| 1. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-
(författare)
-
Group supervision in nursing care : a longitudinal study of psychiatric nurses' experiences and conceptions
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom hälso- och sjukvården betonas att vården ska ges utifrån ett patientorienterat sätt. Om sjuksköterskor skall kunna ge patienten god omvårdnad, måste de själva ha en god arbetssituation. Det blir allt vanligare att sjuksköterskor i arbetet utsätts för en mängd negativa psykiska påfrestningar, såsom hot och våld, som kan leda till stress. Stress kan också relateras till att sjuksköterskorna i sitt arbete ställs inför komplicerade etiska övervägande. Det är viktigt att få möjligheter att reflektera över vilka etiska principer och ställningstagande arbetet baseras på. En metod som möjliggör reflektion är grupphandledning i omvårdnad. Deltagarna i grupphandledning bör ha samma yrkesbakgrund och ledas av en utbildad handledare, som också har samma yrkesbakgrund, som de som deltager i handledning. I handledning reflekteras över genomförda omvårdnadssituationer utifrån frågor som Vad hände? Vilka etiska aspekter förekommer? Vad kan sjuksköterskan göra annorlunda om det händer igen? Det handlar om att genom reflektion undersöka hur sjuksköterskan agerar, gör bedömningar, tänker och känner i olika omvårdnadssituationer. I detta sammanhang kan hon/han få emotionell och teoretisk återkoppling, ges möjlighet att kritiskt granska och diskutera svåra ställningstaganden samt få alternativa handlingsmöjligheter. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att granska och undersöka hur psykiatrisjuksköterskors professionella kompetens över tid förändrades genom grupphandledning i omvårdnad. Tre delstudier genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tolv psykiatrisjuksköterskor, fördelade på två grupper som erhöll handledning i omvårdnad under två år. Inför den första delstudien konstruerades två frågeformulär för att undersöka om deltagarna i grupphandledning upplevde trygghet, tillit och lärande under handledningssammankomsterna. Resultatet från delstudie 1 visar att psykiatrisjuksköterskorna i hög grad upplevde att handledningssammankomsterna karakteriserades av ett humanistiskt synsätt. Deltagarna upplevde stöd, hjälp och att man lyssnade på varandra samt att alla hade en inlevelseförmåga. Efter varje handledningssession skrevs dagbok över vad som hänt. Avsikten med dagboksanteckningarna var att få material som beskrev handledningssituationerna. En allmän kunskapsutvecklande handledningsmodell skapades av de i resultatet framtagna orden och formuleringarna. Handledningsmodellen kan användas vid uppbyggnad och genomförande av handledning och undervisning inom olika yrkesområden för att stimulera till ökad yrkesmässig utveckling. Delstudie 2 och 3 utgjordes av svar från intervjuer med deltagarna efter ett år och två år, under pågående handledning, samt fyra år efter avslutad grupphandledning i omvårdnad. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna kände ökad arbetstillfredsställelse. De förvärvade ökad kunskap och kompetens och fick förstärkt säkerhet i omvårdnadssituationer. Vidare uppfattade de att deras självförtroende ökat. Vid fyra årsuppföljningen framkom att psykiatrisjuksköterskornas yrkesidentitet hade förstärkts. De hade integrerat omvårdnadsperspektivet i det dagliga arbetet. Grupphandledning i omvårdnad bidrog till att deltagarna vidmakthöll styrka och hade kraft att fortsätta att arbeta. Psykiatrisjuksköterskorna önskade att grupphandledning i omvårdnad skulle utgöra en integrerad del i deras yrkesverksamhet. Efter avslutad handledning kvarstod känslan av gemenskap bland de som deltagit i handledning. I Sverige är omvårdnadsforskning på frammarsch och ger sjuksköterskor en god möjlighet till uppdatering och att bli mer avancerade och skickliga i sina uppgifter. Presenterade studie visar att grupphandledning i omvårdnad är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur omvårdnadsforskningens resultat kan förklaras, tydliggöras och tillämpas. Grupphandledning i omvårdnad bör vara en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen.
|
|
| 2. |
- Nilsen, Åke
(författare)
-
En empirisk vetenskap om duet : Om Alfred Schutz bidrag till sociologin
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation examines Alfred Schutz's (1899-1959) approach to sociology, which early in his work he called an empirical science of the thou, with an emphasis on the sociological theory he worked out to strengthen interpretive sociology. Based on a methodological understanding about the possibility of being able to achieve scientific knowledge of the other's, the thou's, context within which meaning is created and action is based, Schutz further developed an interpretive approach which has its roots in Edmund Husserl's phenomenology. This dissertation highlights Schutz's contribution to sociology, both in terms of his own writing and the influence he has had on others, exemplified by Peter Berger & Thomas Luckman, Harold Garfinkel and Jürgen Habermas. The purpose of this critical analysis is to discern the positive contributions as well as deficiencies in Schutz's sociological theory, as well as locating Schutz's and his followers' perspectives in relation to sociology's methodological foundations. This dissertation primarily takes up two theory of science issues which are related to Schutz's and his followers' perspectives. The first issue revolves around the relationship between the theoretical development that Schutz undertakes through a phenomenological approach to analyzing the reality of everyday life and interpretive sociology's foundations. The second issue revolves around the relationship between Schutz's and his followers' approach and the methodological foundations of sociology. The dissertation is divided into three parts. Part I takes up Schutz's life and approach to sociology. Part II comprises of an analysis of Schutz's contribution to, and influence on, sociology with particular reference to his sociological theory. Part III takes up the issues of sociological theory and the methodological foundations of sociology.
|
|
