| 1. |
- Björk, Lisa, 1981
(författare)
-
Contextualizing managerial work in local government organizations
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is about managerial work in local government organizations. The purpose is to explain important aspects of managerial work with the help of a contextual perspective. The focus is on managers at the operational level of education, health and social care services, and technical services. Two research questions are raised. The first question considers the relationship between context and managerial work: how does organizational context influence managerial work, and how does managerial work influence organizational context? The second question is about contextual variations within the municipal sector: does the organizational context for lower-level managerial work vary between differently gendered municipal services, and, if so, how can this variation be explained? In order to answer these questions, I have used a cross-level and comparative research design. The design is cross-level in the sense that I consider how factors at different analytical levels interact. The design is comparative in the sense that the services have been strategically selected to represent differently gendered municipal contexts. The theoretical framework evolved mainly from management, organization, and gender theory. With the help of Gary Johns’ (2006) framework of organizational context, I outlined a model of how to understand the relationship between context at different levels and managerial work practice. Other central concepts in the thesis are Yvonne Hirdman’s (1988) idea of an omnipresent gender system and Joan Acker’s (1990) notion of gendered organizations. The empirical work of the thesis consists of three quantitative studies (Study I, II and IV) that are based on a two-wave survey of over 400 operations managers in five different types of services, and one qualitative study (Study III) based on eight interviews with managers, politicians and controllers in two different organizations. In the first study, the impact of organizational traits on the unnecessary and unreasonable tasks in managerial work is investigated, using multilevel regression analysis. The aim of the second study was to provide a measure that can be used in order to evaluate and compare organizational conditions for managers in different types of services. The third study is an investigation into how the generic traits of the New Public Management have been implemented in differently gendered local government organizations. Lastly, the fourth study explores variations in organizational conditions in differently gendered services. The first overall conclusion of the thesis is that the relationship between managerial work and context is recursive. Organizations are arenas of conflict in which different stakeholders try to turn their ideas into governing formalities. Managerial work practice is to a large extent governed by the formalities that constitute the organizational context, which would in turn cease to exist if not for the daily work practices of managers and other organizational actors. The second conclusion is that there are systematic differences in organizational conditions between differently gendered services, and therefore a structural approach to gender is an important complement to more individualistic views on differences in male and female managerial behaviour.
|
|
| 2. |
- Björk, Lisa
(författare)
-
Essays on Behavioral Economics and Fisheries: Coordination and Cooperation
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitel 1: Samarbete under risk och sann osäkerhet (ambiguity). Avkastningen på investeringar i kollektiva nyttigheter är nästan alltid osäker till skillnad från den design som används i ekonomiska experiment i den rådande empiriska litteraturen. Vi studerar hur naturlig osäkerhet (natural uncertainty) påverkar samarbetsvilja i ett socialt dilemma genom att utföra ett laboratorieexperiment i vilket bidrag till en kollektiv nyttighet har en förutbestämd, riskfylld (kända sannolikhetsutfall), eller sant osäker (okända sannolikhetsutfall) marginalavkastning. Vår design gör det möjligt att dra slutsatser kring hur samarbetsattityder, förväntningar på andras samarbete, samt unika och repeterade investeringsbeslut i den kollektiva nyttigheten skiljer sig mellan tre försöksgrupper. Vi finner inga statistiskt signifikanta belägg för att naturlig osäkerhet skulle påverka samarbetsvilja, förväntningar på andras beteenden eller faktiska investeringsbeslut. Våra resultat stödjer att resultat från tidigare experiment som baserats på säkra utfall är generaliserbara. Sett ut ett beteendeperspektiv verkar det som att strategisk osäkerhet (strategic uncertainty) överskuggar naturlig osäkerhet i sociala dilemman. Kapitel 2: Förvaltning av allmänningar och koordineringseffekter – empiriska belägg från det svenska räkfisket. Det är väl belagt att äganderätter påverkar incitament för att återskapa resursräntan i allmänningar. Givet att varje socioekologiskt system är unikt finns däremot få empiriska belägg kring vilka fördelar olika uppsättningar av rättigheter har. I den här studien används ett kvasi-experiment (quasi-natural experiment) i det svenska räkfisket för att utvärdera två äganderättsbaserade förvaltningar, territoriella äganderätter (TURF) respektive samförvaltning (co-management). Genom att koppla priser på landad fångst till information från enskilda fisketurer och utnyttja den spatiala och temporala variationen i dessa data, kan jag estimera den kausala effekten av förvaltningsregimerna på lönsamhet samt undersöka de bakomliggande mekanismerna. Resultaten visar att de territoriella äganderätterna haft en stor och positiv effekt på lönsamhet medan samförvaltningen har inneburit en svagt negativ effekt. Resultaten härrör framförallt från olikheter i hur väl fiskarna koordinerar sitt fiske samt investeringar i hållbara strategier. Alla konstruerade variabler, samt all manipulering av data, är rapporterade i studien. Kapitel 3: Vem känner du? Transaktioner i det svenska systemet för individuella överlåtelsebara rättigheter (ITQ) inom det pelagiska fisket. Individuella överlåtelsebara rättigheter (ITQs) inom fiske används i ökad utsträckning som en förvaltningsstrategi för att hantera överkapacitet i flottan. Systemet bygger på att aktörer handlar rätten att fiska en andel av ett fiskebestånd mellan sig så att fiskekapaciteten omfördelas från mindre till mer effektiva aktörer. Om dessa kvottransaktioner drivs av andra faktorer än skillnader i förväntad marginalavkastning kan systemet leda till en ineffektiv omfördelning av fiskekapaciteten. Den här studien undersöker vilka faktorer som påverkar hur kvotvolym handlas mellan aktörer genom att använda unika paneldata från det svenska pelagiska ITQ-systemet. Resultaten visar att handel är starkt influerad av geografisk plats och att ägandet av kvot koncentreras över tid. På marknaden för kvotuthyrning handlas mer kvot mellan aktörer som tidigare varit centrala på marknaden eller som delar en gemensam kontakt med en tredje part. Introduktionen av landningsskyldigheten i slutet av studien är förknippad med en diversifiering av antalet handelspartners som antyder att det funnits ineffektivitet i systemet. Alla konstruerade variabler, samt all manipulering av data, är rapporterade i studien.
|
|
