| 1. |
|
|
| 2. |
- Andrén, Daniela, et al.
(författare)
-
Part-time sick leave as a treatment method?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper analyzes the effects of being on part-time sick leave compared to full-time sick leave on the probability of recovering (i.e., returning to work with full recovery of lost work capacity). Using a discrete choice one-factor model, we estimate mean treatment parameters and distributional treatment parameters from a common set of structural parameters. Our results show that part-time sick leave increases the likelihood of recovering and dominates full-time sick leave for sickness spells of 150 days or longer. For these long spells, the probability of recovering increases by 10 percentage points.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arneback, Emma, 1974-, et al.
(författare)
-
Snabbspåret – till vad då? En utvärdering av Snabbspåret för nyanlända lärare vid Örebro universitet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Snabbspåret är en arbetsmarknadsutbildning som har till uppgift att skapa förutsättningar för nyanlända att återetablera sig på svensk arbetsmarknad. I denna utvärdering fokuseras Snabbspåret för nyanlända lärare vid Örebro universitet, ett av de lärosäten som genomfört flest kursomgångar sedan starten 2016. Rapporten bygger på 40 intervjuer (33 deltagare och 7 personal vidSnabbspåret), kombinerat med analyser av intern dokumentation som utvärderingar, studie- och kursmaterial. Studien inriktar sig främst på deltagarnas upplevelser av tiden på Snabbspåret och vilken betydelse de anser att utbildningen har haft vid försök till återetablering på arbetsmarknaden.Resultaten visar på de möjligheter Snabbspåret erbjuder, men också på de utmaningar deltagarna ställs inför. Kursen beskrivs ge en rik introduktion till svensk förskola och skola, där deltagarna får möjlighet att möta och reflektera över likheter och skillnader mellan erfarenheter av läraryrket i ursprungslandet och i Sverige. Samtidigt är vägen från avslutad utbildning till anställning som lärare fortfarande lång, kantad av såväl formella som relationella och individuella hinder. Extra allvarligt är hur mötet med den svenska skolan, både under utbildningens praktikperioder och efter kursens slut, riskerar att präglas av erfarenheter av exkluderande praktiker, där deltagarebeskriver upplevelser av utestängning och kränkande behandling.
|
|
| 6. |
- Axelsson, Tobias, 1979-, et al.
(författare)
-
Qualitative indications of inequalities produced by COVID-19 and its policy responses : RESISTIRÉ 1st cycle summary report.
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This report on qualitative indications of inequalities reports on the identification of inequalities produced by COVID-19 and/or (re)produced by its policy responses. It is based on the collection and analysis of qualitative data identified within the framework developed in RESISTIRÉ. It derives from extensive, mixed methods to gather data in the project’s first of three research cycles. It includes workshops and interviews with inequality experts, and narrative interviews with individual people living throughout Europe. These provide us with insights on the impact of COVID from both professional and personal perspectives, including the insights and experiences from experts in civil society, experts in public authorities, academics, and the individual stories of lived experiences during COVID-19. These insights allow us to analyse the behavioural, economic, social, and environmental impacts of COVID-19 from a gender+ perspective and on vulnerable/marginalised groups. Through this data collection and analysis, the report provides analytical insights during the second year of the outbreak.
|
|
| 7. |
- Becevic, Zulmir, et al.
(författare)
-
Barns perspektiv på jämställdhet i skola - en kunskapsöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en kunskapsöver sikt över forskningen om barns perspektiv på jämställdhet i skolan . Kunskapsöversikten har tagits fram av fil dr. Kjerstin Andersson, fil. dr. Ann Nehlin, doktorand Mehek Muftee och doktorand Zulm ir Becevic, samtliga verksamma vid Tema barn, Linköpings universitet. Forskning med barns perspektiv handlar om att låta barnen själva komma till tals, även om barnens utsagor givetvis måste tolkas av den vuxne forskaren. Det är viktigt att inte glömma bort barns röster och åsikter. Författarna påminner oss om att barn enligt FN:s barnkonvention och svensk lag har rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem. Denna rapport ingår i en serie av forskarrapporter från DEJA. Syftet med DEJA:s forskarrapport er är att bidra med ny kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan. Författarna står själva för innehållet i rapporterna. Ytterligare information om vår delegation finns på webbplatsen www.jamstalldhetiskolan.se.
|
|
| 8. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
