| 1. |
|
|
| 2. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Journalisternas sociala bakgrund.
- 2007
-
Ingår i: Den svenska journalistkåren, Kent Asp red.. - Göteborg : JMG Göteborgs universitet. - 9789188212016
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag. Förutsättningar för en kulturhistorisk analys av tidningsledning och tidningsledare i svensk landsortspress under 1900-talet
- 2007
-
Ingår i: Paper presented at the 18th Nordic Conference on Media and Communication Research at Helsinki.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ledarskapets betydelse för företags och andra organisationers framgång är ett av de äldsta och mest utforskade problemområdena i organisationsforskningen. I mediehistorisk forskning har dock tidningsledarskapet i sig sällan stått i centrum för intresset och när tidningsledare beskrivs handlar det ofta om berättelser om ”legendariska” chefredaktörer som på olika sätt blivit symboler för sina tidningar. Kritiska eller teoriutvecklande ansatser tillhör undantagen. Projektet Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag har som syfte att beskriva tidningsledarskapets roll, förutsättningar och förändring i svensk landsortspress i ett historiskt perspektiv. Avsikten är att förena en kulturhistorisk och organisationsteoretisk ansats i analysen av tidningsledarnas och tidningsledningens historia i svensk landsortspress. Projektets syfte är inte att hitta en generell modell för ”framgång”, utan snarare att förstå medieföretagen och tidningsledningen inifrån i sina specifika historiska kontexter. Att utgå från ett symboliskt/tolkande perspektiv innebär att flera av nyckelbegreppen i management- och ledarskapsforskningen måste problematiseras och kanske omdefinieras, som t ex ledarskap, strategi, mål, framgång osv. I detta paper diskuteras de 1) teoretiska och 2) metodologiska förutsättningarna och utgångspunkterna för en sådan kulturorienterad analys av tidningsledare och tidningsledarskap i svensk landsortspress.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Medieeliten : The Media Elite
- 2007
-
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 301-324
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Metod och material
- 2007
-
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 563-581
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Personkontakter : Personal Connections
- 2007
-
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 225-246
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
The gender of journalism: the structure and logic of the field in the twentieth century
- 2007
-
Ingår i: Nordicom Review. - 1403-1108. ; 28, s. 81-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The basic theme of the essay is gender and power in the field of journalism in Sweden. It is not controversial to assert that journalism, historically speaking, evolved as a maledominated field. Despite the high level of gender quality in Sweden, however, this pattern remains the case. Drawing on Bourdieu’s theories on habitus, capital and field and Toril Moi’s “appropriation” of Bourdieu, the article looks at the structure of the field of journalism during three periods: the Era of the token woman (1900-1950), the Era of the critical mass (1950-1985), and the Era of feminization (1985 onwards). The field of journalism is defined at the nexus of three overarching social forces – political, economic, and professional forces and dynamics – and the gender order of the field reflects the relative weight of these forces at any given point in time. The empirical analysis of the field is centered around four main questions: (1) which positions men and women have been given access to during different time periods, (2) what forms of capital have men and women accumulated, (3) how images and perceptions on what constitutes “good” journalism have become gendered over time and which positions, media, and genres of journalism have been associated with status/prestige as well as to what extent this social status branding is gendered, and (4) to what extent the struggle in the field has been gendered and what strategies and tactics have been employed in that struggle. Inclosing, the article discusses some conclusions about the gender logic of the field of journalism. The main finding is that status, prestige and power have been associated with conceptions of masculinity and these conceptions, in turn, have been associated to the beliefs that underpin the field – the image of the journalistic “mission”.
|
|
