| 1. |
|
|
| 2. |
- Abalo, Ernesto, 1982-, et al.
(författare)
-
Digitalisering och social exklusion : Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This research report focuses on the users of e-government in a social science perspective. Our aim is to study how different social groups, registered at the Swedish Public Employment Service, relate to the internet, the agency and the services offered on its website (www.ams.se). The field of e-government research is dominated by studies that centre attention on the supply side (videlicet research investigating the entrance of IT in organizations and the implications that new technology have to these), while usercentred research (demand side) is still scarce. Our study, focusing on how citizens relate to the internet in general and e-government in particular, therefore helps to bridge a knowledge gap within the field. Our survey is based on a questionnaire sent to 2 000 randomly selected persons, all registered at the Swedish Public Employment Service. Of these, 762 job seekers responded, which gives us a frequency rate of 40 percent. The questions asked were related to the job seekers’ usage of and attitudes towards the internet in general and the agency’s webpage in particular, but also to their attitudes to the Swedish Public Employment Service. The main results show that social factors, particularly education, play a major role for the job seekers’ ability to use the web based services offered by the agency. People with a lower educational level are less inclined to use the agency’s website, and at the same time they experience the site as more complicated to use. We also found a strong link between the relations to the internet (access, usage, experience and attitudes) and the relations to the agency’s website. Those with advantaged internet relations – mostly well educated people, white collars and people living in bigger cities – also use the agency’s website more diligently and tend to have more positive attitudes towards it (and vice versa). Thus, its necessary to talk in terms of digitally well equipped and less well equipped groups. The unequal relations to the internet in general and the agency’s website in particular not only indicate that e-government is more suitable for the digitally well equipped, but that it in fact exclude those with less digital resources. This new kind of exclusion has great implications for the job seekers’ possibilities to enter the labour market, and to act their role as citizens. If e government also means a reformation of the citizen role – in the sense of increased individual responsibility towards the government - not bridging the digital divide will carry even more exclusion to those that’s already excluded.
|
|
| 3. |
- Abrahamsson, Cristian, et al.
(författare)
-
En Delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen
- 2019
-
Ingår i: NorDiNa. - Oslo : Naturfagsenteret / Norwegian Centre for Science Education. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 15:2, s. 128-144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What happens in a science classroom where students are engaged and how do teachers observe and interpret student engagement? This article highlights teachers’ perspective on students’ engagement in science education and to what extent it is connected to the scientific content. This approach complements earlier research which focuses mostly on students’ attitude towards science education and their interest in various topics in science.The findings are based on a three-stage Delphi survey distributed to 39 expert science teachers. The results shows science education with a range of different perspectives and that most teachers do not perceive any direct connection between specific science topics and the students’ engagement. The survey also shows that teachers to a high level interpret students’ emotional expressions and academic behavior as engagement rather than their cognitive behavior.
|
|
| 4. |
- Agebjörn, Anders, 1984-, et al.
(författare)
-
Acceptabilitetsbedömningar av ena meningar – syntaktiska och informationsstrukturella begränsningar.
- 2023
-
Ingår i: Book of abstract. - : Linnaeus University Press. - 9789189709720
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskan har två plurala obestämda artiklar: ena och några. Bruket av ena är dock mycket begränsat; artikeln tycks fungera endast i beskrivande, värderande och rematiska nominalfraser (Teleman et al. 1999, s. 410). I Collberg och Agebjörns (2023) korpusstudie förekom ena företrädesvis i predikativer, som i Barnen är ena riktiga vildingar. Artikeln förekom också i utbrutna led och egentliga subjekt samt undantagsvis i objekt. Däremot förekom den aldrig i subjekt eller adverbial och aldrig i topikaliserade fraser. Föreliggande studie undersöker i vilken utsträckning detta begränsade bruk av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska respektive informationsstrukturella faktorer. Med en experimentellt designad enkät testas hur acceptabilitetsbedömningar av meningar med ena beror dels på nominalfrasens grammatiska funktion, dels på dess informationsstrukturella funktion, operationaliserad som position i relation till meningens verb. Som kontrollvillkor används motsvarande meningar med default-artikeln några. Preliminära resultat visar att ena fungerar lika bra som några i predikativer och utbrutna led, sämre än några i subjekt, egentliga subjekt och objekt samt inte alls i adverbial. Nominalfrasens position i relation till verbet verkar inte påverka bedömningarna av ena-meningarna mer än bedömningarna av några-meningarna. Sammantaget tyder detta på att bruket av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska snarare än informationsstrukturella begränsningar.
|
|
| 5. |
- Agebjörn, Anders, 1984-, et al.
