| 1. |
|
|
| 2. |
- Boo, Sofia, 1976-, et al.
(författare)
-
Att anpassa undervisning : till individ och grupp i klassrummet
- 2017. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tycker du att din svåraste arbetsuppgift som lärare är att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? Då är du inte ensam!Att anpassa undervisning är en grundbok som erbjuder en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Författarna sätter dagens rådande teorier om anpassningar i perspektiv och sammanhang genom en historisk återblick. De varvar sedan didaktiska aspekter av undervisningen – som metoder, strategier och dilemman – med färska exempel och erfarenheter från den svenska skolan. Här synliggörs de medvetna val som du som lärare måste göra, både gällande ämnesinnehållets strukturer och arbetsformer.Fokus ligger på vikten av ett systematiskt arbete – dels i syfte att låta effektiva anpassningar genomsyra den dagliga verksamheten, dels för att skapa en hållbar arbetssituation.Boken vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare i grundskolan.
|
|
| 3. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv : särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik
- 2023
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 28:4, s. 142-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.
|
|
| 4. |
- Cedersund, Elisabet, 1950-, et al.
(författare)
-
Renässans för socialpedagogik? : en bok om socialpedagogisk bildning
- 2019. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna bok söker vi samla idéer och tankar från olika tidsepoker för att formulera en socialpedagogik för framtiden. För att de idéer som historiskt formulerats om socialpedagogiken ska vara användbara måste de förstås utifrån och kopplas till den nutida situationen. Boken tecknar en aktuell bild av socialpedagogisk verksamhet och forskning i Sverige, kompletterad med internationella utblickar.
|
|
| 5. |
- Dahlgren, Lars-Owe, et al.
(författare)
-
Fenomenografi
- 2015. - 2
-
Ingår i: Handbok i kvalitativ analys. - Stockholm : Liber. - 9789147111657 ; , s. 162-175
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Eriksson, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Hur formas egentligen vuxnas undervisning?
- 2009. - 1. uppl.
-
Ingår i: Lärande på vuxnas vis. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144042763 ; , s. 79-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Forslund Frykedal, Karin, 1961-, et al.
(författare)
-
Föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård : Forskning, tillämpning och metoder om ledarskap för välfungerande grupper
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här texten vänder sig till er som leder eller ska leda föräldragrupper. Med föräldragrupper menar vi de grupper som fungerar som stöd för blivande och nyblivna föräldrar, dvs. det handlar om föräldragrupper på mödrahälsovården (MHV) för blivande föräldrar som leds av barnmorskor och föräldragrupper inom barnhälsovården (BHV) för nyblivna föräldrar som leds av barnsjuksköterskor eller distriktssköterskor. Texten är uppdelad på 7 kapitel. I det första kapitlet tar vi upp de stödjande aktiviteter som riktas till blivande och nya föräldrar. Kapitel ett omfattar också vad övergången till vad föräldraskap innebär, både det som kan vara fysiskt och psykiskt påfrestande men också utvecklande. Vi kommer även in på grupper av nya föräldrar som kan behöva extra stöd, t.ex. ensamstående, samkönade, unga föräldrar och föräldrar som inte pratar svenska. I kapitel två flyttar vi fokus till vad det är som ska stödjas–barnens och föräldrarnas behov. Kapitel tre behandlar föräldrarnas förväntningar och tankar om föräldragrupper–vad vill föräldrar att föräldragrupper ska ta upp och hur vill de att de ska genomföras. I kapitel fyra riktas till ledaren och ledarrollen. Vi kommer in på olika förhållningssätt kopplat till att vara ledare, men också att skapa förutsättningar för ett lärande för deltagande föräldrar. Vi granskar hur den professionella rollen ser ut, men också svårigheterna med att uppfylla alla de förväntningar som finns på ledare för föräldragrupper. Femte kapitlet tar upp hur gruppen fungerar och vad som kan underlätta, men också försvåra arbetet med en grupp. Det handlar bl.a. om hur man skapar trygghet, om roller, normer och strukturer i en föräldragrupp. Vi avslutar med två kapitel som har fokus på strategier och metoder för att lättare kunna tackla potentiella problem och svårigheter, som man kan uppleva finns i föräldragrupper, och istället vända det till något positivt. I dessa två kapitel beskriver vi kooperativt lärande och kollegial handledning och ger också konkreta idéer på hur dessa två metoder eller strategier kan tillämpas på föräldragruppen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
