| 1. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Utbildning för barn i skolstartsålder
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Janicke, et al.
(författare)
-
Att leva med tiden : Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att leva med tiden handlar om vad ålder och åldrande kan betyda i olika sammanhang och hur betydelsen förändras över tid och rum. I boken diskuteras olika samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv på ålder och åldrande. Boken belyser vilka konsekvenser vetenskapliga sätt att se på åldrande kan få i analys av, och relation till, vardagsliv, vetenskaplig verksamhet och i det offentliga livet. Förutom historiska tillbakablickar presenteras också teorier om ålder, normalitet och identitet samt ålder ur ett intersektionellt perspektiv.
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1974-, et al.
(författare)
-
Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.
|
|
| 5. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(författare)
-
Historia
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historia är såklart det som hänt i förfluten tid. Men vilka händelser blir en del av vår historia – och vem bestämmer det? I den här boken poängteras att historisk kunskap och politisk vilja samspelar för att avgöra vad som är värdefullt att bevara till eftervärlden och vad som är av ondo och därmed bör förändras.
|
|
| 6. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(författare)
-
Historiebruk : att använda det förflutna
- 2005. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur används det förflutna för att skapa kunskap? Vilken historia kan museerna berätta? Hur påverkar filmer som Utvandrarna och Schindlers list landskapsuppfattning och historiesyn? Varför reser man monument? Hur fungerar en självbiografi?Frågorna rör hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen – på institutioner eller under politiska,kommersiella och existentiella villkor. Det är inte de medvetna falsarierna eller uppenbara missbruken av historia som avslöjas i denna bok, utan de mångfasetterade situationer och sammanhang som gör det förflutna meningsbärande. Boken inleds med en teoretisk genomgång av begrepp och sammanhang. Konkreta exempel på samtida iakttagelser avser att inspirera läsaren till en ny syn på hur historia används.Boken vänder sig till universitetsstuderande och andra som har glädje av att kunna se och förstå det historiekulturella fältet.
|
|
| 7. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(författare)
-
Historiens närvaro
- 2004
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(författare)
-
Huvudämnet Historievetenskap och lärande : historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad formar huvudämnet historievetenskap och lärande? Utifrån denna huvudfråga granskar Peter Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet, specifikt historieämnet vid den nya lärarutbildningen på Malmö högskola. Hur ser visionerna, förhoppningarna och hotbilderna ut för det nya huvudämnet historia? Hur ser ämnets innehåll ut vad gäller stoff, teman och arbetssätt? Vilken historiesyn förmedlas och kommuniceras? Vilken syn på skolarbetet och historiekunskapens roll i skolan presenteras? Hur ser bruket av det förflutna i skolan och lärarutbildningen ut? Hur uppfattar lärarstudenterna huvudämnet historia? Det är några frågor Peter Aronsson lyfter fram. Vill du veta hur han resonerat, vad han kommit fram till och hur han ser på ett fortsatt kvalitetsarbete kan du läsa denna rapport
|
|
| 9. |
- Bergh, Andreas, et al.
(författare)
-
A Clean House? : Studies of Corruption in Sweden
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt så gott som alla internationella rankningslistor över korruption är Sverige bland de minst korrupta länderna i världen, med få avslöjade fall. Men innebär det att det svenska samhället inte alls är drabbat?Författarna till A Clean House? kastar med sin bok ljus över en ljusskygg verksamhet. Deras studie kombinerar aktuell forskning och egna empiriska undersökningar.Vad vet vi om korruption i Sverige, och vad kan sägas om utvecklingen över tid? Bokens författare, med bakgrund i samhällsvetenskap och ekonomi, visar hur länder som ses som okorrupta kan ha specifika problem som ej bör underskattas eller ignoreras. Detta är den första djupgående studien på engelska av korruption i ett lågkorrupt, utvecklat välfärdsland.Genom att peka på orsaker, händelseförlopp och konsekvenser av korruption i lågkorrupta länder identifierar författarna faktorer som saknas i internationella undersökningar av korruption. De föreslår konstruktiva reformer som kan motverka de typer av korruption som förekommer i ”hälsosamma” samhällen.
|
|
| 10. |
- Hjelm, Katarina
(författare)
-
Flervetenskapliga perspektiv i migrationsforskning : Årsbok 2006 från forskningsprofilen Arbetsmarknad, Migration och Etniska relationer (AMER) vid Växjö universitet
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord Under mångkulturåret 2006 publiceras denna bok som är den fjärde årsboken från Växjö universitets forskningsprofil ”Arbetsmarknad, Migration och Etniska relationer (AMER). Forskningsprofilen inrättades år 2001 och får årligen betydande ekonomiskt stöd av Växjö universitet. Avsikten har varit att utveckla en forskningsmiljö omfattande fyra ämnen: historia, nationalekonomi, sociologi och vårdvetenskap. Via tilldelat anslag stöds även forskning inom den nationalekonomiska arbetsmarknadsforskargruppen CAFO och Växjö universitets samarbete med Svenska Emigrantinstitutet. Avsikten med forskningsmiljön är att utveckla och stimulera forskning och forskarutbildning inom området. Syftet är också att utveckla grundutbildningens innehåll och samverkan med det omgivande samhället. Bokens innehåll speglar flera vetenskapers syn på frågor inom migrationsområdet och känns extra viktig att publicera under år 2006 som utnämnts till mångkulturåret. Författarna i boken representerar inte enbart olika ämnesdiscipliner utan utgörs också av personer som kommer ifrån olika länder och med varierande erfarenhet och kompetens inom forskning. Att flytta till ett nytt land innebär en anpassningsprocess som kan inverka på migrantens hälsa. I boken återfinns tre kapitel som berör detta, två av dessa kommer ifrån ämnet vårdvetenskap och ett ifrån ämnet nationalekonomi. Unika resultat från Björn Albins doktorsavhandling redovisas i avsnittet ”Hälsa bland invandrare i Sverige i ett långtidsperspektiv”. Ny kunskap om erfarenheter av att vårda invandrare inom det svenska hälso-och sjukvårdssystemet har doktoranden Sally Hultsjö och docent Katarina Hjelm skrivit om i kapitlet ”Mötet mellan vårdpersonal och patienter med utländsk bakgrund inom akutsjukvården i Sverige”. Nydisputerade Maria Nilsson redovisar kunskapsläget kring ”Sjukfrånvaron bland invandrare i Sverige – Utvecklingen under perioden 1981-1991”. Faktorer som kan inverka på hälsa och sjukdom har att göra med t ex diskriminering men också med vilken generation av invandrare man tillhör. En junior- och en seniorforskare i ämnet nationalekonomi diskuterar metodologiska aspekter på dessa faktorer: Filosofie doktor Ali Ahmed och professor Jan Ekberg i kapitlet ”Kan diskriminering studeras med experimentella metoder?” och professor Jan Ekberg i avsnittet ”Kan man studera tre generationer invandrare i Sverige?”. En annan faktor av betydelse för anpassningen i det nya landet och levnadsvillkoren där är yrket och två avsnitt inom det sociologiska fältet berör detta: ”Svenska mot modersmål – utvecklingen av två olika lärargrupper” och ”Den gode invandraren bakar inte pizza – Invandrares företagande i svensk forskning och politik” vilka har författats av doktoranderna Anna-Maria Sarstrand respektive Henrik Hultman. Slutligen behöver vi historiska kunskaper för att förstå såväl vår samtid som framtid och boken avslutas med kapitlen ”…en, efter förhållandena utmärkt tillvaro…”- De danska flyktingarna, arbetsmarknadskommissionen och hjälpkommittén för danska flyktingar i Kalmar 1943” och ”Invandrare som önskade stanna. Ungerska lantarbetare i Sverige i slutet av 1940-talet” författade av filosofie doktorerna Malin Thor respektive Attila Lajos. Som redaktör är det särskilt glädjande att konstatera att de flesta av årsbokens kapitel är författade av doktorander eller tidigare doktorander inom forskningsprofilen AMER. Förhoppningen med boken är att de flervetenskapliga perspektiven skall bidraga till en ökad förståelse för mångkulturella spörsmål! Växjö i september 2006 Katarina Hjelm
|
|
