| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Abrahamsson, Mats, 1960-, et al.
(författare)
-
Det dynamiska företaget : om följsamhet och flödesorienterade affärsmodeller
- 2011
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Dagens osäkra affärsklimat betraktas av många som ett problem och en risk som måste hanteras. I den här boken vänder författarna på perspektivet och betraktar osäkerheten som en möjlighet till framgång - om företaget har tillräcklig dynamisk förmåga. Den dynamiska förmågan innebär att företaget snabbt kan förändra sin marknadsstrategi och sin dagliga verksamhet. Det kräver en tydlig och flödesorienterad affärsmodell med en effektiv och följsam kedja från leverantör till slutkund. Denna bok presenterar en modell för hur företaget kan uppnå en sådan dynamisk effektivitet och diskuterar hur man kan omsätta den i praktisk handling. Boken vänder sig till chefer och ledningsgrupper i företag som vill utvecklas i takt med omvärldens krav och därmed få bäst förutsättningar att överleva och växa i det krävande affärsklimatet - survival of the fittest!
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Abrahamsson, Mats, 1960-, et al.
(författare)
-
Logistik i svensk handel
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar ett forskningsprojekt, Logistik i svensk handel, som har pågått under perioden juli 2009 t.o.m. februari 2011 och som är finansierat av Handelns Utvecklingsråd.En utgångspunkt och hypotes för projektet var att det finns avgörande branschmässiga skillnader i sättet att arbeta med logistikfrågor. En hypotes som har testats mot empirin, vilket har lett till slutsatsen att logistiken endast i begränsad omfattning är branschspecifik och att branschtillhörighet inte är den avgörande faktorn för hur logistiken utformas för handelsföretag. En viktigare faktor, är hur butikerna drivs visavi centrala enheter, hur integrationen ser ut mellan logistikstrategi och inköps- respektive marknadsstrategi, samt hur systemgränserna för logistiken definieras.Genom hela arbetet har vi jämfört den logistikbild vi har sett med en ”ideal bild”, i form av logistiken i internationell ”mega-retailing”, vilket idag representerar ”best practice” inom logistik och där logistiken är en integrerad del av företagens affärsmodell och ett direkt stöd för företagets lönsamhet och tillväxt. Den jämförelsen visar att det är mycket stora skillnader i logistikkompetens och mognad mellan olika företag och att logistik inom många handelsföretag fortfarande är ett område med stor förbättringspotential.Förutom den här rapporten har projektet genererat en lång rad akademiska artiklar som är publicerade i journaler och/eller har presenterats på konferenser och seminarier. Vi har varit i kontakt med ett stort antal, kollegor, företag och forskare i Sverige och andra länder för att samla material. Ett stort tack till alla de som har bidragit med material till projektet.Ett speciellt tack till Andreas Hedlund på Handelns Utvecklingsråd, som förutom finansiellt stöd har backat upp projektet med seminarier arrangerade av Handelns utvecklingsråd.Linköping i Maj 2011Mats Abrahamsson Jakob Rehme Erik Sandberg
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Abramsson, Marianne, 1963-, et al.
(författare)
-
Bostadsmarknad och bostadsformer för andra halvan av livet
- 2012
-
Ingår i: Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden. - Lund : Studentlitteratur. - 978-91-44-07595-2 - 9789144075952 ; s. 155-168
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
- I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre. I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för äldres bostadsfrågor.Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende.
|
|
| 9. |
- Abramsson, Marianne
(författare)
-
Mellanboendeformer för äldre
- 2009
-
Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 978-91-7393-713-9 ; s. 138-156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
- Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.
|
|
| 10. |
- Abramsson, Marianne, 1963-, et al.
(författare)
-
Omsorgens skugga - äldres strategier i boendet
- 2012
-
Ingår i: Åldrande och omsorgens gestaltningar : mot nya perspektiv. - Lund : Studentlitteratur. - 978-91-44-07356-9 ; s. 125-146
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
- Artikeln behandlar hur äldre resonerar om framtida omsorgsbehov i förhållande till sitt åldrande. Kapitlet bygger på intervjuer med personer i åldern 55-96 år. En grupp bor i en stadsdel i en medelstor stad och en grupp i en mindre kommun på landsbygden. I fokus är personernas egna tankar om äldreomsorgen och hur insikten att man kan behöva hjälp och stöd påverkar hur man ordnar sitt liv vad gäller t.ex. på vilken plats som man lever, vilken boendeform som man väljer, hur man vill utforma sitt boende och vilken delaktighet i det lokala samhället som man eftersträvar. Undersökningen visar att äldreomsorgen är närvarande i äldres samtal lång innan de själva kommer i kontakt med den. Det finns ett talande om omsorgen, dess förtjänster och brister och hur den kan komma att förändras. Omsorgen kastar en skugga över äldres tillvaro.Många äldre utformar handlingsstrategier för att möta kommande behov av stöd och hjälp hos sig själv eller anhöriga. Dessa strategier är ofta kopplade till platsen och boendet. En strategi är att man inrättar sitt liv så att man kan bevara sitt oberoende genom att undanröja hinder som kan finnas och ha tillgång till service. En annan strategi är att stärka sin grannskapstillhörighet och sina sociala nätverk.En skiljelinje går mellan att ha förtröstan på att omsorgen kommer att fungera den dag man väl behöver den eller att tvivla på att omsorgssystemen kommer att kunna bidra till ett drägligt liv när man är gammal. I kapitlet diskuteras skillnader mellan dem som bor stadsmiljö och dem som bor landsbygden och vad de olika förhållningssätten grundas på.Att erfara omsorgens skugga tycks vara en oundviklig del av åldrandet. Men individer möter skuggan på olika sätt. En fråga som ställs i kapitlets avslutning är om förhållningssätten är generationsbundna eller mer har att göra med skillnader i värderingar och resurser mellan olika grupper.
|
|
