| 1. |
|
|
| 2. |
- Enander, Viveka, 1967, et al.
(författare)
-
Att följa med samtiden : kvinnojoursrörelse i förändring
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok handlar om rörelsepolitik, det vill säga en social rörelses politiska påverkansmöjligheter. Det är den första studien av en riksorganisation inom den svenska kvinnojoursrörelsen och har såväl ett historiskt som dagsaktuellt anslag. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) bröt sig ur Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (Roks) i Sverige vid mitten av 1990-talet i samband med en konflikt vars ideologiska kärna var synen på feminism, män och barn. Ur SKR:s perspektiv handlade konflikten också om olika synsätt på organisation, demokrati och öppenhet. I boken analyseras de skiljelinjer som SKR valde att fokusera vid starten och i den fortsatta verksamheten. Samtidigt undersökt vilken påverkan den nya organisationen haft på den politiska dagordningen. Vilka framgångar kan skönjas och vad har offrats på vägen? Här analyseras samtidspolitiska förändringar genom en ideell organisations formering och utveckling och i relation till både det civila samhället och staten.
|
|
| 3. |
- Eriksson Barajas, Katarina, 1966-, et al.
(författare)
-
Den "rättfärdige" mobbaren : Elevers föreställningar om mobbning i skolbioaktivteter
- 2009
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 18:3, s. 111-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The “justified” bully. Conceptions of bullying drawn from school cinema activities. The present paper addresses how bullying is co-constructed among teenagers in a Swedish school. The ethnographic data consist of pupilproduced film manuscripts, essays and video recordings of pupils’ group conversations, made after they had watched one of the films Evil or About a Boy during school hours in Years 8 and 9 of compulsory education (age group 14–15). The films and the follow-up work were presented by the teachers as being about bullying. The use of fiction as an educational tool was shown to free the pupils from possible real-life experiences of bullying in the discussions. Being perceived as different was seen as a reason for being bullied; however, the pupils admitted that the “real” reason would be not liking someone’s personality, i.e. because they had too much self-esteem or were scared. The bully was discussed as either being “evil”, i.e. wanting to exercise power, or “justified”, i.e. claiming rights. Both the evil and the justified bully were seen as products of circumstances, rather than as responsible for their actions.
|
|
| 4. |
- Gemzöe, Lena, et al.
(författare)
-
Två kulturstäder. Kultur och politik på lokala arenor
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturpolitiken ska bidra till ett gott kulturliv, men hur fungerar det i praktiken? Hur ser samspelet mellan kulturliv och kulturpolitik egentligen ut på det lokala planet? Var löper intressekonflikterna mellan konstnärer, institutioner, politiker och publik? På vilka olika sätt har Linköping och Norrköping hanterat kulturens ändrade villkor? På 1970-talet fastslog riksdagen en ny kulturpolitik som kom att förverkligas på olika sätt i olika delar av landet. Linköping och Norrköping valde olika lösningar, vilket skapat olikartade förutsättningar, problem och möjligheter. I stora drag gäller liknande politiska mål än idag, men globalisering och medialisering har ställt etablerade verksamheter inför nya utmaningar. Då sätts de kulturpolitiska modellerna på hårda prov i den dagliga praktiken. För att förstå politiska insatser faktiskt fungerar för kulturens institutioner, konstnärer och publik har ett treårigt forskningsprojekt genomförts med stöd av CKS, Östsam samt Linköpings och Norrköpings kommuner.Idén var att kombinera en historisk studie av hur kulturpolitiken förändrats genom åren med en närgången fältstudie av det samtida kulturlivet. Under ledning av professor Johan Fornäs vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q), Linköpings universitet, har nu projektet avslutats med en innehållsrik och bitvis provocerande bok där två forskare sammanfattar sina resultat och insikter. Anne-Li Lindgren , historiskt inriktad forskare vid Tema Barn, Linköpings universitet, genomförde en kulturpolitisk historieskrivning som påvisade skillnader men också likheter mellan hur Linköping och Norrköping organiserat den offentliga resursfördelningen till kulturlivet. Lena Gemzöe , genusinriktad socialantropolog vid Stockholms universitet, gav sig ut i det vardagliga kulturlivet, med fokus på bildområdets museer, konstnärer, konsthantverkare och graffitimålare – och publiken. Där uppenbarades tydliga intressekonflikter. Forskarna fann att strider om kvalitet genomsyrar alla delar och nivåer av kulturlivet. De påvisade risker för att ett mycket brett och vagt kulturbegrepp kan leda till att kulturskaparnas villkor försummas. Konkurrensen mellan städerna framträder gång på gång, även om en embryonal regional identitet kan spåras i Kulturnät Östergötland. Det är viktigt att erkänna motsättningarna mellan olika gruppers intressen, hellre än att upprepa vackra ord om gemenskap, och efterlyser tätare dialoger mellan institutioner, publikgrupper och politiska aktörer.
