| 1. |
|
|
| 2. |
- Aguilar, Renato, 1943-, et al.
(författare)
-
Pre-School Education and School Performance The Case of Public Schools in Montevideo
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- In this paper we try to explain the academic performance of a sample of children starting their first year at public schools in 1999 in Montevideo, Uruguay. We are mainly interested in the effect of pre-school education on the children’s academic results. We found fairly strong empirical evidence to suggest that having pre-school education has a short term positive effect on these children’s results in the first year at school, and the long-term effect, after six years, seems to be somewhat weaker but is still positive. We also estimated several other factors connected with schools and with households that might lie behind children’s short-term and long-term performance. It is important to note that the results for boys are clearly differentiated from those for girls.
|
|
| 3. |
- Akay, Alpaslan, 1975-, et al.
(författare)
-
Does relative income matter for the very poor? - Evidence from rural Ethiopia
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- We studied whether relative income has an impact on subjective well-being among extremely poor people. Contrary to the findings in developed countries, we cannot reject the hypothesis that relative income has no impact on subjective well-being in rural areas of northern Ethiopia.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Akpalu, Wisdom, 1968-, et al.
(författare)
-
Bio-economics of Conservation Agriculture and Soil Carbon Sequestration in Developing Countries
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Improvement in soil carbon through conservation agriculture in developing countries may generate some private benefits to farmers as well as sequester carbon emissions, which is a positive externality to society. Leaving crop residue on the farm has become an important option in conservation agriculture practice. However, in developing countries, using crop residue for conservation agriculture has the opportunity cost of say feed for livestock. In this paper, we model and develop an expression for an optimum economic incentive that is necessary to internalize the positive externality. A crude value of the tax is calculated using data from Kenya. We also empirically investigated the determinants of the crop residue left on the farm and found that it depends on cation exchange capacity (CEC) of the soil, the prices of maize, whether extension officers visit the plot or not, household size, the level of education of the household head and alternative cost of soil conservation.
|
|
| 7. |
- Akpalu, Wisdom, 1968-, et al.
(författare)
-
Bioeconomic model of spatial fishery management in developing countries
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Fishers in developing countries do not have the resources to acquire advanced technologies to exploit offshore fish stocks. As a result, the United Nations Convention on the Law of the Sea requires countries to sign partnership agreements with distant water fishing nations (DWFNs) to exploit offshore stocks. However, for migratory stocks, the offshore may serve as a natural marine reserve (i.e., a source) to the inshore (i.e., sink); hence these partnership agreements generate spatial externality. In this paper, we present a bioeconomic model in which a social planner uses a landing tax (ad valorem tax) to internalize this spatial externality. We found that the tax must reflect the biological connectivity between the two patches, intrinsic growth rate, the price of fish, cost per unit effort and social discount rate. The results are empirically illustrated using data on Ghana.
|
|
| 8. |
- Almevik, Gunnar, 1969-, et al.
(författare)
-
14 dialogseminarier från Jokkmokk till Helsingborg
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- med syftet att informera om Hantverkslaboratoriet, att bjuda in till diskussion om verksamhetens utformning, samt att samla in förslag på projekt och samarbeten. Aktörer från landets 21 län har inbjudits till 14 platser, från Jokkmokk i norr till Helsingborg i söder. Utbildningsinstitutioner, länsstyrelsernas kultur och naturvårdsenheter, hemslöjdskonsulenterna, byggnadsvårdscentran, besöksträdgårdar, länsmuseerna, stiften m.fl. har medverkat. Totalt har dialogseminarierna samlat 320 personer. De huvudsakliga frågeteman som behandlats i gruppdiskussionerna är 1. Kunskapssituationen för traditionella hantverkskunskaper, 2. Materialförsörjningen inom kulturmiljövården, 3. Förslag på projekt, och 4. Nätverk och samarbete.
|
|
| 9. |
- Almevik, Gunnar, 1969-, et al.
(författare)
-
Kompetensförsörjning för kulturhistoriska byggnader och miljöer (KKBM). Omvärldsanalys och förslag på kompetenshöjande insatser
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Nätverket KKBM - kompetensförsörjning för kulturhistoriska byggnader och miljöer - syftar till att tillgodose behovet av fortbildning hos byggbranschens aktörer, beställare, rådgivare och utförare, inomområdena, drift, underhåll, restaurering, och varsam ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer av varierande ålder. Hantverkslaboratoriet presenterar i denna rapport en omvärldsanalys som bygger på tre delundersökningar: kartläggning av tidigare utredningar och forskning, kartläggning av dagens resultat av dialogseminarier med yrkesfolk inom fältet kulturhistoriska byggnader och miljöer.
|
|
| 10. |
- Almevik, Gunnar, 1969-
(författare)
-
Södra Råda projektet. Program för forskning- och utvecklingsarbete
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Södra Råda gamla kyrka brann den 11 november 2001 i ett pyromandåd. Kyrkan var världskänd genom de höggotiska kormålningarna och mäster Amunds tak- och väggmålningar i långhuset. Södra Råda var också ett unikt byggnadsverk som en av 11 bevarade medeltida timrade kyrkor. Kort efter branden tog Riksantikvarieämbetet initiativ till ett rekonstruktionsprojekt, ”som ett pedagogiskt exempel för att ge nytt hantverkskunnande och kunskap om vår medeltida historia.” Efter drygt fem år med arkeologiska utgrävningar och byggnadstekniska förundersökningar startade rekonstruktionsarbetet. 2007 lades grund och syllvarv, och vid utgången av 2009 var sju stockvarv upptimrade. Projektet har allt sedan starten försökt nyttiggöra de arkeologiska utgrävningarna och byggnadsrekonstruktionen för turism, lokal kulturutveckling, utbildning och forskning. Bygget av nya Södra Råda kyrka är alltså ett kunskapsprojekt som skall ge kunskaper om hantverk och medeltidshistoria, ett kunskapsprojekt vars genomförande också skall användas för att nå andra mål. Bygget som pedagogik och kunskapsprojekt utgör alltså projektet Södra Rådas grund. FoU-programmet analyserar Södra Råda-projektet ingående ur en mängd perspektiv. Målsättningen med arbetet var att identifiera viktiga åtgärder för att utveckla Södra Råda som vetenskapligt kunskapsprojekt, samt hur detta projekt kan samverka med de pedagogiska och destinationspolitiska ambitionerna.
|
|
