SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:liu ;mspu:(book)"

Sökning: LAR1:liu > Bok

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Abrahamsson, Mats, 1960-, et al. (författare)
  • Det dynamiska företaget : om följsamhet och flödesorienterade affärsmodeller
  • 2011
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Dagens osäkra affärsklimat betraktas av många som ett problem och en risk som måste hanteras. I den här boken vänder författarna på perspektivet och betraktar osäkerheten som en möjlighet till framgång - om företaget har tillräcklig dynamisk förmåga. Den dynamiska förmågan innebär att företaget snabbt kan förändra sin marknadsstrategi och sin dagliga verksamhet. Det kräver en tydlig och flödesorienterad affärsmodell med en effektiv och följsam kedja från leverantör till slutkund. Denna bok presenterar en modell för hur företaget kan uppnå en sådan dynamisk effektivitet och diskuterar hur man kan omsätta den i praktisk handling. Boken vänder sig till chefer och ledningsgrupper i företag som vill utvecklas i takt med omvärldens krav och därmed få bäst förutsättningar att överleva och växa i det krävande affärsklimatet - survival of the fittest!
  •  
3.
  • Abramsson, Marianne, 1963-, et al. (författare)
  • Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar
  • 2014
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.
4.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956- (författare)
  • "Becoming" a professional : : an interdisciplinary analysis of professional learning
  • 2011
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • ‘Becoming’ is used in this interdisciplinary work as an emergent, iterative concept of professional identity formation. The conceptual framework of ‘becoming’, as well as the arguments in the book are intended to encourage professionals—and those engaged in their education—to reflect on what it means to be a ‘professional’ in the twenty-first century, an era dominated by the discourses of globalisation, ‘new mangerialism’, multiculturalism and deprofessionalisation. We live in a world where not only scholars, but also a better educated client base informed by technological innovations, have issued unprecedented challenges to the traditional professional ideal. The once paradigmatic identity of the superiority of the Anglo-American professional, grounded in an exclusive knowledge-base and an altruistic ‘public-service’ principle, are no longer tenable.The book will generate dialogue about the nature of professionalism through a multidisciplinary lens in chapters on medicine, nursing and teaching and in reference to social work, the clergy and engineering. Here, becoming a professional is a lifelong, extended process that constructs an individual’s professional identity through formal education, workplace interactions and popular culture. It advocates the ‘ongoing’ modality of developing a professional self throughout one’s professional life. What emerges from this work is a concept of becoming a professional that is quite different from the isolated, rugged, individualistic approach to traditional professional practice as represented in popular culture. It is a book for the reflective professional.
  •  
5.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956- (författare)
  • Portraits of problembased learning : A cross faculty comparison of students' experiences
  • 2010
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This book compares university students'experiences of problem-based learning in three professional educational programmes; Psychology, Engineering and Physiotherapy. Twenty students from each of the programmes were interviewed and the transcriptions subsequently subjeced to a qualitative analysis.The ways the different groups of students perceive of the characteristics of the pedagogical approach, the meaning and function of course objectives and their accounts of the varying approaches to studying in relation to course examinations, provide three distinct portraits of problem-based learning. The book suggests that the differences in how students perceive of the pedagogical approach reflect different perspectives of knowledge and learning embedded in their respective professional discipline. The book is challenging university teachers intending to implement problem-based learning in their courses to reflect on how their own epistemological standpoints impact on their views on learning and teaching.
  •  
6.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956-, et al. (författare)
  • Reshaping doctoral education : : international approaches and pedagogies
  • 2012
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The number of doctorates being awarded around the world has almost doubled over the last ten years. The authors contribute to a previously under-represented focus of theorising the emerging practices of doctoral education & the shape of change in this arena.
  •  
7.
  • Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956- (författare)
  • Torget, Kliniken och Meritagenturen : Didaktik för vuxna i praktiken
  • 2008
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Human resources are the social capital of a firm or business, based on trust as well as on expertise, values, and cultural diversity. This calls for cross-cultural knowledge — an understanding of gender issues and individual differences in the social capital of the firm and society. The dialogue between women entrepreneurship and social capital theory/ research strengthens the fragmented voice of women entrepreneurship, providing the landscape for women entrepreneurs as creators of, and created by, social capital. It indicates how women entrepreneurs appear to have a special position in forming, developing, and reorganizing the social capital in the business world. This book explores social capital in the multiple relationships between gender, management, and entrepreneurship. Twenty-six researchers, representing a variety of disciplines from different parts of the world, provide findings on diverse aspects of the dialogue between women entrepreneurship and social capital. As a consequence, the central concepts — social capital, entrepreneurship, and gender — are given a variety of meanings. Women entrepreneurs and business owners — regardless of their cultural context, branch, and education — provide interesting ideas to the global debate on equality and social capital.
  •  
8.