(författare)
-
Några, ena eller ∅? : Obestämda artiklar i plurala, beskrivande predikativer
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Svenska singulara predikativa nominalfraser kan uppträda med eller utan obestämda artikel. Artikeln en används typiskt när predikativen beskriver subjektet medan ∅ används när predikativen klassificerar det, exempelvis genom att tillskriva det en yrkestillhörighet. Även artikeln någon uppträder i beskrivande predikativer, men framför allt i icke-affirmativa satser(Teleman et al. 1999). I plurala beskrivande predikativer är artikelbruket mer varierat. Oavsett om satsen affirmativ eller inte kan några, ∅ och ena användas, den sista framför allt i värderande nominalfraser i informella kontexter (se Collberg & Agebjörn 2022). Vad som styr valet mellan dessa tre är oklart.Föreliggande experimentella studie bidrar till att fylla denna kunskapslucka genom att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkas acceptabilitetsbedömningar av deklarativa affirmativahuvudsatser med plurala beskrivande predikativer av (i) valet av artikel, (ii) nominalfrasens position i satsen samt (iii) nominalfrasens lexikala innehåll? Nästan 600 förstaspråkstalare av svenska bedömde tolv meningar med plurala predikativer, hälften positivt och hälften negativt värderande. Varje mening förekom i sex versioner, så att varje artikel, inkluderat ∅, uppträdde både pre- och postverbalt. Dessa versioner fördelades över sex listor så att samtliga deltagare fick bedöma en mening av varje typ utan att någon fick bedöma flera versioner av samma mening. Faktorerna artikel (några/ena/∅), position (preverbal/postverbal) och värdering(positiv/negativ), samt interaktionerna mellan dessa, inkluderades i en regressionsmodell som predicerar acceptabilitetsbedömningarna.Analysen visar att artikeln några bedömdes som signifikant sämre än både ena och ∅, medanskillnaden mellan ena och ∅ var obefintlig. Preverbala predikativer bedömdes generellt som sämre är postverbala, och denna negativa effekt av topikalisering var signifikant större för några än för ena och ∅, medan skillnaden mellan de två senare återigen var obefintlig.Dessutom bedömdes de positiva predikativerna generellt som sämre än de negativa, och denna effekt var signifikant större för ena än för ∅ och signifikant större för ∅ än för några. Sammantaget indikerar dessa resultat att ena eller ∅, snarare än några, är det omarkerade valet av artikel i plurala beskrivande predikativer. Sämst fungerar alltså några i preverbala negativt värderande predikativer. Valet mellan ena och ∅ styrs i sin tur av huruvida nominalfrasen är positivt eller negativt värderande. Slutligen tyder interaktionerna mellan artikel och position på att valet av artikel även påverkas av nominalfrasens informationsstrukturella status.
|
|
| 6. |
- Ahlin, Lina, et al.
