| 1. |
- Bångsbo, Angela, 1968, et al.
(författare)
-
Kommunikativa processer och upplevelser av delaktighet i vård- och omsorgsplaneringsmöten
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äldre personer med flera ohälsoproblem och komplexa vård- och omsorgsbehov är en ökande grupp i samhället. För att åstadkomma en vård och omsorg som svarar mot den enskilda personens behov är samverkan mellan olika vårdgivare och professioner en viktig utgångspunkt vid vård- och omsorgsplanering. I denna studie har vi undersökt hur delaktighet för patienter skapas vid vård- och omsorgsplaneringsmöten (VOP-möten) samt hur deltagarna upplever detta. Datamaterialet består av bandinspelade VOP-möten samt efterföljande intervjuer med mötesdeltagarna. I datamaterialet ingick dels möten som genomfördes av vård- och omsorgspersonal vars huvudsakliga arbetsuppgift är att genomföra vård- och omsorgsplaneringar (här kallade specialiserade vårdplaneringsteam), dels möten som genomfördes av personal som inte specifikt arbetade enbart med VOP-möten. De inspelade VOP-mötena analyserades utifrån dimensionerna aktiv-passiv, subjekt-objekt. I analysen belystes hur såväl patienternas, närståendes samt vård- och omsorgspersonalens förhållningssätt bidrog till den bild av patienten som framställdes under mötet. Resultatet presenteras utifrån följande kategorier: Att vara ett ”aktivt subjekt”, d v s att man är delaktig i sin vård- och omsorgsplanering och förväntas ta ansvar vid formulering av målsättningar; Att vara ett ”passivt subjekt” det vill säga patienten framstår som en hel person som lever i ett livssammanhang men som på grund av hälsoskäl eller påverkan i omgivningen inte är så delaktig vid VOP-mötet; Att vara ett ”aktivt objekt” vilket innebär att endast begränsade aspekter av personen framträder exempelvis genom att patienten bidrar till en beskrivning av sig själv som ett objekt; samt slutligen; Att vara ett ”passivt objekt” där patienten fråntas möjligheten att delta i bedömning eller planering av vård och omsorg. I resultatet beskrivs dessutom omständigheterna kring mötet, ”Samtalsramen”, samt deltagarnas upplevelser före, under och efter mötet. I resultatet framkom att patienterna i huvudsak var aktiva vid VOP-mötena och bemöttes som subjekt. Patienternas delaktighet underlättades i den här studien av att de var väl förberedda inför mötet, de visste vad mötet skulle handla om, flera hade tidigare erfarenheter av VOP-möten och de gavs möjlighet att berätta vem man var och hade varit. Patienterna beskrev i de efterföljande intervjuerna att de, inför VOP-mötet, kände en oro att självbilden skulle komma att förändras från självständighet till beroende. Patienterna beskrev i de flesta fall att de kände sig bekväma under mötet. Vidare framkom att patienterna efter mötet upplevde både att deras önskemål infriats, men också en medvetenhet om att livsavgörande beslut hade aktualiserats, vilket kunde föranleda såväl besvikelse som anpassning till en ny livssituation. Resultatet kan inte sägas representera hur VOP-möten generellt sett genomförs och upplevs. Begränsningar i datamaterialet består av att inspelningarna av VOP-möten och intervjuer ägde rum i ett område där det fanns god tillgång på korttidsplatser. Majoriteten av datamaterialet utgjordes också av möten med vårdpersonal som var särskilt erfarna och intresserade av arbetsuppgiften. Denna rapport kan därför sägas beskriva i huvudsak ”goda exempel” på vård- och omsorgsplaneringsmöten, d v s när det fungerar väl. Trots detta anser vi att den modell som beskriver hur patienterna positionerar sig och positioneras som aktiv/passiv, subjekt/objekt är giltig och möjlig att använda i alla typer av VOP-möten och kan tjäna som stöd för att förstå vad som händer och hur det händer i kommunikationsprocessen.
|
|
| 2. |
- Flisberg, Anders, 1958, et al.
