.Men hur beskriver och förverkligar Trafikverket den renodlade beställarrollen? Och vad betyder det för processer och relationer mellan Trafikverket och övriga aktörer – stora och små entreprenörer – på den marknad där trafikpolitiken ska realiseras?Emma Ek Österberg är fil. dr i offentlig förvaltning och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola samt vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
|
|
| 6. |
- Eklund Heinonen, Maria, 1966-, et al.
(författare)
-
”Mer än bara text och ord”: Akademiskt skrivande i utbildningar i socialt arbete och sociologi
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report was initiated by the Department of Sociology at Uppsala University and aims to investigate how the department helps its students to develop academic literacies. Another aim is to provide suggestions on how the department can develop teaching practices in order to integrate writing within its courses. In the report, we have examined course designs, learning outcomes and writing instructions. In addition, we have interviewed teachers and analyzed students’ texts. The report is concluded by some general suggestions on how the department can continue to support the students’ academic literacies.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Olsson, Mikael, et al.
(författare)
-
Building the Baltic Sea Region through investment and trade, 1989-2009
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Some twenty years after the fall of the communist dictatorships that divided the European continent the European Union in late 2009 adopted its first ever macroregional strategy – the European Union Strategy for the Baltic Sea Region. The strategy was a symbolic second milestone with regard to the political endeavours to reintegrate the continent; the first being the 2004 enlargement. Having transformed the Baltic Sea from a Mare Dividum to a European Mare Nostrum is indeed also a sign of the success of such integrative political processes. However, at the same time the perceived need for a specific strategy in order to further and deepen the integration and reduce the economic gaps within the European Union gives an indication that there is more to be wished for with regard to this region.It has been suggested that regionalism is defined “as an economic process whereby economic flows grow more rapidly among a given group of states [in the same region] than between these states and those located elsewhere”. In this paper we thus approach the economic underpinnings for the Baltic Sea Region by analysing the developments with regard to investment and trade flows during the last twenty years.We ask ourselves whether these developments are in congruence with the notion of the building of one integrated region and whether it makes economic sense to talk about a Baltic Sea Region? For example, to what extent have the developments with regard to foreign direct investments proved sustainable? What sectors are leading the way and which are lagging? What divisions remain to be tackled? These are some of the questions that this paper attempts to address based upon a thorough analysis of the existing sources with regard to trade and investment flows.
|
|
| 9. |
- Sandén, Johan
(författare)
-
Det vore bättre om någon annan gjorde det här : Längtan efter administratörer, inte administration, på högre lärosäten
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den offentliga förvaltningen ägnar sig allt mer åt administration och de högre lärosätena utgör inget undantag. Administration är nödvändigt för alla organisationer, samtidigt som dess omfattning och karaktär också handlar om kostnadseffektivitet, implementering av politik, och den akademiska professionens autonomi. När professionella lärare och forskare ägnar sig åt administrativt arbete i för stor utsträckning riskerar möjligheterna för dem att göra sitt jobb att trängas ut, samtidigt som de är amatörer på att administrera. Den här rapporten överbryggar diskussioner om resurser och antal anställda när administration och kärnverksamhet diskuteras genom att fokusera på de administrativa arbetsuppgifterna – vem gör vad, och vad tycker de om de administrativa arbetsuppgifterna?
|
|
| 10. |
|
|
