| 1. |
- Alem, Yonas, 1974, et al.
(författare)
-
The Persistence of Subjective Poverty in Urban Ethiopia
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Using panel data spanning 15 years, this paper investigates the persistence and correlates of subjective and consumption poverty in urban Ethiopia. Despite the decline in consumption poverty in recent years, which has been linked to rapid economic growth, subjective poverty has remained largely unchanged. Dynamic probit regression results show that households with a history of past poverty continue to perceive themselves as poor even if their material consumption improves. Our results also suggest that the relative economic position of households is a strong determinant of subjective poverty, and having at least some type of employment reduces the likelihood that households will perceive themselves as poor, even if they remain in objective poverty. Receiving remittances from abroad, on the other hand, does not reduce perceived poverty, even if it raises material consumption. We argue that any analysis to measure the impact of growth on welfare should encompass subjective measures as well.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Från fullformat till tabloid: formatets betydelse för nyhetsjournalistiken
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Spelar en tidnings format egentligen någon roll för hur dess nyhetsinnehåll ser ut? Med utgångspunkt i det tidiga 2000-talets stora formatövergång har analysen fokuserat på huruvida tabloidformatet i sig kräver en annan form av nyhetsjournalistik i jämförelse med det större fullformatet. Genom att utgå från tre av tabloidiseringsbegreppets dimensioner – form, bredd och perspektiv – har studien granskat huruvida det har skett en tabloidisering av nyhetsjournalistiken som en direkt konsekvens av bytet från fullformat till tabloid. Analysen har baserats på innehållsliga förändringar i fem tidningar som under perioden 2001-2007 har bytt från fullformat till tabloidformat. De år som varit aktuella för innehållsanalysen är 1990, 2000 samt 2010. För att kunna särskilja vilka förändringar som är att karakterisera som formatberoende respektive vilka förändringar som kan sägas vara branschgemensamma har studien även omfattat en morgontidning och en kvällstidning som inte har bytt format under den aktuella perioden. Det material som har analyserats utgår från det mer renodlade nyhetsinnehåll som presenteras under vinjetter såsom lokala nyheter, inrikesnyheter samt utrikesnyheter. En central slutsats är att det definitivt har skett en viss grad av tabloidisering av de undersökta tidningarna: 1) att antalet nyhetsartiklar i sig såväl som det totala utrymme som ägnas åt traditionell nyhetsrapportering har minskat i tidningarna; 2) det skrivna ordet har blivit utsatt för betydligt större konkurrens i takt med att antalet illustrationer har blivit både fler och större; 3) det har skett en reell minskning av mängden nyheter som fokuserar på politik och samhällsplanering, men denna förändring har dock inte lett till en motsvarande ökning av andelen nyheter med fokus på underhållning och livsstil - däremot syns en tydlig ökning av andelen nyheter om olyckor och brott, en rapportering som i allt högre utsträckning innehåller mer sensationsbetonade inslag; 4) det har skett en gradvis ökning av andelen nyhetsartiklar som tar sin utgångspunkt i den privata sfären. Givet de kriterier som vanligen brukar anges som kännetecken för en tabloidiseringsprocess har de studerade tidningarna till viss del således förändrats i en mer tabloidiserad riktning sett till deras nyhetsinnehåll. De flesta av dessa förändringar har emellertid ingen direkt koppling till själva formatövergången. Tvärtom tycks de snarare vara kopplade till generella förändringar i branschen som helhet. De tabloidiseringstendenser som varit skönjbara i studien bör därför snarast ses som konsekvenser av den generella branschvisdomen än som en konsekvens av formatbytet som sådant. Rent konkret innebär det att dessa innehållsliga och layoutmässiga förändringar i första hand styrs av de ideal och normer som råden inom branschen i form av ett slags kulturell visdom som inte alltid är synbar, men som mer eller mindre omedvetet sätter gränserna för vad som är görbart på de enskilda tidningarna.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Publikforskning i en digitaliserad och konvergerad medievärld
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör en gedigen forskningsöversikt över samtida användningsforskning med utgångpunkt i uses and gratification som paraplybegrepp. I studien görs en systematisk genomgång av hur användningsforskningens teoretiska bas har utvecklats, samt vilka resultat som har framkommit i studier som behandlar medieanvändning under åren 2007-2014. Rapporten bygger på en mycket omfattande genomgång av såväl nationell som internationell forskning om publikens användning av traditionella och digitala medier.
|
|
| 4. |
- Armbrecht, John, et al.
