| 1. |
- Ahlström, Per
(författare)
-
Signalprediktering i vitt gaussiskt brus med hjälp av ett adaptivt signalanpassat filter
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett signalanpassat filter har ett impulssvar som är den exiterandesignalens spegelbild . Ett dylikt filter maximerar vid en viss tidpunkt signalbrusförhållandet på utgången.Ett adaptivt transversalfilter styrt av en gradientkännande algoritm, vilken maximerar signalbrusförhållandet på filterutgången, har studerats. Det spegelvända impulssvaret har använts som prediktion av signalen. Denna prediktion har, vid simulering gjord på dator, ej visat sig vara bättre än en klassisk prediktion med en ren summering av brusstörda upplagor av signalen. Inte ens då dylika summerade upplagor av den brusstörda signalenanvänts som insignal till filtret har signalprediktionen via filtrets impulssvar uppvisat ett lägre kvadratiskt medelfel än d en klassiska.
|
|
| 2. |
- Jönsson, Johanna, 1981, et al.
(författare)
-
Överskottsvärme från kemiska massabruk - En socioteknisk analys av interna och externa användningspotentialer
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskrivs och analyseras utifrån ett sociotekniskt perspektiv möjligheter och begränsningar för utnyttjande av överskottsvärme vid kemiska avsalubruk. Både internt och externt utnyttjande av värmet studeras. Särskilt fokuseras på relationer samt eventuella konflikter, både rent teknisk/ekonomiska och samhälleliga, mellan olika interna och externa användningsområden. Projektet, och därmed även rapporten, antar med dess breda frågeställningar formen av en förstudie inför kommande forskningsprojekt. Mer konkret ställs forskningsfrågor som: Vilka sociotekniska förutsättningar styr avvägningen mellan internt utnyttjande och externt utnyttjande, i form av fjärrvärme, av industriellt överskottsvärme vid kemiska avsalubruk och hur påverkar befintliga politiska styrmedel dessa förutsättningar? Vilka hinder och drivkrafter existerar för utnyttjande av industriellt överskottsvärme från kemiska avsalubruk? Hur påverkas möjligheter och begränsningar för utnyttjande av industriellt överskottsvärme av olika systemsyn och systemavgränsningar? På vilket sätt inkluderas nyttjande av industriellt överskottsvärme i de olika företagens strategier? Rapporten består i huvudsak av tre delar. I de första kapitlen presenteras forskningsproblemet samt tidigare forskning på området. I kapitel 5 presenteras resultaten från den tekniska studien och i kapitel 6 analyseras dessa resultat tillsammans med resultaten från 5 intervjuer som genomförts med nyckelpersoner vid energibolag samt kemiska massabruk. Studiens resultat pekar bland annat på att det finns, enligt den tekniska studien, en viss konkurrens om överskottsvärmet när det har en relativt hög temperatur eftersom det då kan användas även internt i bruket. I intervjuerna framkommer dock att varken industrin eller energibolagen upplever någon konflikt eller konkurrens om värmet. De hinder för externt nyttjande av överskottsvärme i form av fjärrvärme som har identifierats är både av social och av ekonomisk karaktär. Hinder av teknisk/ekonomisk karaktär är bland annat vilka anläggningar som redan finns (eller planeras) i systemet, och som därmed konkurrerar med överskottsvärmet om att nyttjas för produktion av fjärrvärme, elcertifikatsystemet, risken för driftsstörningar i industrin med påföljande leveransavbrott samt det fysiska avståndet mellan industrin och fjärrvärmenätet. Vidare framkommer att i en kommun där det finns avfallsbaserad värmeproduktion blir det inte vare sig ur ett helhetsperspektiv eller sett enbart från energibolagets håll lönsamt att köpa in överskottvärme från massabruket. På samma sätt gynnar inte ett energisystem baserat på elcertifikatberättigad biobränslekraftvärme externt nyttjande av överskottsvärme. Genom att dra systemgränsen kring enbart sitt eget system finns det, förutom en risk för suboptimeringar, en risk för att tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara lösningar blir förbisedda. När en region står inför nyinvesteringar i energisystemet är det viktigt att överväga alla de möjligheter som finns. Vid intervjuerna framkom dessutom att energifrågans status hos bruken har ökat kraftigt i takt med att priserna på el och bränslen har stigit. Bruken tror även att den rådande situationen kommer att vara mer eller mindre bestående och de måste därför utveckla ett ”energiben” att stå på, för att även i framtiden kunna vara lönsamma och konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Björn, Annika, et al.
(författare)
-
Biogasproduktion inom svensk pappers- och massaporduktion : Syntes av möjligheter och begränsningar samt teknisk utvärdering : Bilaga 2 Etablering/effektivisering av biogasproduktion inom svensk pappers- och massaindustri
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linköpings Universitet har tillsammans med Pöyry och Scandinavian Biogas Fuels drivit projektet ”Etablering/effektivisering av biogasproduktion inom svensk pappers- och massaproduktion”. Potentialen hos det organiska materialet i avloppsvatten från svensk pappers- och massaindustri (PMI) till biogasproduktion skattades vid projektstart till 100 milj. Nm3 metan per år (1 TWh). Denna rapport är en syntes av resultaten från projektet med syfte att ge visa hur de genererade resultaten kan omsättas i teknisk praktik med tillhörande ekonomiska insatser. Syftet är att ge underlag och stöd till PMI-branschen och externa intressenter, som överväger att implementera biogasproduktion inom PMI.Substraten för biogasproduktion som återfinns i pappers- och massaindustrins avloppsvatten och slam kännetecknas av stora volymer med låga COD-halter. Detta kräver rötningstekniker, som tillåter mycket korta uppehållstider jämfört med mer traditionellt utformade biogasanläggningar för att inte tankstorleken ska bli för stor. Två tekniker, som utvecklats inom projektet, klarar detta: EGSB (expanded granular sludge bed) och CSTR (completely stirred tank reactor) med slamåterföring. Dessa tekniker har därför utvärderats för tre olika typbruk, ett CTMP-bruk, ett TMP-bruk och ett sulfatmassabruk. Resultaten från dessa experimentella studier är utgångspunkten för i utvärderingen i föreliggande rapport. För varje processkoncept har en grov kostnadsuppskattning (±20 %) gjorts för den investering som krävs för biogasproduktion.En EGSB på ett TMP-bruk med ett totalavlopp på 1500 m3/h, där hela blekeriavloppet från peroxidblekningen och en del av det övriga avloppet behandlas i en 4000 m3 reaktor förväntas ge 2,5 milj Nm3 metan/år. Investeringskostnaden för anläggningen uppskattas till 75 milj. SEK (±20 %).En EGSB på ett CTMP-bruk med ett totalavlopp på 170 m3/h där hela avloppet behandlas i en 3000 m3 reaktor förväntas ge 1,8 milj Nm3 metan/år. Investeringskostnaden för anläggningen uppskattas till 64 milj. SEK (±20%).En CSTR med slamåterföring som körs på bioslam från ett sulfatmassabruk där ett bioslamflöde på 46 m3/h behandlas i en 4000 m3 reaktor förväntas ge 1,0 milj Nm3 metan/år. I denna design är strategin för den aeroba bioreningen ändrad för att producera ett bioslam optimerat för att ge högsta möjliga biogaspotential. Detta innebär produktion av större mängd slam, som i största mån kan rötas till metan, dvs mängd metan per mängd rötat organiskt material samtidigt som COD-reduktionen i vattenreningen bibehålls. Investeringskostnaden för anläggningen uppskattas till 32 milj. SEK (±20%).Baserat på de COD-kvantiteter som når de luftade dammarna inom PMIs vattenreningssystem förbrukas årligen ca 0,8 TWh el. Införande av biogasproduktion i massaindustrins spillvattenrening skulle reducera mängden COD med mellan 30-50%, vilket får till följd att den årliga elförbrukningen i samband med den aeroba reningen går ner med ca 0,2-0,4 TWh. Detta innebär alltså ett energitillskott av 0,9 – 1,1 TWh givet att hela den tillgängliga biogaspotentialen skulle byggas ut. Till detta kommer eventuella vinster relaterade till slamhanteringen.
|
|
| 5. |
- Grimsberg, Michaël, et al.
(författare)
-
Vem styr egentligen grundutbildningen?
- 2015
-
Ingår i: Proceedings 5:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Uppsala universitet, 18 – 19 november 2015. - : Uppsala universitet. ; , s. 18-22
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vi belyser olikheter och likheter i hur grundutbildningen styrs på fyra svenska tekniska högskolor. Vi jämför hur lärare och examinatorer väljs ut, hur medel fördelas och vilken roll programansvariga (eller motsvarande) har. De strukturella skillnaderna är relativt stora med störst autonomi för programansvariga på Chalmers tekniska högskola vilket delvis har att göra med att detta lärosäte lyder under aktiebolagslagen.
|
|
| 6. |
- Nord, Tomas, 1966-, et al.
(författare)
-
Trämanufaktur i ett uthålligt samhällsbyggande : Åtgärder för ett samverkande innovationssystem
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- ”Nationell och internationell konkurrenskraft i en hållbar samhällsutveckling”. Så lyder visionen år 2020 för innovationssystemet Trämanufaktur, med delsektorerna industriellt träbyggande, ROT-sektorn samt interiöra lösningar. Visionen understryker den roll som innovationssystemet kring trä och träprodukter har i en framtida hållbar samhällsutveckling, i första hand i Sverige, men även på en internationell arena. Hållbarhetsperspektivet innehåller tre delar: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Alla behöver samverka för att nyttja naturresurserna på bästa sätt idag och imorgon. Träets roll i ett hållbarhetsperspektiv ses ofta enbart ur en ekologisk synvinkel, men det ekonomiska perspektivet lyfts alltmer fram. Det gäller särskilt tankar kring industriella processer med målet optimal resursanvändning. Träets egenskaper som ett starkt men lätt material innebär goda transportmöjligheter. Det har också god buffringsförmåga och estetiska förtecken som attraherar människor. Social hållbarhet innebär bland annat människors lika rätt, i vilken bostadsmiljön är en viktig faktor. Träprodukter, både synliga och strukturella, ger möjlighet till effektiva produktionslösningar och hållbar design i det befintliga och framtida bostadsbeståndet, vilket kan minska på utanförskap och ge hållbara bostadsmiljöer. Träprodukter kan därmed kopplas till hållbarhetsbegreppets tre delar: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Visionen och målbilden som är resultaten av framsynen utmålar en industri med förutsättning att öka sin omsättning från cirka 75 Mdr SEK idag, till omkring 90 Mdr SEK år 2020. Industriellt träbyggande bedöms etablera sig på bostadsmarknadens samtliga segment tack vare åtgärder som skapar kostnads- och produktionseffektivitet. Hus med trästommar ökar från knappa 50 % (varav 90 % utgörs av småhus och 10 % av flerbostadshus) till knappa 60 % (90 % småhus, 40 % flerbostadshus). Med ett årligt bostadsbehov om knappa 40 000 lägenheter ökar träbyggnadsindustrins leveranser till cirka 23 000 lägenheter per år och omsättning omkring 35 Mdr SEK. Debatten kring energihushållning och klimatfrågan leder till utveckling av nya affärsmodeller inom ROT-sektorn. Kompetensnätverk utvecklas kring träbyggsystem, både för mindre renoveringsarbeten och för större påbyggnadsprojekt. Trämanufakturindustrin tar ledning i denna utveckling. En marknadspotential på minst 5 Mdr SEK har skapats inom ROT-arbeten vid periodens utgång, samt ytterligare 5 Mdr inom underhåll. Tack vare ROT-avdraget i början av perioden fortsätter GDS-marknaden att utvecklas positivt även för träprodukter. Den bedöms uppgå till 15 Mdr SEK år 2020. Interiöra lösningar med bas i träprodukter kopplas samman med både nybyggande och renovering och utvecklar nya spännande systemlösningar utifrån funktionella behov. Inom den interiöra industrin skapar den inhemska möbelindustrin konkurrensfördelar via effektiva produktionsprocesser och produkter baserade på hållbarhetssynsätt. Möbelindustrins omsättning ökar till dryga 30 Mdr SEK. För att nå de uppställda målen och den ekonomiska potentialen i visionen krävs åtgärder av samtliga aktörer i innovationssystemet. En utveckling från samsyn, via samverkan, till samhandling kommer att krävas inom flertalet föreslagna åtgärder för att nå uppställda mål på kort och lång sikt. Alla aktör har möjlighet att bidra. Vinsten av att vara aktiv är stor och påtaglig. Åtgärdsförslagen är uppdelade i tre strategiområden: ”Affärsutveckling”, ”Industriella processer” och ”Hållbarhet”. Nedan presenteras målbild, målbeskrivning, konkreta åtgärdsförslag och ett förslag på potentiella aktörer som genomförare för respektive strategiområde och för varje delindustri (industriellt träbyggande, ROT och interiöra lösningar). Det är viktigt att inledningsvis skapa en grupp, bestående av företrädare för de olika delområdena, som tar ansvar för samordning av åtgärderna. Representanter från TMF, Skogsindustrierna och forskningsutförare bör ingå. Åtgärdsförslagen är framtagna för att nå visionen och anpassade efter potentiella framtidsbilder. Dessa framtidsbilder arbetades fram under projektets gång och bygger på en bred omvärldsbeskrivning och efterföljande scenarioarbete. Omvärldsbeskrivning gav ett antal drivkrafter som vägdes samman till två påverkansfaktorer – ”Totala byggnadsinvesteringar” och ”Träets konkurrenskraft” – vilka gav fyra scenarier: Sky is the limit Trägen vinner Historien igen Allt är svart Respektive scenario innehåller en framtidsbild för år 2020 samt en presentation om vägen från nuläge till framtidsläge. Sky is the limit: Högkonjunkturscenario där byggandet tar fart och träbyggande ökar sina marknadsandelar. Anledningen är aktivitet i industriella processer, fokus på energioch hållbarhetsfrågor, standardiseringsarbete internationellt m.m. Resultatet blir en 40 %-ig andel trä i flerbostadsbyggandet och en fortsatt dominans för trä på småhusmarknaden. Sky is the limit: Högkonjunkturscenario där byggandet tar fart och träbyggande ökar sina marknadsandelar. Anledningen är aktivitet i industriella processer, fokus på energioch hållbarhetsfrågor, standardiseringsarbete internationellt m.m. Resultatet blir en 40 %-ig andel trä i flerbostadsbyggandet och en fortsatt dominans för trä på småhusmarknaden. Historien igen: Låg konkurrenskraft för trä, under det att en högkonjunktur råder. Byggandet kommer igång, men eftersom det inte finns utvecklade träbyggalternativ dominerar traditionella material. Däremot används trä mycket inom interiöra lösningar och svenska företag konkurrerar framgångsrikt med internationella producenter på den marknaden. Allt är svart: Ett riktigt mörkt scenario med en fortsatt lågkonjunktur och minskad konkurrenskraft för trä. Trångboddhet, lägre levnadsstandard, statliga bygg- och forskningssatsningar på alternativa material till trä och ingen systemsyn som passar trämanufakturindustrin, är resultatet av denna utveckling. I scenarierna framträder tydligt vikten av en aktiv industri och viljan till samhandling och förändring. Genom att samarbeta och samhandla skapar industrin möjligheter även i sämre ekonomiska tider. Aktivitet är i detta fall viktigare än ekonomiskt goda förutsättningar. Genom en större samverkan och samhandling inom innovationssystemet kommer innovationskraften att öka hos företag och organisationer. Förutsättningar finns därmed för att förändra befintligt beteenden inom exempelvis byggindustrin, och att utifrån nya förutsättningar ta en ledande position i framväxten av nya affärs- och produktkoncept. Projektarbetet med att få fram en vision och en väl förankrad åtgärdskarta har bedrivits med hjälp av framsynsmetodik. Fyra workshops med tillfrågade representanter från industri, akademi och samhälle har genomförts i syfte att skapa en karta av alternativa åtgärder, beroende på olika framtida utfall. Varje workshop har innehållit diskussioner om drivkrafter på området Trämanufaktur, skapandet av alternativa scenarier, framtagande av en bred åtgärdskarta samt avslutningsvis en fördjupning inom vissa åtgärdsgrupper med mål att identifiera aktörer. Totalt har cirka 100 personer deltagit, representerande ett stort antal företag och organisationer med koppling till IS Trämanufaktur. Resultatet av arbetet är väl förankrat hos ledande organisationer inom Trämanufaktur, vilket borgar för ett snabbt genomförande av åtgärdsförslagen. Slutsatsen av projektarbetet är att metoden lämpar sig väl för att ta fram och förankra en vision, samt för att skapa åtgärdsförslag både på industri- och företagsnivå. Avslutningsvis kan konstateras att: det fortfarande finns en stor potential för det industriella träbyggandet, samt att produktutbudet bör breddas, ett nytt koncept, ”Green, Lean and Made in Sweden”, kan lyfta möbelindustrin ytterligare, och industriell ROT är ett nytt område med stor potential för Trämanufakturindustrin, som sammankopplar funktionella produkt- och organisationslösningar med trä som gemensam nämnare.
|
|
| 7. |
- Öhrwall Rönnbäck, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Att leda högteknologiska innovationsföretag : Erfarenheter från Combitech 1977-1997
- 2009
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Per Risberg skapade Combitech-gruppen och var dess koncernchef i 20 år. Genom detta hade han en unik erfarenhet av att starta och driva fram tillväxt av teknikbaserade nya företag. Ur SAAB-koncernens huvudsakligen militära verksamhet, med en både bred och djup teknikbas, initierade Per nya kompetensområden och byggde upp en grupp mindre, applikationsfokuserade, självständiga men helägda bolag, som tillsammans bildade Combitech-gruppen. Gruppen utvecklades framgångsrikt under Pers ledarskap, och bidrog till ökat värdeskapande och ökad tillväxt.I VINNOVAs arbete är tillväxt i mindre företag ett viktigt fokus. För VINNOVA-anställda som arbetar med teknikbaserade nya företag är det mycket värdefullt att ta del av Pers erfarenheter från Combitech-tiden. Det blev därför mycket uppskattat när Per lovade att berätta om sina erfarenheter inom ramen för en serie om sju heldagsseminarier för VINNOVAs anställda.I denna seminarieserie, som löpte under åren 2007-2008, delade Per, på ett öppet, utförligt ochpersonligt sätt, med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Hans insikter grundar sig på upplevelser av både med- och motgång, och lockade åhörarna till både eftertänksamhet och många goda skratt.Pers berättelse är nu dokumenterad i denna sammanfattande skrift, förtjänstfullt nedtecknad av Tekn dr. Anna Öhrwall Rönnbäck. Berättelsen utgår från ett antal konkreta fallbeskrivningar som underbygger hans slutsatser och reflektioner, organiserade under ett antal teman.Vi vill hävda att Per hade en unik erfarenhet av att bygga upp ny teknikbaserad affärsverksamhet samt att han utvecklade ett spännande framgångskoncept med Combitech-gruppen. Att på detta sätt få möjlighet att ta del av och dokumentera dessa erfarenheter har stort värde. Vi känner stor och djup tacksamhet till Per för att han på ett engagerat och pedagogiskt sätt delade med sig av sina kunskaper. VINNOVA hoppas och tror att du som läsare kan få inspiration och vägledning kring vilka faktorer som är avgörande för att ett teknikbaserat nytt företag skall lyckas. Det är också vår förhoppning att innehållet ska stimulera till diskussion och bidra till att ge såväl VINNOVAs medarbetare som VINNOVAs bidragsmottagare, samt övriga läsare, en ökad kännedom kring, och förståelse för frågeställningar som är väsentliga i vårt gemensamma arbete med att främja och skapa hållbar tillväxt.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bernhardsson, Viktor, 1989-, et al.
(författare)
-
Effektiva omkörningsfält på 2+1-vägar : trafiksimuleringar av olika utformningsalternativ ur ett framkomlighetsperspektiv
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framkomligheten på mötesseparerade vägar med växelvis omkörningsfält (så kallade 2+1-vägar) beror på hur stor del av vägens sträckning som har omkörningsfält, vilket brukar benämnas som andelen omkörbar längd. För att utnyttja vägen på ett effektivt sätt bör utformningen och lokaliseringen av omkörningsfälten upprättas för att i största möjliga mån undvika onödig köbildning och fördröjning. Olika utformningsalternativ för omkörningsfälten har olika fördelar. Kortare omkörningsfält innebär begränsade tidsfönster för köavveckling, men medför samtidigt snabba upprepningar av omkörningstillfällen. Längre omkörningssträckor innebär bättre möjlighet till omkörning av flera fordon vid ett och samma tillfälle, men medför samtidigt ökade enfältslängder vilket ökar risken för upphinnanden.Denna rapport presenterar en trafiksimuleringsstudie av hur olika längder för omkörningsfälten påverkar framkomligheten. Resultaten från simuleringsstudien indikerar att omkörningsfält med längder mellan 1 050 och 1 400 meter innebär kortast restid. Skillnaderna är dock små (~0,4 sekunder per kilometer) och dessutom inte statistiskt signifikanta. Nyttan med att utforma 2+1-vägar med optimala längder för omkörningsfälten för att maximera framkomlighet kan således ifrågasättas. Baserat på resultaten är det dock rimligt att ifrågasätta konceptet med att bygga mycket långa omkörningsfält (som den nuvarande rekommendationen i Trafikverkets riktlinjer för vägars- och gators utformning (VGU) till viss del antyder). Det är tydligt att risken för upphinnanden på enfältssträckorna är mycket stora, vilket påverkar den totala restiden.
|
|
| 10. |
- Björklöf, Sune, 1935-2012
(författare)
-
Byggbranschens innovationsbenägenhet : En studie om den svenska byggbranschens inställning till innovationer och branschens beredskapatt hantera innovationsfrågor
- 1986
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The attitude of the building sector towards innovation and its intellectual and organizational preparedness for dealing with the issues of innovation is the aim of this study. The core question can be formulated as follows: Why does a building company accept certain innovations but not others? The fundamental ideas of the study are rooted in the central European tradition of the historico-qualitiative school of thought. Another basic idea for the thesis is Dewcy’s and Bcntley's theory of transactional cognition introduced in Sweden by Hanssen under the term ""field concept" according to which the content and object of knowledge are seen as an entirety. The reason for approaching the problem qualitatively. that is through not highly structured interviews based on the author's long personal experience in the sector, is its compound and many face ted nature a long with the fact that verbal discussion is firmly grounded in building sector tradition.Innovations has to pass trough three different filters. These filters are at the point where the innovation enters the company, during the bid preparation process and upon the absorption of the innovation into the project. Important factors influencing the passage through these filters arc papyrophobia, the old boy network (OBN) and the structure of the production system. Papyrophobia is expressed in a general reluctance to deal with theoretical issues and documentation. OBN denotes an informal communication network. Production is run by and within project organizations. i.e. repetitive ad hoc aggregates independent of the parent organization. These factors in combination with time and financial pressure obstruct the possibility of creating a research tradition.Characteristic features of the socio-cultural tradition of the sector are that it is male dominated, that the educational system classifies those working in the field according to trade and profession, and that the strong position of production aspects have brought to the forefront the energetic practitioner. His values are strictly professional. Information is to a great extent transmitted orally. There is strength in the ability of Swedish construction firms to plan and improvise within an established frame. However, a certain streak of marginalism with the potential of inhibiting innovation does exist in their pattern of action. Also typical of the tradition is the ideal of the free entrepreneur and the organization of large companies as confederations of a number of small and medium size firms. Finally, a fundamental cultural feature of the construction industry is openness. News spreads rapidly to a competitor.Innovations are disseminated in several ways, but one dominant pattern persists that cannot be seen in other industries. While the projects are important for testing and diffusion of innovations, the companies arc more intrumental in propagating information of innovations. The building materials industry's R&D work follows a pattern similar to that of production companies in other sectors.The building sector's readiness to follow and work with innovation issues can generally be rated as low. The confinement of interest to production aspects combined with the marked open· ness provides ample room for the materials manufacturers and companies outside the sector to introduce new products and materials. In the long run, it is the gradual change in this assortment that will transform building techniques and technology. Change is generated by other sectors.
|
|
