| 1. |
- Berntson, Martin, 1972-
(författare)
-
Vreta kloster och reformationen
- 2010
-
Ingår i: <em>Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster</em>.. - Stockholm : Statens historiska museum. ; , s. 369-383, s. 369-383
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Jan-Eric, 1949, et al.
(författare)
-
School, Learning and Mental Health : A systematic review
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskottet har givit uppdraget att genomföra en sådan översikt till en arbetsgrupp som har arbetat med uppdraget från hösten 2008 till mars 2009. Det första syftet med översikten är att genomföra en kartläggning av forskning inom det breda fält som behandlar frågor om skola, lärande och barns och ungdomars psykiska hälsa. Det andra syftet är att genomföra en narrativ syntes av forskning som undersökt orsaksförhållanden mellan psykisk hälsa å ena sidan och skolresultat och lärande å den andra sidan. Det tredje syftet är att redovisa resultat från forskning som har studerat svenska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer. För att uppnå de första två syftena genomfördes systematiska litteratursökningar i bibliografiska databaser av artiklar publicerade i vetenskapliga internationella tidskrifter inom olika discipliner. Det tredje syftet undersöktes med litteratursökningar av kvalitativa svenska studier i bibliografiska databaser. Slutsatser På grundval dels av kartläggningen av forskning om skola, lärande och psykisk hälsa, dels av de två fördjupade översikterna kan följande slutsatser dras: • Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhet gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisnings-faktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning. • Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter kan orsaka internaliserande och externaliserande psykiska problem. • Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid. • Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter. • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression. Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar inter-naliserande symptom för flickor under tonåren. • Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom. • Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika. • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning. • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat • Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem. • Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilsson, Marco, 1971
(författare)
-
War and Unreason. Bounded Learning Theory and War Duration
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Why are some wars longer than others? Offense-defense theorists have assumed that wars are shorter and it is more difficult for states to create security when military technology favors the offense and attacking is easier than defending. This study argues that this assumption is wrong on both accounts. First, statistical hazards models show that various measures of the offense-defense balance are not associated with war duration in the state system between 1817 and 1992. Second, if wars are not shorter when offense is dominant, there should not be more rational incentives for decision-makers to start wars when offense has the advantage compared to when defending is relatively easier. The study develops the bounded learning theory to better understand the causes of war duration and tests it with four case studies. The theory argues that offense dominance is often so limited that it fails to guarantee that the enemy is swiftly run over, other things being equal. As a swift victory does not materialize with the help of offensive military technology and tactics, the process of finding a mutually acceptable negotiated solution to the war easily becomes long because of asymmetric information about expected offensive capacity and expansive ideology (asymmetric causal beliefs and offensive stakes). These variables make it unlikely that the combatants would quickly adjust their war aims so that they reflect their actual battlefield performance. As the combatants do not learn from the battlefield events, they cannot agree on their expected relative strength, which is necessary from a rational choice perspective for finding common ground for a peace treaty. Offense-defense theory specifies defense dominance as the prerequisite for more peaceful interstate relations. On the other hand, defense dominance is difficult to create as the realist self-help logic drives many states to continue developing offensive weapons technology. Furthermore, by assuming that wars are shorter during offense dominant eras, the offensedefense theory creates false incentives for aggression. It is common sense that the risk of war does not increase when defense is dominant. However, even when attacking is relatively easier than defending, incentives for aggression should not increase on average if wars are not particularly short. Thus the study is a contribution to defensive realism.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