(författare)
-
Akademiskt entreprenörskap ger samhällsekonomisk vinst : Entreprenörskap och företagande bland akademiker under perioden 2004–2009
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna rapport analyseras samhällseffekter av satsningar på akademisk utbildning genom att se på hur akademikers involvering i kunskapsintensivt företagande under perioden 2004-2009 bidrar till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. I rapporten fokuseras särskilt fyra huvudsakliga grupper av akademiker: civilekonomer, civilingenjörer, jurister samt läkare/ tandläkare (medicinare). Rapporten är författad av Lina Ahlin; verksam vid CIRCLE och Nationalekonomiska institutionen/Lunds Universitet, Jonas Gabrielsson; verksam vid CIRCLE/Lunds Universitet och Sektionen för Ekonomi och Teknik/Högskolan i Halmstad, samt Karl Wennberg; verksam vid Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande/ Handelshögskolan i Stockholm och Ratio - Näringslivets Forskningsinstitut.Rapportens resultat visar genomgående att akademikers företag bidrar till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i betydligt högre utsträckning än andra företag. Det finns även stora skillnader mellan företag som startas och drivs av individer med olika akademiska utbildningsinriktningar. Civilekonomers och civilingenjörers företag skapar betydligt fler nya arbetstillfällen än juristers och medicinares företag. Samtidigt är bidraget från civilekonomers företag till nya arbetstillfällen cirka 20 procent högre än civilingenjörernas företag.Utöver sammanställningen av akademikerföretagens bidrag till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt presenterar vi också ett antal pedagogiska och användbara nyckeltal för att mäta den entreprenöriella avkastningen från investeringar i akademisk utbildning. Denna avkastning baseras på akademikerföretagens bidrag till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i förhållande till statens kostnader för olika typer av akademiska utbildningar. I analysen finner vi att om myndigheterna satsar 10 000 kronor på en akademisk utbildning så har detta generellt sett en god entreprenöriell avkastning för samtliga utbildningsgrupper.Vi finner även att resultaten skiljer sig markant åt mellan olika akademiska utbildningar. Våra resultat visar att juristers och framförallt civilekonomers företag genererar betydligt fler nya arbetstillfällen per statlig utbildningskrona jämfört med civilingenjörers och läkares/ tandläkares företag, framförallt eftersom kostnaden för att utbilda de senare grupperna är så pass mycket högre. Skillnaderna i entreprenöriell avkastning mellan de olika akademiska utbildningsgrupperna i termer av löneutbetalningar och skatteintäkter baserat på företagens omsättning är mycket snarlika de skillnader som vi finner för nya arbetstillfällen.För att driva på tillväxten och den industriella utvecklingen i ekonomin behöver Sverige individer och företag som kan omsätta teknologi och ny kunskap till produkter och tjänster. Förhoppningen är att rapporten skall bidra till den fortsatta debatten kring hur akademiker bidrar till den samhällsekonomiska utvecklingen genom involvering i kunskapsintensivt företagande och entreprenörskap.
|
|
| 7. |
- Ahlstrand, Roland
(författare)
-
Strategier i tiden : En studie av telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping
- 2006
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur gör ett företag som gör mer än det tidigare gjort för sin personal vid en nedläggning? Varför gör det överhuvudtaget mer än det tidigare gjort, eller ens behöver? I denna bok analyseras telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping under åren mellan 1999 och 2002. Författaren visar hur nedläggningarna utvecklades i samspel med sociala institutioner och i interaktion med fackliga organisationer såväl som bemanningsföretag, Trygghetsrådet och kommunala och statliga myndigheter. Här förfäktas idén att företagets agerande hängde samman med att etablerade organisationer genom sin tröghet till förändring hade skapat utrymme för nya organisatoriska lösningar i samband med rationaliseringar: bemanningsföretagen kunde nu ta över personalansvaret.Författaren gör också en genomgång av tidigare forskning om nedläggningar och personalinskränkningar, varvid modeller redovisas som förknippats med företag som ansetts ha tagit socialt ansvar när de lagt ner eller minskat på sin personal.
|
|
| 8. |
- Aldrin, Emilia, 1982-
(författare)
-
Användarnamn : att namnge sig själv
- 2019
-
Ingår i: Sånt vi bara gör. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9789173319553 ; , s. 148-150
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Aldrin, Emilia, 1982-
(författare)
-
Att skapa kön : Könsmönster och könsroller i nyskapade förnamn
- 2015
-
Ingår i: Innovationer i namn och namnmönster. - Uppsala : Norna-förlaget. - 9789172760929 ; , s. 36-52
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish language conventionally separates female and male first names respectively. Previous research from Sweden, as well as other cultures, shows that first names for girls and boys are chosen in partly separate ways with a desire for separate characteristics and structures, in a way that often contributes to traditional gender stereotyping. When parents choose to create a completely new name for the child, they have an opportunity to use new structural and semantic patterns and thus may negotiate the traditional gender boundaries. This article investigates newly created first names in Sweden in order to explore to what extent and in what ways parents do this. The data consists of 226 newly created first names registered by SCB (Statistics Sweden) for children born in 2012. The overall conclusion is that the newly created names generally still express gender and recreate stereotypical gendered patterns contributing to symbolic dominance. When gender negotiation occurs, it is primarily in boys’ names.
|
|
| 10. |
|
|
