SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:gu ;mspu:(report);pers:(Stråhlman Owe 1954)"

Sökning: LAR1:gu > Rapport > Stråhlman Owe 1954

  • Resultat 1-10 av 17
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Fahlström, Per Göran, 1951-, et al. (författare)
  • Vägen från landslaget – om elitidrott, karriär och avslutning
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Bakgrund: Utgångspunkten för projektet är olika perspektiv på de elitidrottandes karriärer. Det finns relativt omfattande internationell forskning om vägen från involvering i barn- och ungdomsidrott till prestation på elitnivå, dock i mindre omfattning i en svensk kontext. Tidigare studier har visat att en framgångsrik idrottskarriär, ofta bygger på att den idrottandes liv och vardag är i harmoni. Det har också framkommit att många kombinerar sitt elitidrottande med arbete och/eller studier både på hel- och deltid. Däremot är den forskningsbaserade kunskapen om nutida svenska elitidrottares situation efter karriären tämligen begränsad. Syfte: Studies syfte består av tre delar: att beskriva (1) upplevelser och erfarenheter av vägen till och genom elitidrottskarriären, (2) upplevelser av övergången från elitidrottskarriären till livet efter elitidrottskarriären och (3) upplevelser av olika stödfunktioners betydelse under och efter elitidrottskarriären. Metod: För att besvara de formulerade forskningsfrågorna intervjuades 36 idrottare, 26 män och 10 kvinnor, med erfarenhet på internationell toppnivå. Fem av de intervjuade var vid intervjutillfället fortfarande aktiva. Av de före detta aktiva hade omkring hälften avslutat sin elitkarriär under 1990-talet och den andra halvan under 2000-talet. De svarande representerar idrotterna badminton, bandy, basketboll, brottning, bågskytte, cykel, fotboll, friidrott, fäktning handboll, ishockey, kanot, konståkning, orientering, rodd, segling, simning, skidor, skyttesport och tennis. De frågor som diskuterades med de intervjuade belyser syftets olika delar, med undantag för dem som inte avslutat sin karriär, där frågor om erfarenheter av själva avslutningen inte ställdes. Resultat: De flesta informanterna kommer från familjer med starkt idrottsintresse, föräldrar och syskon utövar och konsumerar idrott. Detta har underlättat och bidragit till respondenternas idrottsintresse. De aktivas vägar till elitidrott visar på stor variation i aktivitetsmönster, allt från utövare som tidigare valt en idrott och satsat på den till utövare som sysslat med ett flertal idrotter och valt idrott relativt sent. De allra flesta tillhör den senare gruppen. De intervjuade kan tydligt identifiera när de valda att satsa på sin huvudidrott och anger tre huvudsakliga skäl till sin satsning: markant höjd målsättning, insikten om att de bisitter en potential att nå långt och får bekräftelse och uppmärksamhet t.ex. uttagning till landslag, elitgrupp eller liknande Idrottskarriärens avslutning är ofta en komplex och utdragen process som kan liknas vid ett mångårigt hängivet förhållande som de flesta har haft svårt att lämna. Nästan en tredjedel av de intervjuade återvände till idrotten en eller flera gånger (comeback). Däremot var karriärslutet för många Vägen från landslaget 6 ett medvetet planerat beslut. Endast ett fåtal bestämde sig för att klippa av banden till elitidrotten med kort varsel. Beslutet om att avslutade idrottskarriären berodde ofta på kombinationer av olika skäl. De vanligaste skälen var bristande motivation, skada eller hälsoproblem och (hög) ålder. De allra flesta anger att övergången från elitidrotten till ett ”vanligt” liv gått relativt problemfritt. De var i stort sett nöjda med sin livssituation och mådde bra även om en mindre del av dem upplevt större eller mindre problem i direkt anslutning till karriärslutet. De menar idag att idrotten spelat en central och betydelsefull roll i deras liv och att de genom idrotten fått lära sig värdefulla egenskaper för sina kommande liv. Ingen av dem ångrar heller sin elitidrottssatsning. En klar majoritet av de intervjuade har efter idrottskarriären fått jobb som hade stark koppling till idrott antingen inom idrottsrörelsen eller genom att starta egna företag som på olika sätt hade idrottsanknytning. Flera respondenter nämner också betydelsen av att förbereda sin elitidrottsavslutning. Här vilar ansvaret naturligtvis på individen själv men också på idrottens organisationer, samt allmännyttiga samhällsfunktioner som utbildning- och arbetsmarknadsåtgärder. Utbildning, yrke och signifikanta andra är viktiga ingredienser för att förbereda en lyckad postidrottslig socialisation, med möjlighet för individen att under elitidrottstiden bedriva parallella karriärer. Respondenterna var också positiva till RF:s planerade satsning på s.k. Riksidrottsuniversitet, med möjlighet till studier och stöd för sin idrottsliga utveckling under elitidrottskarriären.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 17
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy