| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
An Inside View : Credibility in Wikipedia from the Perspective of Editors
- 2010
-
Ingår i: Information Research: Special supplement: Proceedings of the Seventh International Conference on Conceptions of Library and Information Science, London 21-24 June, 2010. - : University of Sheffield.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Introduction. The question of credibility in participatory information environments, particularly Wikipedia, has been much debated. This paper investigates how editors on Swedish Wikipedia consider credibility when they edit and read Wikipedia articles. Method. The study builds on interviews with 11 editors on Swedish Wikipedia, supported by a document analysis of policies on Swedish Wikipedia. Analysis. The interview transcripts have been coded qualitatively according to the participants' use of Wikipedia and what they take into consideration in making credibility assessments. Results. The participants use Wikipedia for purposes where it is not vital that the information is correct. Their credibility assessments are mainly based on authorship, verifiability, and the editing history of an article. Conclusions. The situations and purposes for which the editors use Wikipedia are similar to other user groups, but they draw on their knowledge as members of the network of practice of wikipedians to make credibility assessments, including knowledge of certain editors and of the MediaWiki architecture. Their assessments have more similarities to those used in traditional media than to assessments springing from the wisdom of crowds.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Debating Credibility : The Shaping of Information Literacies in Upper Secondary School
- 2011
-
Ingår i: Journal of Documentation. - : Emerald. - 0022-0418 .- 1758-7379. ; 67:4, s. 675-694
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose - The article concerns information literacies in an environment characterised by the two partly competing and contradictory cultures of print and digital. The aim is to provide a better understanding of the ways in which students assess the credibility of sources they use in school, with a particular interest in how they treat participatory genres. Design/methodology/approach - An ethnographic study of a school class’s project work was conducted through observations, interviews, and log books in blog form. The analysis was influenced by a socio-cultural perspective. Findings - The study provides increased empirically based understanding of students’ information literacy practices. Four non-exclusive approaches to credibility stemming from control, balance, commitment, and multiplicity were identified. Originality/value - The study adds to the understanding of how credibility is assessed in school environments with a particular focus on how digital and participatory genres are treated.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Källkritik i nya publiceringsformer
- 2016
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Internet med dess många publiceringsformer har inneburit en renässans för intresset för källkritik. När vem som helst kan publicera information om i det närmaste vad som helst blir tillvägagångssätt för att kunna värdera hur trovärdig en källa är av stor vikt. I många av dessa publiceringsformer finns det ingen förhandsgranskning av texter och ansvaret för att granska faller på läsaren. Det kan uttryckas som att vi i många av nätets publiceringsformer går från förhandsgranskning till efterhandsgranskning av texter. I Del 4 av denna modul resonerar vi om konsekvenserna av dessa, och andra, förändringar för källkritik. Vi utgår från konkreta exempel, bland annat Wikipedia, men kan givetvis inte täcka in alla olika publiceringsformer. Vi tar utgångspunkt i frågor om vad författarskap innebär i nya medieformat och hur man kan arbeta med källkritiska problemställningar när författarskapet inte alltid är tydligt. I texten behandlar vi främst publiceringsformer där författarskapet skiljer sig från så kallade traditionella medier på ett strukturellt vis som är inbyggt i den plattform eller de förutsättningar som gäller för publiceringsformen. Med traditionella publiceringsformer menar vi sådana som vuxit fram i den tryckta informationens era, exempelvis böcker och dagstidningar, men som nu ofta existerar parallellt med digitala medier. Det vi kallar för nya publiceringsformer är många gånger 15 år gamla så ”ny” är i sammanhanget en definitionsfråga. Det kan handla om det som vi ibland kallar användar- eller deltagargenererade medier där tröskeln för att bidra är låg, till exempel när man deltar i textproduktion genom att kommentera ett blogginlägg eller laddar upp en video på YouTube. I flera fall är dessa användargenererade medier också kollaborativt skapade, det vill säga de skapas gemensamt av personer, ibland hundratals, som ofta inte känner varandra. Andra benämningar som ofta används med liknande betydelse är sociala medier och webb 2.0.
|
|
| 8. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Källkritik och nya publiceringsformer
- 2019
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Internet med dess många publiceringsformer har inneburit en renässans för intresset för källkritik. När vem som helst kan publicera information om i det närmaste vad som helst blir tillvägagångssätt för att kunna värdera hur trovärdig en källa är av stor vikt. I många av dessa publiceringsformer finns det ingen förhandsgranskning av texter och ansvaret för att granska faller på läsaren. Det kan uttryckas som att vi i samband med många av nätets publiceringsformer går från förhandsgranskning till efterhandsgranskning av texter. I Del 4 av denna modul resonerar vi om konsekvenserna av dessa, och andra, förändringar för källkritik. Vi utgår från konkreta exempel men kan givetvis inte täcka in alla olika publiceringsformer. Vi tar utgångspunkt i frågor om vad författarskap innebär i nya medieformat och hur man kan arbeta med källkritiska problemställningar när författarskapet inte alltid är tydligt.
|
|
| 9. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Negotiating the role of sources : Educators' conceptions of credibility in participatory media
- 2012
-
Ingår i: Library & Information Science Research. - : Elsevier. - 0740-8188 .- 1873-1848. ; 34:3, s. 169-175
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Participatory media are commonly used in today's society for a variety of purposes. The credibility associated with these media is sometimes contested, and their acceptance into school practices has been debated. Focus group interviews with teachers and librarians in upper secondary schools in Sweden are used to investigate conceptions and experiences of activities involving the critical evaluation of participatory media, with a particular focus on Wikipedia. Three themes are addressed. The first concerns how the teaching of the critical evaluation of sources is organized and comanaged between teachers and librarians. The second describes educators' experiences of print versus digital media, and their worry because students have problems negotiating the information architecture of print media. The third theme deals with conceptions of the credibility of Wikipedia. Four conceptions of credibility are identified: credibility is associated with the control and stability of a source; it is considered to be strengthened when several sources support a claim; it is viewed as situational and partial, rather than absolute; and it is associated with a multiplicity of voices and democratic forms of production. These findings may be used to inform educational activities around credibility and authority in schools by raising self-awareness among educators of various ways to talk about the credibility of sources with both colleagues and students.
|
|
| 10. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
New media in the classroom : Challenged notions and transformed practices?
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The focus for this paper is how information literacy is taught and practiced in Swedish upper secondary schools. Special attention is paid to the critical evaluation of the credibility and the authority of documents, which has been identified as a particularly difficult topic for students. The aim of the paper is to present an investigation of information literacy conceptions that are expressed in syllabuses and by teachers and librarians in the Swedish upper secondary school and how conceptions are translated into educational practice.
|
|