(författare)
-
Covid-19 och hållbara evenemang : Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön. Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen. De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör ekonomi. Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen. Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget. De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare. Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eriksson, Andrea, et al.
(författare)
-
Lärande för hållbar verksamhetsutveckling. En forskningsbaserad handbok om att skapa förutsättningar för ett lärandeklimat som bidrar till hälsa och engagemang.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här handboken riktar sig främst till enskilda medarbetare, arbetsgrupper och chefer som vill få stöd i att arbeta med verksamhetsutveckling på mer hållbara sätt. En hållbar verksamhetsutveckling bidrar till god arbetsmiljö, god arbetskvalité och effektiv verksamhet. Det lärandeklimat som finns på arbetsplatsen är ofta avgörande för att åstadkomma ett långsiktigt utvecklingsarbete med positiva effekter. Det är mycket som pekar på att ett hållbart utvecklingsarbete handlar om att komma in i en positiv lärandespiral. Genom att avsätta tid för att uppriktigt och förutsättningslöst försöka förbättra hur arbetet leds och organiseras så skapas också ett engagemang hos medarbetare för att delta i förbättringsarbetet. Detta i sin tur medför olika positiva resultat för både individen och organisationen. På arbetsplatser som kännetecknas av ett positivt lärandeklimat finns det helt enkelt ett större engagemang bland medarbetare kring utveckling av såväl verksamheten som personalgruppens gemensamma bästa. Avsikten med den här handboken är att stödja arbetsplatser i att utveckla en gynnsam lärandespiral. Handboken ger vägledning i att skapa förutsättningar för lärande som bidrar till hållbar verksamhetsutveckling.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Smittspridning och ryktesspridning: En studie av myndigheter, regioner och medier under Coronapandemin
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten handlar om de utmaningar som Coronapandemin medfört när det gäller att hantera osäker information kring vad som händer i pandemin. Rapportens empiriska delar fokuserar på hur både myndigheter och medier hanterat problemet med obekräftad information som relaterar till pandemin vad gäller till exempel smittorisker, egenskaper hos viruset, effekter av restriktioner eller biverkningar av vacciner. Det övergripande syftet med rapporten är att ge ökad kunskap om hur en effektiv kriskommunikation kan utvecklas i samband med stora samhälleliga kriser. Ett gemensamt intryck som delas av både företrädare från myndigheter och medier är att det exceptionella informationstrycket – i synnerhet under pandemins inledning – utgjorde den allra största utmaningen när det gällde att hantera osäker information. Kommunikatörer inom myndigheter och regioner pekar på att de när pandemin bröt ut plötsligt förväntades kommunicera ”över allt, hela tiden”. Det gällde både intern och extern kommunikation, traditionella mediekanaler, egen web och sociala medier. Samtidigt fanns kravet om att kvalitetssäkra de budskap som kommunicerades. Allt detta gjorde kriskommunikationen mycket resurs krävande i jämförelse med mer rutinmässiga arbetsförhållanden. De samlade lärdomarna från Coronapandemin från regionerna handlar mycket om behovet av tillräckliga resurser för att kunna hantera ett exceptionellt informations tryck. De begränsade resurserna har uppfattats som ett grundläggande problem när det gäller att kvalitetssäkra vad som kommuniceras, medan förekomsten av osäker information i sig betraktats som ett mindre problem. De redaktörer och journalister som intervjuats delar bilden av det massiva informationstrycket och att pandemin varit en extremt stor nyhet som ställt stora krav på redaktionerna när det gäller att nyhetsvärdera och bedöma trovärdigheten i olika uppgifter. I rapporten bekräftar flera medieföreträdare att det varit svårare än vanligt att alltid göra dessa bedömningar eftersom vi i iinformationsflödet varit så stort och innehållit mer motsägelsefulla uppgifter än normalt. Några stora misstag eller misslyckanden med att hantera rykten framkommer knappast i rapporten, men den visar ändå att stora och långvariga kriser utsätter kriskommunikationens nyckelaktörer för stora påfrestningar och att den långsiktiga beredskapen för sådana situationer kan förbättras.
|
|
| 9. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Snabbtänkt 2,0 22 Reflektioner från valet 2022 av ledande forskare
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Snabbtänkt, igen! Så är det åter igen dags. De sista rösterna har räknats och det slutliga val- resultatet har precis levererats från Valmyndigheten. Riksdagens nya arbetsår har inte inletts. Regeringen ännu inte bildad. Ändå, redan en analys av den gångna valrörelsen och dess utfall. Snabbtänkt börjar bli en tradition. Detta är fjärde gången vi tillsammans med forskarkollegor från hela landet åtar oss att analysera, reflektera och recensera valet i ett för forskarvärlden ganska annorlunda format. Istället för den vetenskapliga artikelns format, korta och rappa snabbanalyser riktade mot en bredare läsekrets och i ett förhoppnings-vis aptitligt utförande. Efter analys av riksdagsvalet 2018 i den första Snabbtänkt, så producerades Euroflections om 2019 års Europaparlamentsval. Och senast, Stjärnspäckat, forskarreflektioner om det amerikanska valet 2020. Vi är som redaktörer såklart endast en del av genomförandet av ett sådant här projekt. I vanlig ordning är vi självklart mycket tacksamma för samtliga bidragande forskares medverkan. Denna rapport vore naturligtvis intet utan alla de insiktsfulla analyser som de närmare 100 forskarna bidragit med. Vi vill också tacka för det stöd som vi erhållit av Mittuniversitet för genomförandet av projektet. Vi avslutade vårt förord i den första Snabbtänkt med att konstatera att ”tänka snabbt är inte så dumt heller” som en liten twist på den gamla akademiska devisen att ”tänka fritt är stort, tänka rätt är större”. Med en blinkning mot Jante och med alla tidigare deltagares träffsäkra bidrag i åtanke frestas vi att konstatera att det inte nödvändigtvis råder något motsatsförhållande mellan de olika adjektiven. Det torde vara fullt möjligt att på en och samma gång tänka både fritt, rätt och snabbt!
|
|
| 10. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Syftet är alltid att få spinn : De politiska partiernas strategiska kommunikation inför EU-parlamentsvalet 2009
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av sommaren 2009 var valtemperaturen högre än någonsin tidigare under en svensk kampanj inför ett Europaparlamentsval. Förväntningarna om det stora genombrottet för svensk Europadebatt märktes bland politiker och debattörer, i mediebevakning och på bloggar. Vissa gladdes över att debatten bytt fokus från ja eller nej till EU till att handla mer om politiska förslag, prioriteringar och idéer för Europasamarbetet. Andra uppmuntrades av det ökade intresset från partier, medier och medborgare. Samtidigt är Europaparlamentsvalens tyngd i Sverige fortfarande långt ifrån riksdagsvalens. De betraktas fortfarande som second-order elections med helt andra egenskaper och förutsättningar än valen till riksdagen, vilket märks tydligt i hur många svenska medborgare som utnyttjar sin rösträtt vid de olika valtillfällena. I denna rapport analyserar Marie Grusell och Lars Nord de svenska partiernas strategiska kommunikation under denna valkampanj. Som författarna skriver innebar valkampanjen både nya förutsättningar och business as usual för partierna, men samtidigt ”tyder mycket på att partierna planerade denna valrörelse mer noggrant än tidigare”. Rapporten är en del av ett internationellt forskningsprojekt om EUvalet som bland annat studerar professionaliseringen av valkampanjer ur ett jämförande perspektiv. Ur nationell synvinkel pekar resultaten på att flera svenska partier blir alltmer professionella i sin strategiska kommunikation. Men det är först när utvecklingen i Sverige kan jämföras med den i andra länder, med andra politiska system och medielandskap, som de nationella särdragens betydelse för partiernas kampanjarbete verkligen kommer upp till ytan. I den meningen är denna rapport ett viktigt och unikt bidrag till forskningen och debatten om de svenska partiernas kampanjarbete.
|
|
