| 1. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
1970 : talet
- 2006
-
Ingår i: Samhällsforskning 2006.. - Stockholm : Svensk kärnbränslehantering AB. - 9197614130 ; , s. 136-157
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna årsbok ges en bild av den forskning som fått stöd inom ramen för SKB:s satsning på samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora. Åtta forskargrupper presenterar sina perspektiv och preliminära resultat. Många viktiga frågor behandlas i årsboken: Har attityderna till kärnavfallet förändrats i platsundersökningskommunerna under 2000-talet?Hur ser utvecklingen där ut jämfört med landet i övrigt och vad ligger bakom människors olika ställningstaganden? Vilka resurser kan det lokala näringslivet i platsundersökningskommunerna uppskattas ha inför upphandlingsbehoven när slutförvarsprojektet ska genomföras?Vilka lokala socioekonomiska och befolkningsmässiga effekter kan man förvänta sig? Hur tillvaratas allmänhetens, experternas och myndigheternas argumentation och ståndpunkter i samrådsprocessen? Hur förhåller sig den nationella strategin och lagstiftningen till EUmedlemskapets regelsystem och till andra internationella överenskommelser? Vilken är bakgrunden till de vägval som gjorts – och inte gjorts – när det gäller hanteringen av kärnavfall och använt kärnbränsle i Sverige? Varför hamnade hanteringen av använt kärnbränsle i den nationella politikens centrum på 1970-talet och vilka var debattens centrala argument?Dessa frågeställningar belyses närmare i årsbokens olika kapitel. Bidragen beaktar såväl den dagsaktuella situationen som de processer och överväganden som lett fram till dagens vägval. I boken presenteras först några kapitel som tar upp situationen idag. De båda inledande kapitlen diskuterar attityder till kärnavfallet, i platsundersökningskommunerna och i Sverige i stort, samt ger en bild av hur människor resonerar kring hur hembygd och framti kan komma att påverkas av ett slutförvar under många tusen år. Sedan följer analyser av det lokala näringslivets kapaciteter och den socioekonomiska, respektive befolkningsmässiga betydelsen av att slutförvaret förläggs till Östhammar eller Oskarshamn. Andra aktuella teman som tas upp är hur samrådet har utvecklats lokalt samt hur besluten kring hanteringen av kärnavfallet påverkas av nationell, regional och internationell lagstiftning.Attityder, engagemang och vägval påverkas inte enbart av aktuella förhållanden och processer. Historiska händelser och avgöranden styr ofta direkt eller indirekt tankar och handlingar i specifika banor. Det är därför betydelsefullt att också hålla ett öga i backspegeln för att bättre förstå de komplexa sammanhang och utvecklingsprocesser som påverkat dagens och morgondagens beslut. SKB:s samhällsforskningsprogram har därför stött även tillbakablickande forskning. Här presenteras bidrag från två sådana projekt.Det första handlar om övervägandena bakom Sveriges och andra länders val av strategier för hantering av använt kärnbränsle och det andra om efterkrigstidens politiska debatt där kapitlet i denna årsbok fokuserar på 1970-talet, då en tidigare strategi kring kärnavfallet kom att ifrågasättas och ändras.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Bergsäkert eller våghalsigt? : Frågan om kärnavfallets hantering i det offentliga samtalet i Sverige 1950-2002.
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka risker är förenade med hantering av högaktivt kärnavfall? Var skall det förvaras? Hur skall en anläggning för säker slutförvaring utformas? Kan det överhuvudtaget finnas någon lösning som är säker för all framtid? Hur kan vi i så fall veta det?Sådana frågor har ägnats stort utrymme i det offentliga samtalet i Sverige sedan planerna på ett svenskt kärnkraftsprogram vann gehör i riksdagen på 1950-talet. Om frågorna i stort sett varit de samma har svaren varierat desto mer. Såväl kraftindustrins som miljörörelsens företrädare har förändrat sina förhållningssätt och sanningsanspråk i takt med att de tekniska, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella omständigheterna har skiftat. I denna bok skildrar Jonas Anshelm förskjutningarna i värderingsmönstren och försanthållandena i en av det sena 1900-talets mest konfliktfyllda miljöfrågor.Jonas Anshelm är professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
|
|
| 4. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Bevarandeopinionen som vann gehör
- 1993
-
Ingår i: Modernisering och kulturarv. - Stockholm, Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion. - 9171391215 ; , s. 299-394
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Den nya alternativrörelsen
- 2004
-
Ingår i: Krävs energi i samhällsplaneringen?. - Linköping : Vadstena Forum. - 9185297178 - 9789185297177 ; , s. 119-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Det gröna folkhemmet. Striden om den ekologiska moderiniseringen i Sverige.
