SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:gu ;mspu:(article);spr:swe;pers:(Pendrill Ann Marie 1952)"

Sökning: LAR1:gu > Tidskriftsartikel > Svenska > Pendrill Ann Marie 1952

  • Resultat 1-10 av 28
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Arrhenius, Gustaf, et al. (författare)
  • Bevare oss för det brittiska utvärderingseländet
  • 2012
  • Ingår i: Universitetsläraren. - 0282-4973. ; 2012:18 dec
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • SVENSKA universitetsledningar tenderar numera att prioritera lärosätets intäkter högre än allt annat, inklusive klassiska akademiska ideal som bildning och fri forskning. Därför fruktar vi att ett genomförande av Jan Björklunds planer kommer att leda till samma slags vansinne i Sverige som vi nu ser i Storbritannien.
  •  
2.
  • Daniels, Mats, 1956, et al. (författare)
  • Är anonyma tentor objektiva och rättvisa? : Are anonymous exams objective and fair?
  • 2008
  • Ingår i: Universitetsläraren. ; 2008:7, s. 16-17
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På många lärosäten införs nu anonyma tentamina. Frågan har drivits av studentkårerna, och verkar i de flesta fall ha införts av universitetens och högskolornas ledning utan diskussion och förankring i lärarkåren. På hemsidorna hittar man oftast bara en beskrivning om hur det praktiskt skall gå till. I några fall hänvisas till en likabehandlingsplan eller motivering i stil med att "De fördelar man tycker sig se är ökad objektivitet och rättssäkerhet i examinationen.". Vi saknar djupare analys av omfattningen av de problem systemet förväntas lösa i relation till de kostnader och nackdelar det skapar. Inte någonstans har vi sett en diskussion om huruvida de föreslagna åtgärderna är den bästa resursanvändningen för att mildra problemen. Vi vill med detta inlägg lyfta in fler frågor i diskussionen kring anonyma tentamina.
  •  
3.
  • Hansson, Lena, et al. (författare)
  • Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till? : Starting from questions and everyday situations in preschool: What kind of science content could that lead to?
  • 2014
  • Ingår i: NorDiNa : Nordic Studies in Science Education. - 1504-4556. ; 10:1, s. 77-89
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Identifying and building on children's questions and everyday situations is often discussed as a basis for science learning in preschool. With a starting point in such questions and situations, children should be given the opportunity to investigate and search for answers. What questions and situations do preschool teachers identify as possible bases for science learning? What science content is present? To what extent are the questions possible to investigate for children and preschool teachers through experiments and observations or theoretical studies? The paper presents children's questions and everyday situations that might form the basis for science learning, as identified by preschool teachers taking part in a science in-service training course. Based on a content analysis, we discuss possibilities and difficulties that preschool teachers may face in their practice when they try to use these questions and situations as a basis for science learning.
  •  
4.
  • Jönsson, Per, et al. (författare)
  • Nationell implementeringsplan för IKT i matematikundervisningen : National plan for implementing ICT in mathematics education
  • 2013
  • Ingår i: Datorn i utbildningen. - 1100-3650. ; :4
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta är det första av tre inlägg för att ge perspektiv på IKT i matematik- undervisningen. Bakgrunden till inlägget är en nyligen släppt rapport från Skolverket, som visar att användningen av IKT är i stort sett lika låg i flera ämnen, som den var för tre år sedan. Det är, enligt rapporten, fortfarande ovanligt att eleverna använder datorer på lektioner i matematik. Det finns inte heller någon tydlig ökning av IKT-användningen i naturorienterande ämnen och teknik. (It-användning och it-kompetens i skolan, Skolverket 2013). Användning av matematik, datorer och programvaror i samhället ger dock ett förändringstryck på skolan. Detta tryck är positivt och kan bidra till ett sunt och användbart matematikkunnande genom mera inslag av kreativitet, nyfikenhet och lust i själva lärandesituationen.
  •  
5.
  • Lundh, Torbjörn, 1965, et al. (författare)
  • Vetenskapligt förhållningssätt i samhällsfrågor
  • 2004
  • Ingår i: Fysikaktuellt. - 0283-9148. ; 2004:1, s. 14-15
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vetenskapliga frågor med samhällsrelevans är ofta mycket komplexa. En del är känt, en del är okänt. En förståelse för problemen kräver ofta djupa specialkunskaper inom många olika ämnen och ett samarbete mellan experter inom olika områden är därför väsentligt. Data kan ofta vara ofullständiga och kontrollerade experiment kan av olika skäl vara olämpliga eller omöjliga. Hur dessa frågor skall kunna presenteras på ett rimligt korrekt och begripligt sätt för allmänheten är naturligtvis inte en strikt naturvetenskaplig fråga, men naturvetare som skall arbeta med komplexa frågor behöver förståelse även för dessa aspekter.
  •  
6.
  •  
7.
  • Pendrill, Ann-Marie, 1952, et al. (författare)
  • Acceleration för hela kroppen i 1, 2 och 3 dimensioner : Acceleration for the whole body in 1, 2 and 3 dimensions
  • 2007
  • Ingår i: LMNT-nytt.
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På ett nöjesfält får man med hela kroppen uppleva accelerationer i tre dimensioner. Med en accelerometer kan man mäta och få en graf över vad kroppen upplever och de krafter man utsätts för i olika delar av en attraktion. Att koppla kroppens upplevelser till bilden av attraktionen och analys av data kan bidra till att utveckla en fördjupad förståelse av Newtons lagar. Turen i Lisebergs berg- och dalbana, Kanonen, erbjuder exempel på många olika slag av kraft och acceleration i alla dimensioner.
  •  
8.
  • Pendrill, Ann-Marie, 1952 (författare)
  • Berg- och dalbanedesignern Werner Stengel : Roller coaster designer Werner Stengel
  • 2005
  • Ingår i: Fysikaktuellt. - 0283-9148. ; 2005:3, s. 14-15
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Göteborgs universitet har utnämnt Werner Stengel till hedersdoktor … för hans outtömliga kreativitet som kopplar samman fysik och design med kroppens upplevelser i berg- och dalbanor och andra åkattraktioner.
  •  
9.
  • Pendrill, Ann-Marie, 1952 (författare)
  • Dator + matematik = sant? : Computers + mathematics = true ?
  • 2007
  • Ingår i: Datorn i Utbildningen. ; 07:4
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • "Det går inte längre att känna igen en ingenjör på utseendet; han går inte längre omkring med en räknesticka." Jan Hult, teknikhistoriker, i antologin Vad är en ingenjör. Känns en gymnasist igen på den grafritande räknaren och en universitetsstuderande på den bärbara datorn? Skolverket har beslutat att att symbolhanterande räknare ska vara tillåtna på gymnasiets nationella prov i matematik vilket har väckt liv i debatten kring tekniska hjälpmedel i matematiken.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 28

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy