| 1. |
- Arnesson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Socialtjänstens kris kräver lösningar
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - Stockholm : Hb Svenska dagbladets AB & Co. - 1101-2412. ; :2016-03-28, s. 05-05
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
-
Att leva med demens
- 2016. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att personer med demenssjukdom ska kunna leva ett fullgott liv behövs mer kunskap. I grunden handlar det om att förändra föreställningar och attityder till personer som lever med en demenssjukdom så att personerna själva, deras anhöriga och personal inom hälso- och sjukvården och politiker, kan se nya möjligheter i stället för enbart förluster. I den här boken presenteras kunskap och forskning som sätter personer med demenssjukdom i centrum. Boken utgår alltså inte i första hand från vården eller anhöriga, utan från dem som lever med sjukdomen. På så sätt skapas en tankeram som ger stöd vid både utvecklingsarbete och reflektion bland människor som på olika sätt arbetar med och för personer med demenssjukdom.Cirka 110 000 och 170 000 svenskar har i dag en demenssjukdom. Om ett tiotal år är det betydligt fler: ökad livslängd och en större medvetenhet om demenssjukdomar gör att allt fler personer får en diagnos tidigt i förloppet. Som en konsekvens av detta kommer alltfler personer att leva med en demenssjukdom under lång tid, och ofta i hemmet. Detta innebär inte bara en utmaning för vård, omsorg och socialpolitik, utan väcker också frågor som berör såväl personer med demens, som anhöriga och andra i det sociala nätverket: Hur kan personer med demens leva och fungera i sitt hem tillsammans med eventuella familjemedlemmar? Hur kan de fungera som medborgare och delta i samhällslivet, ha makt över sitt eget vardagsliv och fatta egna beslut om sitt eget liv?I boken medverkar forskare från Centrum för demensforskning (CEDER) vid Linköpings universitet. Den innehåller många pedagogiska exempel och riktar sig till utbildningar inom vård, omvårdnad, socialt arbete och omsorg.
|
|
| 3. |
- Bielsten, Therése, et al.
(författare)
-
Den bortglömda kroppen
- 2016. - 1
-
Ingår i: Att leva med demens. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140691651 ; , s. 97-103
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Börjeson, Martin, 1959-, et al.
(författare)
-
Brukarmakt - i teori och praktik
- 2011. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Brukarmakt i teori och praktik fördjupar, problematiserar och breddar diskussionen om brukarnas inflytande i människovårdande verksamheter. Utgångspunkten är det socialpsykiatriska området, men boken ger redskap för att förstå brukarmakt i vidare mening inom socialtjänst, vård och omsorg.Brukarnas makt och delaktighet diskuteras i relation till begrepp som demokrati, medborgarskap och sociala rättigheter, liksom till evidensbaserat socialt arbete. Historiska beskrivningar och teori kompletteras med exempel från praktiken. Även brukarorganisationernas roll analyseras.Boken är avsedd som kurslitteratur vid utbildningar med inriktning mot vård, omsorg och socialt arbete, men kan också användas av anställda inom offentlig sektor och engagerade i ideella organisationer och föreningar.
|
|
| 7. |
- Börjeson, Martin, 1973-
(författare)
-
En evidensbaserad politisk organisation?
- 2014. - 1
-
Ingår i: Kommunstrategiska perspektiv. - Norrköping : CKS, Linköpings universitet. - 9789175193960 ; , s. 39-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet ska jag diskutera ambitionen att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, och framför allt; det faktum att det hittillsvarande arbetet med detta framför allt utgått från att man fokuserat den enskilde yrkesutövarens praktik. Frågorna om hur det sociala arbetet bör organiseras för att stödja ett evidensbaserat arbetssätt har ägnats långt mindre uppmärksamhet, och frågorna om den politiska styrningen av socialtjänsten har knappt uppmärksammats alls. Detta innebär påtagliga begränsningar – framför allt att frågan om en evidensbaserad praktik mer eller mindre reduceras till en fråga om den enskilde yrkesutövarens intresse och förmåga. Detta är självfallet inte oviktigt, men det är också viktigt att rikta intresset mot frågorna om det sociala arbetets organisation och mot hur den politiska styrningen av socialtjänsten fungerar. Min ambition är att – i första hand genom att se till forskning som utvecklats inom andra discipliner än socialt arbete – pröva några tankar om hur dessa begränsningar skulle kunna övervinnas.
|
|
| 8. |
- Börjeson, Martin, 1959-, et al.
(författare)
-
Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 : Folkbildning för alla?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras Folkbildningsrådets första folkhögskoledeltagarundersökning. Den är samtidigt en av de nationella utvärderingar av folkbildningen som Folkbildningsrådet utför på uppdrag av regering och riksdag. Utvärderingen har genomförts för att visa vilka folkhögskolans deltagare är i demografiskt avseende, och för att spegla deras omedelbara och mer långsiktiga erfarenheter av sina folkhögskolestudier.Undersökningen omfattar folkhögskolans deltagare i långa kurser under vårterminerna 2006–2010. Det empiriska underlaget har samlats in med hjälp av två enkätundersökningar som genomförts i samarbete med Statistiska Centralbyrån, samt en kompletterande intervjustudie. Även Folkbildningsrådets nationella deltagarstatistik har använts.I rapporten visas att tiden vid folkhögskolan har förbättrat många deltagares möjligheter på arbetsmarknaden. Men framför allt har folkhögskolestudierna inneburit personlig utveckling. Deltagarna vittnar om stärkt självförtroende, ökat samhällsengagemang och bredare fritidsintressen. De engagerade lärarna och samarbetet i de heterogena studerandegrupperna framhålls som särskilt betydelsefulla.Antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättning och deltagare med utländsk bakgrund har ökat under senare år, framför allt inom de allmänna kurserna. Dessa deltagares erfarenheter är också övervägande positiva, även om de kommer till folkhögskolan med delvis andra behov och förutsättningar än övriga.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