(författare)
-
EEG and spectral edge frequency : analysis in posthypoxic newborn piglets
- 2010
-
Ingår i: Neuro - endocrinology letters. - : Brain Research Promotion. - 0172-780X. ; 31:2, s. 181-186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To evaluate the frequency content of the electroencephalogram (EEG) during recovery after a severe hypoxic insult in newborn piglets. METHODS: EEG was continuously monitored in nine newborn piglets exposed to a severe hypoxic period. Power spectra in five frequency bands were calculated using Fourier transformation. Spectral edge frequency 90 (SEF90) was defined as the frequency below which 90% of the power in the EEG was located. The piglets were divided into two groups; Group 1 represented piglets with some EEG recovery and Group 2 represented piglets without any EEG recovery. RESULTS: The recovery of the EEG in Group 1 had the same time course in all frequency bands. SEF90 indicates recovery earlier than the value of total power. But SEF90 also signals activity in the EEGs that were almost completely suppressed. When SEF90 was calculated during periods of periodic EEG activity during the very early phase of recovery, the values fell within the same range as during the control period. CONCLUSION: Spectral analysis of continuous EEG in newborn piglets exposed to very severe hypoxia showed that no specific frequency band of the EEG preceded the other ones during recovery. The results of the SEF90 measure, demonstrates the need for critical analysis of the raw EEG before any reliable estimation of cerebral function can be made.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gärdén, Cecilia
(författare)
-
Verktyg för lärande. Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In education today, self-directed learning is promoted as an ideal as opposed to teacher-led instruction. This approach is reflected in public inquiries, proposals, syllabi and grading criteria, as well as in schoolwork in practice. The approach has implications for various stakeholders in education, for example, students, teachers and librarians. Students at different educational levels are expected to develop their understanding of how to seek and select information, access, critically examine and understand different texts and their relations to other texts as well as produce their own texts in different contexts. Information seeking and use are key aspects of schoolwork and learning, and students are assumed to develop competence in information literacy. The thesis aims to deepen our knowledge of information practices in municipal adult education, by exploring the information seeking and information use associated with a specific school assignment. The theoretical framework used is a socio-cultural approach. In the study the following concepts have been identified as particularly important: mediation, sense-making, learning, practice, tools, scaffolds and interaction. From a socio-cultural perspective, the thesis explores 1) how adult students, teachers and librarians interact in information seeking and use in the practice of working with a complex school assignment, 2) what tools and scaffolds are used, and why, 3) how information is used by adult students to construct knowledge and make sense, and 4) what elements of information literacy emerge in the interaction around the assignment. To answer the research questions, a qualitative case study was conducted. The case study included 43 interviews, 30 observations and 17 documents, which provided in-depth knowledge of the interaction between individuals, practice and tools. Study results reveal an absence of interaction in information seeking and use in the educational context, as well as a lack of common references in the form of tools and support, leading to difficulties for the participants in achieving the results that were expected, according to learning objectives. In the tension between the school's discursive practice and the participants' self-directed learning, several critical elements of information literacy emerged, including the distinction between quantitative and qualitative information seeking, critical approaches towards information, knowledge of genres, the ability to identify and use various tools, and the ability to communicate conceptually about information seeking and use. The self-directed learning approach entails a number of challenges for adult students, teachers and librarians. These challenges involve building bridges between the rhetoric and practice of information literacy, developing institutional and social structures that facilitate and benefit the quality of interaction, creating common frames of reference for school assignments and clarifying standards and rules in the school context.
|
|
| 6. |
- Holmberg, Ulrika, 1966, et al.
(författare)
-
Klass och konsumtion
- 2010
-
Ingår i: En fråga om klass - levnadsförhållanden, livsstil, politik. - Malmö : Liber. - 9789147095070 ; , s. 143-157
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lidén, Eva, 1955, et al.
(författare)
-
Att samordna och planera med personal i annan organisation
- 2010
-
Ingår i: Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne. - : Studentlitteratur. - 9789144054117 ; , s. 223-238
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om samverkan mellan olika vårdgivare och yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Framför allt handlar kapitlet om vilka möjligheter och problem som finns när de gäller att åstadkomma en omvårdnad som kännetecknas av en helhetssyn när patienter skrivs ut från sjukhus och behöver fortsatt vård i det egna hemmet eller i kommunens särskilda boenden. Att bidra till denna samverkan är en viktig uppgift och en utmaning för alla sjuksköterskor oavsett om du arbetar på sjukhus eller inom hemsjukvården.
|
|
| 10. |
- Löfström, Mikael
(författare)
-
Samverkan och gränser : studier av samverkansprojekt i offentlig sektor
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The collaboration projects studied in this thesis originate from national experiments that took place from the late 1990s to the early 2000s. In those experiments, attempts were made to determine whether collaboration could, as part of the organization of the public sector, generate welfare gains for both the individual user and society as a whole. Other forms of political governance of public organizations were also tested in these experiments. Activities were very often carried out in the form of collaboration projects involving joint evaluation groups and through co-localization. The collaboration projects are about in which actors bring their different v rules, values and preconceptions, from their regular activities into a meeting with other activities with different boundaries in order to organize new boundaries. The purpose of the thesis is to achieve an understanding of why collaboration projects encounter difficulties in contributing to lasting integration between government organizations, and the importance of boundaries in the organizing of collaboration projects. The thesis is based on four articles. The first article elucidates the ways in which different boundaries are constructed when inter-organizational collaborations are being carried out. The second article develops a model for analyzing uncertainty factors in the interaction environment of the project. The third article addresses the problem of implementing, within the public sector, results from development projects in the home organization. The fourth article analyzes the ways in which collaboration projects can help to increase integration between government organizations. The results from the studies show that the collaboration projects do provide opportunities for trying out new forms of collaboration, but also that the actors in collaboration projects have to deal with multiple boundary-related problems. The construction of boundaries must, on the one hand, regulate the activities being carried out in the collaboration projects, in that the boundaries enable the actors to come together in a common activity. On the other hand, the boundaries in collaboration projects must be part of the home organizations’ activities and their boundary constructions. This leads to a complex spatial construction in which different boundaries entail different distinctions and regulations of the relationship to the outside world. In turn, this leads to problems involving the home organizations in the collaboration, resulting in the collaboration becoming confined to only the collaboration projects.
|
|
