| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Drivkraft för kollegialt lärande : Observationer med MOSO och kritiska vänner. Fem undersökningar om att göra skillnad för elever
- 2020
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Syftet med denna rapport är att redogöra för organisering av kollegialt lärande som baseras på elevers behov, observationer och samarbete med kollegor. Rapporten har två delar som var för sig fokuserar olika projekt. Den första delen beskriver ett projekt med tre lärare från gymnasieskolor i tre olika kommuner med en av oss som handledare. Den andra delen beskriver ett projekt med två lärare från samma grundskola och med den andra av oss som handledare. Den gemensamma nämnaren för båda delarna är att lärarna använder gemensamma redskap för sitt kollegial lärande, ibland på lite olika sätt. Först beskrivs de redskap som var gemensamma för lärarna, medan texterna om de olika projekten visar hur redskapen anpassades till respektive sammanhang.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Försöksverksamhet med övningsförskolor : Sjävvärdering med åtta fallbeskrivningar 2014-2019
- 2020
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Förskollärarprogrammet på Högskolan i Halmstad har under perdioen 2014-2019 ingått i en försöksverksamhet med övningsförskolor tillsammans med kommunala huvudmän i Falkenberg, Halmstad, Laholm, Båstad, Ängelholm, Höganäs och Helsingborg och en fristående huvudman i Halmsta.I denna rapport beskrivs hur det nationella uppdraget om övningsförskolor har utformats på Högskolan i Halmstad. Rapporten består av två delar. I den första delen presenteras hur försöksverksamheten har organiserats för koncentration, kompetens och samverkan, utvärdering och lärdomar gjorda av Högskolans personal. I den andra delen presenteras övningsförskolornas egna självvärderingar i form av åtta fallbeskrivningar.Rapporten har skrivits i samverkan med övningsförskolorna och är baserad på data kopplad till försöksverksamhetens etablerande, prövande och granskande skede. De resultat som presenteras visar att försöksverksamheten har förändrat grundsynen på verksamhetsförlagd utbildning bland alla involverade. Samtliga parter lyfter fram samverkan och relationsskapande mellan lärosätet, programmets VFU-ledare och övningsförskolorna som centralt för den förändrade grundsynen. Högskolan har utmanats i att balansera samverkan med övningsförskolorna med intern kommunikation om försöksverksamheten. Det krävs fortsatt arbete för att VFU-frågorna ska bli allas angelägenhet på Högskolan.Övningsförskolornas fallbeskrivningar pekar på att försöksverksamheten har bidragit till ökad kompetens på förskolorna kopplat till VFU, något som i sin tur har skapat bättre förutsättningar för progression i studenters praktiska yrkeskunnande. Övningsförskolorna har erövrat rollen som lärarutbildare och vill fortsatt vara med och påverka morgondagens kollegor, trots att rollen är krävande och att strukturer även forsättningsvis behöver förfinas. Resultaten visar att övningsförskolor skapar förutsättningar för studenter att bli en del av en professionell gemenskap för lärande vilket främjar studenternas utveckling av en professionell identitet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Linnea, 1967-
(author)
-
Vad händer med finskspråkiga förnamn i Sverige? : En tentativ reflexion
- 2020
-
In: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. - Uppsala : Ortnamnssällskapet i Uppsala. - 0473-4351. ; , s. 43-54
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- This is a study that approaches questions concerning first names in a multiculturalcountry, Sweden, from a longitudinal perspective. The names studied are Finnish firstnames that have been used in Sweden over the periods 1900–89 and 2004–13. Despitethe geographical proximity between Sweden and Finland, the languages Swedish and Finnish belong to different families, a fact that is often reflected in first names – giving rise either to completely different names or to specific spellings. This is a pilotstudy that raises more new questions than it answers, and the tentative focus of thediscussion is on name fashions (a revival of Old Norse names and Scandinavianism innaming) and external influences on name giving (immigration). The study shows thatFinnish first names were most frequent in Sweden among citizens born between 1920and 1969. Subsequently, their frequency has shown a marked decline.
|
|
| 10. |
|
|
