| 1. |
- Eckersten, Henrik, et al.
(author)
-
Framtida risker och hot mot svensk spannmåls- respektive mjölkproduktion : en analys av forskningsbehov för att bedöma risker
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vad är syftet med denna Riskanalys? Svensk spannmåls- och mjölkproduktion beror på många faktorer av vilka flera är så kallade biofysiska, dvs i allt väsentligt är de av naturvetenskaplig karaktär (t ex väder, sjukdomar mm). En del förändringar i dessa förutsättningar utgör hot. Vår studie avser att identifiera några av dessa hot och utvärdera, utifrån vetenskapligt testade metodiker, sannolikheten för att de orsakar en skada på produktionen. Detta kräver dock ett mycket omfattande arbete och i denna studie har vi därför begränsat oss till att (i) strukturera hur en vetenskapligt baserad riskanalys bör gå till, och (ii) göra ett antal preliminära riskanalyser för att (iii) identifiera kunskapsluckor som behöver forskas på för att analysen ska kunna antas vila på en vetenskaplig grund. Vad menar vi med Risk? Vi har definierat risk som sannolikheten att ett hot orsakar en viss negativ konsekvens för den skyddsvärda tillgången. Av dessa termer är kanske den sistnämnda den mest centrala. Vad är det vi vill skydda? Vi har valt ut två tillgångar, Sveriges nationella spannmåls- respektive mjölkproduktion och avser då den produktion som lämnar gården, eller används inom gården, och att de skyddas så att de förblir ungefär av den omfattningen de har i dagsläget. Hoten mot denna produktion har valts utifrån förslag från tidigare studier, workshop, tillgången på experter och att hoten ska vara av biofysisk karaktär. Vilket hot som verkligen utgör en stor risk vet vi ju dock inte förrän efter riskanalysen är utförd och valen av hot bygger därför på en preliminär uppskattning. Biofysisk karaktär innebär att vi främst analyserat naturvetenskapliga hot. Hoten orsakar effekter på produktionen i mätbara termer som sedan översätts till en mer abstrakt skala från ingen till extremt negativ konsekvens. Beroende på olika osäkerhetsfaktorer erhåller vi flera konsekvensvärden för ett givet hot, och fördelningen av dessa på konsekvensskalan utgör ett mått på sannolikheten. Risken anges alltså som ett förhållande mellan konsekvens och sannolikhet. Varför har vi gjort denna systemavgränsning? Riskanalysen har två huvudaktörer; riskhanteraren som definierar vad som ska anlyseras och analysfunktionen som utför analysen. Riskhanteraren är i vårt fall styrgruppen för SLUs forskningsprogram Framtidens lantbruk (FA, 2015) som har definierat typen av hot och de skyddsvärda tillgångarna som ska analyseras. Vi som utfört denna studie är analysfunktionen, och har alltså dessa definitioner som en utgångspunkt. Om vi ändå tillåter oss att spekulera kring valet av spannmåls- respektive mjölkproduktionen så kan det motiveras av SLU's nationella ansvar vad avser den vetenskapliga kompetensen inom de areella näringarna. Ett fokus på biofysiska hot motiveras av att dessa är potentiellt stora och växande, såsom t ex är fallet vad avser klimatförändringar. Riskanalyser av denna typ bildar centrala underlag för att formulera olika strategier, t ex angående livsmedelsförsörjning. Hur har arbetet gått till? Riskanalyserna har utförts för ett antal "krisscenarier"; fyra avseende hot mot spannmålsproduktionen (Radioaktivt-nedfall, Virus-i-spannmål, Herbicidresistens och Extremt-sommarväder) och tre avseende mjölkproduktionen (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja). Analysen tar sin utgångspunkt i ett omvärldsscenario som definierar de yttre förutsättningarna för vad som antas inträffa. Detta ligger till grund för att identifiera troliga hot mot produktionen och vilka åtgärder som förväntas vidtas. Vi har sedan utgått från att dessa hot och åtgärder verkligen har hänt när vi mha våra förklaringsmodeller bestämt effekterna på produktionen i termer av mätbara enheter ("metrics"; t ex procentuell minskning av lokal eller regional veteproduktion). Dessa effekter tolkas/integreras sedan till en konsekvens för, helst den nationella, men i realiteten främst den regionala produktionen i fem nivåer (ingen, liten, måttlig, stor respektive extrem). Osäkerheter i bedömningarna innebär att flera