|
|
| 5. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Att ha barn med är en god sak : Barn, medier och medborgarskap under 1930-talet
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling handlar om hur samhället presenterades för barn via skolradion och Folkskolans barntidning under 1930-talet. I avhandlingen granskas hur såväl barnen som medierna i sig gjordes till redskap i den ideologiska striden om välfärdsstatens förändring och innebörder under 1900-talet. Studien handlar om innehållet i medierna och de om de aktörer som utformade program och texter. Vilka aktörer ville ha med barn och varför blev barn användbara i striden om skolradions innehåll och utformning? Vad fanns det för likheter och skillnader i sättet att tilltala och beskriva barn i de båda medierna? Ett viktigt resultat i avhandlingen är hur genus och etnicitet relaterades till barn i skapandet av en svensk folkhemsidentitet.
|
|
| 6. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Att ha fokus på barns aktivitet. Hur förskolebarndomen blev norm i välfärdsstaten
- 2003
-
Ingår i: Barnets bästa.. - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion. - 9171395830 - 9789171395832 ; , s. 177-220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet "barns bästa" har varit vägledande för en rad välfärdspolitiska åtgärder under senare år. Denna antologi fyller en lucka i forskningen om barn och välfärdsstaten och visar hur begreppet barns bästa ges olika innebörder med också skapar en gemensam begreppsram.Två viktiga frågor präglar texterna: dels frågan om välfärdsstatens sena omvandling påverkat och förändrat barns villkor, dels vilka innebörder som givits begreppet barnets bästa.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Barnkultur och natur i Astrid Lindgrens Värld : Gamla och nya barndomsideal
- 2013
-
Ingår i: Nu vill jag prata!. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566848 ; , s. 153-169
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barnperspektiv och delaktighet är begrepp som – i svallvågorna efter FN:s konvention om barnets rättigheter – under senare år starkt inspirerat barnkulturen i både forskning och praktik. Perspektiven i texterna är många och skiftande. En författare beskriver förskolebarns lek som förhandlingsarena, en annan om hur vuxna lyssnar (eller inte) till barns röster i skolans värdepedagogiska arbete. Vad vill barn veta när de själva får fråga i filosofiska samtal? Läsaren får ta del av vad barn berättar om i Kamratpostens insändare. Några författare tar upp hur barndomsideal iscensätts och vad barn säger, känner och gör i nöjesparker och i Science Center samt hur barn involveras som medforskare inom olika forskningsfält.Skriften är ett resultat av symposiet ”Nu vill jag prata” – Barns röster i barnkulturen på Centrum för barnkulturforskning våren 2012. Författarna är främst akademiska forskare från olika discipliner och universitet, men också ett par forskande praktiker inom barnkulturens breda fält
|
|
| 9. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Den "nyttiga" leken. Sammanlänkningen av begreppen lek och lärande under 1990-talet
- 2002
-
Ingår i: Locus. - 1100-3197. ; 2, s. 22-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lekens betydelse för barns utveckling har betonats i flera decennier, men värdet av lek har förklarats på olika sätt. I riktlinjerna för förskolan och i Utbildningsradions program under 1990-talet har intresset allt starkare riktats mot lek som en lärande aktivitet. Barns lek beskrivs som nyttig och ändamålsenlig - som ett instrument pedagoger bör lära sig att utnyttja genom att observera och dokumentera barnens aktiviteter.
|
|
| 10. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Det glömda perspektivet
- 2002
-
Ingår i: Forskning om folkbildning : medlemsblad för Föreningen för folkbildningsforskning. - 1103-1670. ; 1, s. 39-43
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