- 2002
-
Ingår i: Naturen som brytpunkt. - Stockholm, Stehag : Symposium. - 9171395938 - 9789171395931 ; , s. 34-61
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här analyserar forskare från olika ämnen en rad frågor som på olika sätt har att göra med naturen som angelägenhet för det moderna projektet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Anshelm, Jonas, 1960-, et al.
(författare)
-
Epilog
- 2018
-
Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling. - : Gidlunds förlag. - 9789178443925 ; , s. 233-239
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska gruvpolitiken under 2000-talet kan i stora drag sammanfattas som präglad av ett pånyttfött intresse från statligt håll för framförallt de exploateringsmässiga förutsättningarna för gruvindustrin, och en social mobilisering på lokal såväl som nationell nivå mot den förda politiken. Denna utveckling har ägt rum i kontexten av en internationell så kallad »boom and bust« – konjunkturuppgång-följt av nedgång – vilken på avgörande vis har bestämt förutsättningarna för det statliga intresset för gruvindustrin liksom för lokala intressegruppers förhoppningar och farhågor gällande gruvindustriell expansion. Sådana konjunkturcykler är en naturlig del av all form av gruvverksamhet. Det kan därför finnas anledning att från dagens utsiktspunkt, med ett visst retrospektivt avstånd till den turbulenta tiden kring Northland Resources konkurs och vid en tid då världsmarknadspriser såväl som produktionssiffror verkar ha börjat klättra uppåt igen, ställa oss frågan vilka lärdomar vi har möjlighet att dra av just denna boom och bust.
|
|
| 9. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Förnuftets brytpunkt : om teknikkritiken i P C Jersilds författarskap
- 1990
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modern technology has enabled us to realise objectives our forebearers could only dream of. Our capacity to do both good and evil has grown dramatically. With these new capacities ensue extremely weighty moral responsibilities.P C Jersild is a Swedish author who has dedicated his work to the investigation of morality in the technological society. This is why his authorship has been chosen as the object for analysis in this thesis. The analysis of Jersild's work is divided inta two sections. The first of these (chapters 3-5) has the character of a general survey and therefore follows a chronological disposition. We follow the changing course of Jersild's authorship in relation to the changing face of public debate. In addition to relativety detailed interpretations of individual texts and analyses of the motif of technology criticism, Jersild's literary production is campared with his social commentary and brief reflections on the public reception of his books are offered. In this fashion the foundations for the second half of the study which is camposed of four thematic chapters (chapters 6-9) are laid. This thematic approach focuses on several essential issues in Jersild's discussion of technology. Consequently, abstraction and generalization tend to assume a more significant position.It is shown in this thesis that Jersild critically assesses modern technology as both abstract rationality and concrete lived experience and pennits both perspectives to enrich and stimulate each other. In his discussion of modern technology and its social implications, Jersild repeatedly retums to essentially the same situation: the individual who has teen placed in a predicament due to a harmful pattern of technological development. However, each time he returns to this unsatisfactory situation he views it from a different perspective. He views it through the eyes of a bureaucrat, psychologist, engineer, factory worker, housewife, child, pensioner, lonely alcoholic, hospital patient and animal. This versatility of perspective imbues his narrative with a prismatic acuity; the image of a technological society is complemented and enlarged with every new angle of approach.Jersild's work can be seen as a critical investigation of those areas of modern society where the "modem project" has gone astray; where a cognitive-instrumental rationally has been allowed to suppress moral-practical reason. In spite of this criticism, it is made clear, Jersild remains a faithful disciple of the Enlightenment and defends modemity; albeit with restrained optimism and a critical scepticism which continually encaurages reflexivity and a sense of moral responsibility. He reclaims a normative fraction and a measare of critical reason which can be used to advance rather than dismantie the "modem project". Somewhat magniloquently, it can be asserted that Jersild' s work is characterised by an attempt to establish a sensible moral argumentation capable of resening the "modern project" from self-inflicted ruin.
|
|
| 10. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Förord
- 1993
-
Ingår i: Modernisering och kulturarv. - Stockholm, Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion. - 9171391215
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