alternativa konsekvenser erhålls, för ett givet hot, och som ligger till grund för en sannolikhetsbedömning. Analyserna har gjorts av experter inom respektive hots vetenskapliga område, men som haft begränsade förutsättningar (av tidsskäl) att göra tillräckligt många bedömningar för att erhålla ett tillförlitligt mått på sannolikhetsfördelningen (osäkerheten). Istället har vi, vilket också är ett huvudsyfte med studien, huvudsakligen försökt identifiera de kunskapsluckor i förklaringsmodellerna som begränsat våra möjligheter att kunna göra vetenskapligt baserade bedömningar av effekterna (se vidare Appendix 3). Vad är resultatet? Vi har gjort vissa grova skattningar av sannolikheten trots det bristfälliga antalet bedömningar av konsekvenser. Om ett radioaktivt nedfall sker i en region får det extrema konsekvenser för dess spannmålsproduktion på regional nivå. Ett omfattande angrepp av jordburna virus orsakar en måttlig eller stor konsekvens. En utvecklad herbicidresistens hos ogräsen orsakar i huvudsak en liten till måttlig konsekvens. En extremt torr sommar kan ett år orsaka en stor konsekvens och ett annat år ingen alls. Likaledes orsakar en Regnig-sensommar i ca hälften av fallen ingen konsekvens, men för de resterande åren kan alla grader av konsekvenser uppstå på spannmålsproduktionen. För mjölkproduktionen orsakar samtliga tre hot (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja) en liten till måttlig konsekvens. Vad avser ett importsopp för foder är detta under förutsättning att olika åtgärdsprogram kombineras. Om fokus läggs på endast ett åtgärdsprogram ökar risken väsentligt. Dessa skattningar ska alltså inte betraktas som en vetenskapligt baserad analys i nuläget, utan demonstrerar främst exempel på resultat från sådana analyser. Skattningarna har hjälpt oss att identifiera vilka kunskaper vi saknar för att analyserna ska kunna betraktas som vetenskapligt baserade (se vidare Tabell 4.3a; sammanfattningar av respektive scenario finns i Resultatdelen). Analyserna har ibland också lett till att vi identifierat följdhändelser som faller utanför systemavgränsningen för vår studie och som andra studier har till uppgift att utreda. Många av de hot vi analyserat kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda företag, vilket i sin tur utgör hot mot produktionen. För denna analys krävs dock socioekonomiska analyser. Vi ser här också kopplingar mellan krisscenarier som är av biofysisk karaktär, t ex kan foder kontaminerat med radioaktivt cesium utgöra ett hot mot mjölkproduktionen. Vår studie har dock bara analyserat ett krisscenarios inverkan på antigen spannmåls- eller mjölkproduktionen.Vilka är de viktigaste slutsatserna? En central fråga är: Hur trovärdiga/säkra är dessa förutsägelser? Risk avser en förutsägelse om något som ännu inte hänt. Det första som behövs är alltså någon form av modell. Dessa modeller kan vara av olika sort i termer av vilken empirisk kunskap de använder för extrapolering (t ex funktioner, behandlingseffekter, mm), om de är objektiva och om de är transparenta. Alla modeller är osäkra i någon mening. Dock saknas i alla de fall vi undersökt mått på modellernas förutsägelseförmåga (med något enstaka undantag). En allmän slutsats blir att forskningen behöver inriktas mot att testa modellernas förutsägelseförmåga mot observationer för att kunna bidra till en vetenskapligt baserad riskanalys av spannmåls- respektive mjölkproduktionen. Detta innebär att experiment- och försöksupplägg behöver göras utifrån hypoteser (modeller) om hur de dynamiska förloppen beror på varierande förutsättningar och omgivningsförhållanden. T ex behöver de statistiska relationerna för hur Extremt-sommarväder påverkar spannmålsproduktionen, som används i vår studie, kompletteras med tester av grödmodeller som kan beakta flera vädervariablers samtida variationer i både tid och rum. För kunskapsluckor som är specifika för respektive hot, se Tabell 4.4Sammanfattningsvis behövs (i) fler förutsägelser av respektive potentiellt hots konsekvenser på produktionen, med modeller som har någon form av graderad tillförlitlighet, för att erhålla mått på osäkerheter. Dessutom behövs det (ii) tester av hypoteser för uppskalningar från kontrollerade experiment och försök (på en