| 1. |
|
|
| 2. |
- Lärkner, Bengt, 1946-, et al.
(författare)
-
Det visuella fältet : studier i visuell kultur
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artiklarna i boken är bearbetningar av några av de fempoängsuppsatser som lades fram inom ramen for kursen Visuell kultur under vårterminen 2005. Visuell kultur är en icke nivåbestämd kurs öppen får studenter med bakgrund i olika utbildningar, sålunda representerar artikelfårfattama skilda erfarenheter och teoretiska ingångar till "Det visuella fåltet".Med ett avstamp i de senaste årens forskning och mediebevakning kring hur män respektive kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar behandlas inom vården beskriver Anna-Carina Björklund och Karin Johansson hur hjärt- och kärlsjukdomar visualiseras i populärvetenskapliga läkarböcker, här representerade av familjeläkarböcker.Margareta Petre har studerat ett specifikt konstnärligt uttryck: Butö som är en avantgardistisk dansform. Författaren fokuserar på vad som kommuniceras genom hutedansarens specifika visuella uttryck.Lisa Eklöf och Tomas Kubowicz har i sin text undersökt hur kvinnor och män har framställts i skräckfilmaffischer från 1900-talets andra hälft. Olika aspekter som offer- och fårövarroller, blickar, kläder och fårger behandlas.I Jana Brandons och Lena Malmbergs artikel foljer vi processen vid skapandet av ett skivomslag. Artikeln behandlar överväganden och kreativa beslut, exemplevis "Kill your darling"- foreteelsen. Författama har i studien beskrivit hur teorin har inforlivats i ett praktiskt arbete när de tagit fram ettskivomslag.Marina Davidsson och Sara Lagre har i sin artikel undersökt tre bokomslag och diskuterar orsakerna till att en forfattare figurerar med foto på framsidan av sin bok samt hur processen att välja ut ett omslag kan se ut.Anna Wahlberg och Sofia Nygren har i sin artikel jämTört hur olika smink- och hudvårdsföretag utformar förpackningar utifrån vilken målgrupp de riktar sig till. De behandlar också skillnaden mellan hudvårdsförpackningar avsedda för män respektive kvinnor.Martin Blad har problematiserat hur filmen har använts som ett dokumentationsmedium för aktionskonst Med utgångspunkt från fYra filmer som baserats på konstnärens Otto Muehls ökända aktionsverk från 1960-talet och början på 1970-talet har Blad exemplifierat och analyserat olika resultat.Bengt Anderssons och Gustav Bolins artikel, slutligen, undersöker Nya polishuset i Norrköping och kartlägger byggnadens roll i det offentliga rummet samt i den dagliga interaktionen med de människor som rör sig där.Artiklarna i denna skriftseries första volym förenas inte av ett gemensam tema, istället påvisar de områdets empiriska och teoretiska bredd.Juni 2005Bengt Lärkner och Gary SvenssonAvdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation, institutionen för Tema
|
|
| 3. |
- Lärkner, Bengt, 1946-
(författare)
-
Konst i kontext
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De artefakter, handlingar eller ideer, som vi i den västerländska kulturkretsen har valt att kalla konst, är givetvis alltid kopplade till en kontext. Med detta kan man avse det sammanhang de tillkom i och de förutsättningar de uppstod ur, men också de tolkningsramar som gällt vid olika punkter på den historiska tidsaxeln eller de fysiska omgivningar i vilka de exponerats eller presenteratsoch det emotionella och intellektuella gensvar som de då har mött. Det är ingen överdrift att hävda att kontexten i dess olika betydelser är helt avgörande för vårt utpekande av något såsom varande konst.De tre artiklar som ingår i denna bok kontextualiserar konsten på tre olika sätt. Den första, Masterverk finns dom?, behandlar några centrala begrepp och förhållningssätt inom konstdiskursen mot bakgrund av historiska och nutida förhållanden och aktualiserar några grundläggande frågor om konstens varande och raison d'etre. Texten skrevs i huvudsak för några år sedan då framtiden för den i avseende på teknik och material mera traditionella bildkonsten syntes mera oviss än idag. Detta fargar i viss mån framställningen. Den andra artikeln, Kring Bruegel, har avsikten att tydliggöra bilden av ett komplext konstnärskap, där mytbildning och ett ytligt och ahistoriskt bettaktningssätt delvis har format en utanför expertkretscn förenklad uppfattning av dess karaktär och betydelse. I texten fokuseras främst de politiska och ideologiska förhållanden samt de konstnärliga konventioner och nya konstnärliga ideer som var aktuella i den tid och det samhälle i vilket Bruegels konst gavs form och innehåll. l den tredje artikeln, Känslan och förnuftet, koncentreras intresset till den romantiska attityden och gestaltningen i bild av dess olika aspekter, under perioden från det sena1700-talet till idag. Här drivs tesen att romantikbegreppet inte i första hand bör användas som beteckning för en kulturhistorisk epok och än mindre som en stilbeteckning, utan som ett förhållningssätt till livet och konsten.De tre artiklarna representerar tre olika metodiska grepp och visar på några av de olika ingångar i problemkomplexen som kan vara aktuella för konstvetaren. Artikeln Mästerverk finns dom? är diskursiv och historiografisk till sin karaktär. Utifrån oli ka konstnärers, konstteoretikers och estetikers texter och uttalanden från renässansen och framåt belyses och diskuteras här olika värderingsnormer knutna till konstbegreppet Såväl syftningsmässigt som metodiskt representerar den andra artikeln, Kring Bruegel, en något annan typ av konstvetenskaplig text. Med sin syntes av biografisk, kulturhistorisk och socialhistorisk metod samt ikonografisk analys, alltgrundat på ett om fattande käll- och litteraturstudium, kan artikeln stå som exempel på klassisk konstvetenskaplig metodik. Artikeln Känslan och fiirnuftet har som kontrast en mera essäistisk utformningoch kan kanske sägas företrädaett av semiotik och strukturalistiska teorier influerat kulturanalytiskt arbetssätt, där den källkritiska granskningen av underlagsmaterialet har mindre betydelse än den associativa metodik som förknippas med intertextualitets- och intermedialitetsstudier.Avslutningsvis: artiklarna avspeglar förvisso några av författarens specifika intresseområden - estetik och konstteori, bred kulturanalys samt den samtida visuella kulturen och dess historiska rötter. Samtidigt skall de tre texterna förhoppningsvis kunna fungera som en inspiration och i någon mån vägledning för konstvetarstudenter, som inför författandet av seminarieuppsatser känner osäkerhet ifråga om ämnesval och metodik. Ominte annat visar artiklarna att konstvetenskapen är en akademisk disciplin med stor bredd och med kopplingar till många delar av det vida kulturvetenskapliga fältet.Linköping, maj 2007Bengt Lärkner
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lärkner, Bengt, 1946-, et al.
(författare)
-
vår visuella vardag
- 2007
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- [---]I den här antologin kommer ni att möta en rad olika texter av olika författare: Oskar Gyllenswärd skriver om Adidas annonsering av löparskor; Soffi Ekström och Klara Hanell-Strand skriver om de svarta klädernas retorik; Christer Bergman tar upp lågprisvarornas egen estetik; Julia Enksson sknver om "chick-lit böckernas" visuella språk; Vanja Hultberg och Maud Olsson har studerat teateraffischer och deras budskap; Kristina Hult skriver om våra vanligaste produktmärkningar på förpackningar.Vår förhoppning är att texterna skall bidra till att ge goda exempel på områden där visuell retorik på olika sätt har använts.Linköping maj 2007Bengt Lärkner Gary Svensson
|
|
