| 1. |
- Götmark, Frank, 1955
(författare)
-
Skötsel av skogar med höga naturvärden – en kunskapsöversikt. Fri utveckling, traditionell hävd och naturvårdsgallring – tre skötselalternativ för sydsvenska skogar : Management alternatives for temperate forests with high conservation values in south Sweden
- 2010
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 104:Supplement 1, s. S1-S88
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Skötsel av skogar med höga naturvärden – en kunskapsöversikt. [Management alternatives for temperate forests with high conservation values in south Sweden.] The management of reserves and other forests with high biodiversity values is debated. Focusing on south Sweden (Fig. 1), I review non- or minimal intervention (”free” succession), traditional management (e.g. grazing, pollarding) and careful partial cutting (conservation thinning, stands with >75% canopy closure). The alternatives are based on 1) ecology and 2) cultural/aesthetical nature conservation, that may be mixed and form value judgements. For about 20 years, ecologists have emphasized the importance of natural disturbances for management (e.g. fire, windstorms, extreme temperatures). In Sweden, the role of succession tends to be overlooked, especially the long-term perspective required to produce old-growth, old trees of long-lived species (>500 years), and high dead wood volumes. In the European lowland, there are extremely few woods that have not been cut for 300 years or more. I suggest minimal intervention should be used for at least 50% of the area of forests with high biodiversity values. Traditional use, including fire that has a strong cultural component, complements minimal intervention in creating habitat diversity, if grazing effects are controlled. Deciduous broadleaved trees, valuable for conservation in our conifer-dominated production forests, have increased (Swedish National Forest Inventory, NFI; Fig. 5). Secondary succession in semi-natural stands have led to denser forests, and conservation thinning (CI) is tested in 25 such stands (references in Table 4). Overall, compared to control areas, CI has positive short-term effects on biodiversity of seven organism groups. I used NFI data from 2003–2007 to analyse broadleaf-rich forest types of three height classes. Tall forests dominated. Closed canopy stands (all height classes) formed about 500 000 ha. Part of this area may be subjected to conservation thinning (and minimal intervention/traditional use). Only 1.4–6% of the broadleaf-rich forest types were protected as nature reserves or national parks 2003–2007. In addition, green forestry plans are used by private and other forest owners to set aside or manage identified conservation stands. The forest company Sveaskog establishes Ecoparks, with various forms of management, and also minimal intervention. No coordinated planning for management of the conservation forests exists in Sweden. We lack data on the actions of forest owners, and need to study the effects of the different forms of management on biodiversity and on cultural/aesthetical aspects.
|
|
| 2. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Global allians mot växthusgaser
- 2010
-
Ingår i: Miljöforskning - Formas tidning för ett hållbart samhälle. - 1650-4925. ; :Nr 4, s. 22-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tre forskare har utsetts att representera Sverige i en Global Research Allliance, GRA som Miljöforskning skrev om i förra numret. Där ska forskare världen runt försöka mota jordbrukets växande växthusgaser. Och bland annat nå resultat på en svår beräkning: matproduktion upp - växthusgaser ned.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951
(författare)
-
Biobränsle i explosiv konflikt om resurser
- 2010
-
Ingår i: Miljöforskning. - 1650-4925. ; :Nr 3 - juni 2010, s. 22-25
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ta med barn i forskningsprocessen är undantag snarare än regel i barndomsforskning. Det är även mycket ovanligt när det gäller forskning inom fältet mat och hälsa som domineras av kvantitativa studier. De flesta av dessa studier har folkhälsovetenskapliga eller kostvetenskapliga utgångspunkter där man försöker följa, mäta effekterna av och utvärdera olika interventioner riktade mot barn. Forskarna i BAMM ville inte forska om barn utan med dem. Deras utgångspunkt var barnen och deras intressefokus och frågeställningar. Vad är intressant för dem? Vad har de för kunskaper och vad är de nyfikna på att få veta mer om? Hur tar de reda på mer om det de är intresserade av? Hur sammanställer och presenterar de sin forskning? Hur föreslår och visualiserar de förändringar? Kan barns forskning göra skillnad? För dem? För samhället? Detta metodiska angreppssätt innebar också med nödvändighet en kritik av gängse uppifrån-och-ner-modeller för interventioner riktade mot barn. Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av forskarna som handledare. Forskarnas ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda forskarna runt i sina matlandskap. Det var inte bestämt i detalj hur medforskandet skulle gå till utan forskningssamarbetet fick växa fram tillsammans med barnen. Genom BAMM fick forskarna uppslag för hur barns matmiljöer kan bli mer hälsofrämjande. Det behövs insatser på såväl individ, som skol- och kommunnivå. Utgångspunkten är att barn ska bemötas som individer med resurser att tillföra i ett hälsofrämjande arbete. Det innebär att ta vara på barns erfarenheter och kunskaper och att ge dem möjligheter, både i och utanför skolan, att ta reda på mer om det de är intresserade av. Det är också viktigt att ta matglädje och sinnlighet på allvar och inte minst att ge barn reell möjlighet att vara delaktiga i beslut som fattas rörande deras matlandskap.
|
|
| 7. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Ju mer vi är tillsammans - fyrtiotalisterna och maten
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mappies, Silvverrävar, det grå guldet, jätteproppen Orvar... Det här är en bok om den stora generationsgruppen fyrtiotalisterna och deras matvanor. Mat betyder alltmer när vi blir äldre, matlagning och måltider är dagens fasta hållpunkter och upptar mer tid av vår vardag än då vi arbetar. Mat är också den del av det svenska hushållets konsumtion som kräver mest energi och belastar miljön mest. Även äldre måste därför äta mer resurssnålt och miljövänligt. God mat och god service, hälsa kvalitet, fritt val, vänner, hållbarhet. En ekvation som inte alltid går ihop. Hur vill generationen egentligen ha det med maten och livet i framtiden? Boken bygger på material som insamlats i samband med projektet ”Den mångdimensionella matkonsumenten” , vid Centrum för komsumtionsvetenskap i Göteborg. Här ges en mer fördjupad och helhetlig bild av några grupper 40-talister och om maten i deras liv. Här överbyggs avståndet mellan mediernas oövervinnerliga äventyrare och vård- och omsorgsforskningen bräckliga, sjuka, utsatta människor i behov av vård, omsorg och beskydd. Boken tar oss med på en matresa från 50-talets Sverige fram till idag. Här växer en bild av generationens matminnen, matens sociala betydelse, hälsa och miljötänkande fram. Berättelserna varvas med tidstypiska recept.
|
|
| 8. |
- Lange, Ulrich, 1954
(författare)
-
Edelcrantz, Skuggan och lantbruksvetenskapens landskap.
- 2010
-
Ingår i: Kungliga nationalstadsparken. Historiskt landskap i levande stad./[redaktion: Margareta Elg, redaktör ; Henrik Niklasson ...]. - Stockholm : Kungl. Djurgårdens förvaltning. - 9789197905305 ; , s. 87-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lantbrukets internationalisering och förvetenskapligande. Tillkomsten av egendomen Stora Skuggan samt Lantbruksakademiens experimentalfält.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