liten skala i tid och rum) till regional och nationell skala över flera år, och (iii) utveckling av metodiker för hur sannolikheter för hot, åtgärder respektive konsekvenser kan kombineras till en sannolikhetsfördelning som inbegriper bedömningsosäkerheter för alla dessa faktorer. Troligtvis behövs också att fler potentiella biofysiska hot analyseras. Hur går vi vidare? En mer fullständig riskanalys som inkluderar alla potentiellt stora hot mot produktionen, och samtidigt är vetenskapligt baserad, kräver att potentiella hot utreds kontinuerligt inom respektive produktionsrelaterat ämnesområde vid SLU. Detta kräver troligen att verksamheter som testar hypoteser för att förutsäga effekter av hot knyts nära den experimentella forskningen och experter inom respektive ämnesområde. Det krävs troligen också att en syntesverksamhet etableras på en ämnesövergripande nivå där metodiker kan standardardiseras, och olika hot och dess konsekvenser kan jämföras och kombineras. En sådan fungerande verksamhet behöver utvidga systemgränserna jämfört med vår studie, genom att sannolikheter för att hot uppkommer och att åtgärder faktiskt vidtas, också bedöms. Dessa sannolikheter behöver sedan integreras med sannolikheterna för konsekvenserna på produktionen. Därefter kan riskanalysen utökas till att inbegripa en mer a
|
|
| 2. |
- Faskunger, Johan, et al.
(author)
-
Klassrum med himlen som tak : en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kunskapsöversikten bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt.Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. Extremt få studier, endast någon enstaka, kan påvisa ett samband mellan utomhusundervisning och negativa effekter på elevernas lärande, pedagogernas arbetssituation eller på skolverksamheten i stort. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet – eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Sammantaget visar översikten:att utomhusundervisning leder till en lång rad positiva effekter för elever i grundskoleålder, till exempel förbättrad inlärning (ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation),att evidensen är tillräckligt stark för att det är möjligt att överväga implementering av fler utomhusbaserade inslag i undervisningen bland barn och elever i hela utbildningssystemet,att evidensen är tillräckligt stark för utomhusundervisningens positiva kognitiva effekter, vilket gör det möjligt att överväga en förstärkning av befintliga såväl som inrättande av nya nationella utbildningsinsatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivitet, samt naturkontakt i grundskolan, till exempel genom att involvera landets lärosäten med lärarutbildning i ett gemensamt utvecklingsarbete på nationell nivå,att utomhusundervisning ligger i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling, undervisning och lärande.Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsaForskningen visar att utomhusundervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande, samt på elevernas personliga och sociala utveckling.De statistiska effekterna (effektmåtten) ligger vanligtvis på en låg till måttlig nivå. Men på samhällsnivå skulle de potentiellt kunna få stor relevans ur ett folkhälso- och skolperspektiv genom att bidra till högre måluppfyllelse inom grundskola, förskoleklass och fritidshem. Detta under förutsättning att program och kompetenshöjande åtgärder för utomhusundervisning införs i bred skala och är långsiktiga. Forskningen påtalar att tidsmässigt längre och mer omfattande utbildningsprogram eller insatser uppnår större effekter både motoriskt, socialt och kognitivt än korta och sporadiska pedagogiska insatser.Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationerForskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och naturkontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen. Betydelsefulla vetenskapliga argument finns för att utomhusundervisning – jämfört med när elever undervisats helt eller till stor del inomhus med mer eller mindre traditionella undervisningsstrategier – främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer såsom förbättrad koncentration, arbetsminne samt personlig och social utveckling. Forskningen visar att detta i sin tur kan leda till ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, självkontroll och impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga samt intention till en hälsosammare livsstil (motion och matvanor). Hög grad av fysisk aktivitet, liksom regelbunden naturkontakt under skoldagen och i undervisningen, uppvisar samband med skolprestation och med en lång rad faktorer som indirekt påverkar skolresultaten i positiv riktning hos elever.Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultatForskningen visar att ökad fysisk aktivitet under skoldagen eller utökad undervisning i Idrott & hälsa inte leder till sämre resultat i teoretiska ämnen. Den mesta forskningen tyder tvärtom på att mer fysisk aktivitet leder till positiva effekter på skolresultat i teoretiska ämnen för elever, även om mer forskning behövs inom området.Inte heller en ökning av antalet undervisningstimmar i teoretiska ämnen, på bekostnad av bland annat Idrott & hälsa, leder till bättre resultat i teoretiska ämnen. Flera forskare och systematiska översikter påpekar också att en ökning av inomhusundervisning i teoretiska ämnen till och med kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna.Mer longitudinell forskning behövsFör att öka skolans måluppfyllelse, förbättra skolresultat och främja sunda levnadsvanor bland barn och unga, visar kunskapsöversikten att det finns tillräckligt stark evidens för att överväga systematisk implementering av utomhusbaserad undervisning i skolan. En stor del av forskningsmaterialet består dock av tidsmässigt korta utvärderingar. Detta försvårar delvis möjligheten att dra mer långtgående slutsatser av hur utomhusbaserade inslag i den pedagogiska verksamheten kan bidra till en långsiktig och ändamålsenlig skolutveckling som påverkar skolresultaten i positiv riktning. Således behövs fler longitudinella studier utifrån en svensk skol- och undervisningskontext.Kunskapsöversiktens huvudindelningLitteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, nämligen utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet och naturkontakt.
|
|
| 3. |
- Johansson, Victor, et al.
(author)
-
Polylepis trotsar höjderna i Argentina
- 2010
-
In: Svensk Botanisk Tidskrift. - Uppsala : Svenska Botaniska Föreningen. - 0039-646X. ; 104, s. 316-320
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 4. |
- Karlsson, Laila, et al.
(author)
-
Seed morphology and germination of Ensete ventricosum (Musaceae)
- 2013
-
In: Seed science and technology. - : International Seed Testing Association. - 0251-0952 .- 1819-5717. ; 41:3, s. 357-370
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Ensete ventricosum is a drought-tolerant, multipurpose crop that has been cultivated in Ethiopia since ancienttimes. Traditional propagation is vegetative: each of hundreds of existing landraces is a clone. Improved cultivarsare needed, which may be achieved through sexual propagation and selection, but this requires knowledge ofseed germination. Ripe seeds from five wild and six cultivated plants were studied for seed morphology andgermination. Embryos were small in relation to seeds but did not elongate inside seeds before radicle protrusion.The shoot emerged a few days later and the scutellum (haustorium) expanded over several weeks followinggermination. The endosperm was utilised during early growth. Germination was 5-55% depending on plantsource; average germination did not differ significantly between seed lots of wild and cultivated origin. Overall,time to 50% of final germination was 8.5 weeks and no germination occurred after 28 weeks of incubation.Soaking in water for 0 to 96 hours or exposure to sulphuric acid, sodium hydroxide, ammonium nitrate, sodiumhypochlorite or hot water before the germination test had no significant effects on germination while scarificationor pre-treatment with 70% ethanol had significant negative effects. The seed coat is very hard; nevertheless wateruptake occurred, slowly but steadily, in intact seeds. We conclude that E. ventricosum has neither morphologicalnor physical seed dormancy. Further studies are needed to investigate possible physiological seed dormancy.
|
|
| 5. |
- Lundin, Emma, et al.
(author)
-
Recirkulering av näringsämnen mellan stad och land - vad vill gödselanvändaren ha?
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Recirkulering av näringsämnen från avloppsströmmar tillbaka till odlingsbar mark kräver en systemomställning både vad gäller marknad, infrastruktur, policys och regelverk. Olika aktörer inom värdekedjan, från kunder i matbutiken och lantbrukare, till avloppsreningsverk, teknikleverantörer och beslutsfattande myndigheter, behöver ha någorlunda gemensamma prioriteringar och det krävs konkreta åtgärder för att möjliggöra de omställningar som krävs.Den pågående globala omställningen mot ett mer cirkulärt och hållbart samhälle kommer också att kräva stora systemomställningar i avlopps- och sanitetsbranschen. Näringsämnen som återfinns i avloppsvattnet måste återvinnas för att minska utsläpp av övergödande ämnen till vattendrag och för att säkerställa tillgång till livsmedel med behov av näringsämnen för sin tillväxt.Trots att det är tydligt att en ökad recirkulering av näring från avloppsströmmar behövs, att regelverk väntas inom en snar framtid och att teknikutvecklingen går snabbt framåt så saknas hållbara strategier för ett genomförande. Detta gäller både i Sverige och i många andra länder. Den svenska näringsplattformen, genomförde under 2020, tillsammans med forskningsprojektet End-of-Wastewater, litteraturstudier, intervjuer och enkäter med sakägare samt en workshop med olika sakägare i frågan (40 deltagare) för att komma ett steg närmare prioriterade åtgärder mot en gemensam vision för Sverige år 2030.Det finns i Sverige idag ett glapp mellan aktörer som arbetar inom avlopp- och avfallsindustrin och aktörer som arbetar inom jordbruk, lantbruk och livsmedelsindustrin. Samtidigt finns en vilja att minska detta glapp. En anledning till viljan att minska detta glapp är att de aktörer som arbetar inom avloppsindustrin vill kunna producera gödselprodukter som motsvarar de behov som finns hos jordbrukarna. I Tabell 1 sammanfattas de främsta faktorer och egenskaper som anses viktiga för dessa produkter. Tabellen har tagits fram efter en litteraturöversikt och den har sedan använts som bas i en workshop, för prioritering av dessa faktorer och egenskaper mot varandra och för att specificera nödvändiga konkreta aktiviteter för att möjliggöra en marknad för återvunna näringsprodukter till år 2030.Produkternas säkerhet har högsta prioritet när de olika deltagande aktörsgruppernas svar på workshopen slås ihop. Deltagande lantbrukare som egen urvalsgrupp ansåg dock att ett känt näringsinnehåll (kväve, fosfor, kalium) i produkten har högsta prioritet och rankade produktsäkerhet på andra plats. Deltagarna bekräftade att alla listade faktorer och egenskaper i Tabell 1 är relevanta, vilket stödjer resultatet från litteraturstudien. Även om många svar från de olika deltagande aktörsgrupperna var samstämmiga krävs ytterligare underlag från främst aktörer inom jordbruk, lantbruk och livsmedelsindustrin, för att ytterligare bekräfta behovs- och kravbilden.Deltagarna specificerade också nödvändiga aktiviteter inom fyra fokusområden:Regelverk och policyForskning och framtagande av beslutsunderlagInfrastrukturella anpassningarKunskapsutbyte och samverkanÄven om specifika aktiviteter identifierades av deltagarna under workshopen, var det svårare att tillsätta vilken aktör som bör vara ansvarig för genomförande av respektive aktivitet. Tydliga delmål med tydlig ansvarsfördelning är viktigt för uppfyllelse av slutmålen. Några av dessa delmål var:Tydliga och stödjande regelverk på regional, nationell och europeisk nivå.Certifieringssystem för gödselprodukter innehållande återvunnen näring från avloppsströmmar.Kunskapsspridning kring risker och fördelar med återvunnen näring.Arbeta för ökad social acceptans och kunskap inom området hos livsmedelskonsumenterna, men specifikt även mot aktörer som arbetar inom beslutsfattande myndigheter, livsmedelsindustrin, infrastrukturella aktörer.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(author)
-
Platsens roll vid lektion på skolgård
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten presenteras resultatet från forsknings- och utvecklingsarbete vid två skolor i Malmö därman prövat att flytta ut mer av sin undervisning på skolgården. Rapporten beskriver denskolgårdsförlagda undervisningens villkor och möjligheter baserade på studier av ett urval avlektioner från två skolor tillsammans med dokumenterade erfarenheter från intervjuer ochfortbildningsinsatser som genomförts med lärarna. Möjligheterna för skolgårdar att fungera som enmångfunktionell plats i staden där lärande kan ske sida vid sida och integrerat med barns lek ochsociala umgänge är något som problematiseras.Bakgrunden till projektet är ett initiativ från Pedagogisk inspiration vid grundskoleförvaltningen iMalmö stad där utomhuspedagogiska arbetssätt prövas för att öka måluppfyllelsen inom denpedagogiska verksamheten och syftar specifikt till en ökad likvärdighet för Malmös skolelever ochförskolebarn. Forskningsdelen av projektet har genomförts av den miljöpsykologiskaforskargruppen vid SLU i Alnarp i samarbete med Emilia Fägerstam vid Linköpings universitet.Arbetet har genomförts inom ramen för två partnerskapsprojekt mellan Malmö Stad och Movium:”Från rastyta till naturrum för skolgårdsförlagd undervisning” (partnerskapsprojekt 146 15) ochprojektet ”Undervisningspraktik på skolgård i grön, grå och blå omgivning” (partnerskapsprojekt152 16). Arbetet bygger vidare på tidigare partnerskapsprojekt kring rastaktiviteter på skolgårdarsom publicerats i Moviumrapporten ”Greening school grounds to promote children´s play anddevelopment” (Mårtensson och Wales 2019).Vi vill rikta ett särskilt tack till Malmö Stad vars initiativ möjliggjorde studierna och vårkontaktperson Cecilia Hansson vid Pedagogisk Inspiration Malmö. Karin Bengtsson och ErikLensell har varit viktiga samarbetspartners i genomförandet ute på skolorna och i diskussionerbidragit med värdefulla synpunkter på mycket tidiga utkast av våra redovisningar från projekten.Vi vill också rikta ett stort tack till Partnerskap Movium som genom sitt bidrag sett till attintressanta initiativ i vår omvärld har kunnat ledas in i mer varaktiga samarbeten mellan akademioch praktik.Alnarp, 2020-06-12Fredrika Mårtensson
|
|
| 8. |
- Olausson, Inger
(author)
-
En blomstrande marknad : handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingen syftar till att fördjupa förståelsen för handelsträdgårdarnas verksamhet och trädgårdsnäringens utveckling i Sverige under perioden 1900–1950. Den är ett bidrag till forskningen om den yrkesmässiga, kommersiella trädgårdsodlingens historia i Sverige efter industrialismens genombrott, vilket är ett eftersatt forskningsområde. Handelsträdgårdar var trädgårdsodlingar med yrkesmässig produktion av grönsaker, blommor, bär, frukt och ettåriga utplanteringsväxter. Det var en intensiv och resurskrävande produktion på friland, i drivbänkar och växthus. Fyra handelsträdgårdar i det som vid tiden var Stockholms län, studeras som fallstudier. Två var herrgårdsträdgårdar med anställd arbetskraft och två enskilda familjeföretag, vilket möjliggör en jämförelse mellan dessa båda typer av handelsträdgårdar. Källmaterialen har bland annat bestått av räkenskaper, korrespondens, dagböcker, fotografier och insamlingen av sådant material utgjorde en del av avhandlingsarbetet. Teorier och begrepp har hämtats från företagsekonomi och entreprenörskap och har använts för att synliggöra, tydliggöra och resonera kring skeenden i fallstudierna. Frågeställningarna rör handelsträdgårdarnas resursbehov, strategier, konkurrenskraft, sortiment och flexibilitet. Några av de teman som behandlas mer ingående är trädgårdsmästarens kunskap och kunskapsuppbyggnad, odling och odlingsteknik, det odlade sortimentet, handelsträdgårdarnas lokalisering, avsättningen av trädgårdsprodukter samt sociala, politiska och ekonomiska förändringar i samhället som påverkade trädgårdsnäringen och dess aktörer. Under tidsperioden ökade efterfrågan av trädgårdsprodukter och både den inhemska produktionen och importen av dessa varor ökade. Under de båda världskrigen begränsades importen vilket gynnade odlingen inom landet. Vid seklets början var närheten till städer och tätorter betydelsefull för att få tillgång till viktiga resurser, framför allt en marknad för avsättningen av de ömtåliga, skrymmande produkterna och tillgång till gödsel, latrin och annat avfall till varmbänkarna. Den ökande konkurrenssituationen för odlarna bidrog till att produktion, odlingsteknik och sortiment förändrades liksom handel och transportsystem. Det organisatoriska avståndet mellan producent och konsument blev längre liksom det i tid och rum. Då mellanhänderna blev fler förändrades kraven på produkterna mot en ökad tålighet och enhetlighet.
|
|