  • Adelsvärd, Viveka, 1942-, et al. (författare)
  • Framtida skuggor : samtal om risk, prevention och den genetiska familjen
  • 2002
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Hur kommer mitt liv att gestalta sig? Kommer jag att vara frisk och stark? Kan jag göra något för att påverka ödet? Den moderna läkekonsten försöker på olika sätt att besvara sådana frågor. Ständigt utvecklas nya metoder för att tidigt avslöja hälsorisker.Att konfronteras med hot om framtida sjukdom kan vara dramatiskt och omtumlande. Så är det för den kvinna som får reda på att den bröstcancer hennes mamma dog av kan vara ärftlig och därmed hota henne själv eller hennes barn. Så är det också för den man som ser livet förkortat när blodprovet avslöjar ett alarmerande värde.Men hur påverkas vi av genetisk kartläggning eller upplysning om konsekvenserna av en viss livsstil? Kan kunskap om möjliga sjukdomsförlopp rent av vara skadlig? Hur förstår människor den information som uttrycks i: "Du har 50 procents risk att utveckla cancer"? Den här boken visar hur vanliga människor reagerar i sådana situationer.
  •  
9.
  •  
10.
  • Alasuutari, Maarit, et al. (författare)
  • Assessment and Documentation in Early Childhood Education
  • 2014
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Documentation in early childhood education is typically seen as a means to enhance the quality of care and education, and as a way to take account of the child’s view.Assessment and Documentation in Early Childhood Education considers the increasing trend towards systematic child documentation especially in early childhood institutions. The authors present ways in which assessment and evaluation is done sometimes explicitly but more often implicitly in these practices, and explore its means, aims, forms, and functions. They also examine the rationalities of child documentation from the perspective of professional practice and professionalism and suggest that documentation and assessment practices can weaken and constrain but also empower and strengthen teachers, children and parents. Topics explored include:Different forms of documentation and assessmentDocumentation and listening to the childrenDilemmas of assessment and documentationParticipation by childrenInvolvement of parentsThis timely bookwill be appealing for those studying in the field of early childhood education, teacher education, special education, general education, social work, counselling, psychology, sociology, childhood studies, and family studies.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (88)
Typ av publikation
konstnärligt arbete (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (780)
populärvet., debatt m.m. (192)
Författare/redaktör
Hultman, Glenn, 1947 ... (23)
Turner, Anthony, 195 ... (18)
Fornäs, Johan, 1952- ... (18)
Bjurström, Erling, 1 ... (17)
Nordenfelt, Lennart, ... (17)
Granström, Kjell, 19 ... (16)
visa fler...
Erlander, Sven, 1934 ... (15)
Sandin, Bengt, 1949- ... (14)
Musk, Nigel John, 19 ... (14)
Erlander, Tage, 1901 ... (14)
Lejon, Kjell O, 1958 ... (14)
Wessman, Karin (14)
Dahlgren, Lars-Ove, ... (12)
Kylhammar, Martin, 1 ... (12)
Olve, Nils-Göran, 19 ... (11)
Berner, Boel, 1945-, (11)
Jonsson, Stefan, 196 ... (10)
Parment, Anders, 197 ... (9)
Svensson, Lars-Håkan ... (9)
Lohm, Ulrik, 1943-, (8)
Andersson, Gerhard, ... (8)
Hau, Stephan, 1960-, (8)
Kellgren, Jan, 1967- ... (8)
Jonsson, Stefan (7)
Maz´ya, Vladimir, (7)
Anshelm, Jonas, 1960 ... (7)
Beckman, Svante, 194 ... (7)
Ålund, Aleksandra, 1 ... (7)
Qvarsell, Roger, 195 ... (7)
Abrandt Dahlgren, Ma ... (6)
Larsson, Staffan, 19 ... (6)
Linell, Per, 1944-, (6)
Collste, Göran, 1950 ... (6)
Arlinger, Stig, 1939 ... (6)
Aronsson, Peter, 195 ... (6)
Jedeskog, Gunilla, 1 ... (6)
Jonsson, Leif, 1945- ... (6)
Ullman, Harald, (6)
Lykke, Nina, 1949-, (6)
Sjögren, Hans, 1960- ... (6)
Hansen, Peo, 1966-, (6)
Lärkner, Bengt, 1946 ... (6)
Ljung, Lennart, 1946 ... (5)
Hård af Segerstad, H ... (5)
Sachs, Lisbeth, 1938 ... (5)
Jeppsson-Grassman, E ... (5)
Söderlund, Jonas, 19 ... (5)
Thornberg, Robert, 1 ... (5)
Palm, Jenny, 1973-, (5)
Wihlborg, Elin, 1970 ... (5)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (972)
Uppsala universitet (26)
Södertörns högskola (18)
Stockholms universitet (17)
Göteborgs universitet (10)
Linnéuniversitetet (9)
visa fler...
Lunds universitet (8)
Ersta Sköndal högskola (7)
Kungliga Tekniska Högskolan (5)
Karlstads universitet (5)
Örebro universitet (4)
Luleå tekniska universitet (3)
Högskolan i Jönköping (3)
Malmö högskola (2)
Mittuniversitetet (1)
Högskolan Kristianstad (1)
Mälardalens högskola (1)
Umeå universitet (1)
Högskolan i Gävle (1)
visa färre...
Språk
Svenska (586)
Engelska (347)
Danska (10)
Franska (7)
Tyska (5)
Norska (3)
visa fler...
Polska (3)
Italienska (2)
Kinesiska (2)
Odefinierat språk (1)
Spanska (1)
Nederländska (1)
Portugisiska (1)
Japanska (1)
Turkiska (1)
Ukrainska (1)
visa färre...
Ämne (HSV)
Samhällsvetenskap (5)
Humaniora (3)
Naturvetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy