| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jonnergård, Karin, 1957-, et al.
(författare)
-
Professionell autonomi som risk och möjlighet
- 2008
-
Ingår i: När den professionella autonomin blir ett problem. - Växjö : Växjö University Press. - 9789176366363 ; , s. 9-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Stenberg, Rebecca, 1957-, et al.
(författare)
-
Efterforskning av försvunna personer : en internationell forskningsöversikt
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Efterforskning av försvunna personer i andra fall (EFP) är den Svenska Polisens räddningstjänstområde. Det är ett område som både tar stora resurser i anspråk och utsätter berörda personer och närstående för ett stort lidande. De stora grupperna som försvinner: personer med demenssjukdomar och personer med suicidproblematik är grupper som ökar i samhället. Därmed är det ett viktigt kunskapsområde.Syftet med projektet var att göra en internationell kunskapsöversikt över forskning om efterforskning av försvunna personer, identifiera utvecklingsmöjligheter och utmaningar i verksamheten samt ge förslag till fortsatt forskning. Projektet genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie där fokus för kartläggningen gällt att analysera och spegla forskningsområdets bredd och mångfald.Personer kan vara försvunna och/ eller saknas (missing) både ofrivilligt för att de är vilse (lost) eller frivilligt för att de håller sig undan (absent). Personen kan saknas (missing) eller inte saknas av någon. Forskningsperspektiven på området kan främst delas upp i ett s.k. geospatialt perspektiv inriktat mot geografisk positionering och eftersök. Detta perspektiv dominerar synen på verksamheten i Sverige. Det andra perspektivet ”missingness” är inriktat mot upplevelser och processer hos och kring denpersonen som försvinner, anhöriga och samhällsfrågor kring försvinnande.Stora delar av den internationella forskningen är inriktad på att utveckla och förbättra verksamheten eller ge kunskaper som är viktiga för verksamheten inom exempelvis teknikanvändning, riskbedömning och beteendeprofiler, andel återförsvinnanden, kostnader för insatser, anhörigas motiv för att anmäla försvinnanden och upplevelse av Polisens arbete i insatser.I Sverige finns ytterst begränsad forskning på området och det finns ett stort kunskapsbehov för att kunna effektivisera såväl efterforskning som förebyggande och uppföljande aktiviteter. Det gäller både rent verksamhetsstöd som digitaliserade databaser för insamling och analys av nationell statistik som idag saknas, liksom metod- och kunskapsstöd samt beslutsstöd. Det finns också ett stort behov att validera internationella forskningsresultat för svenska förhållanden. Förslag till fortsatt forskning och konkreta projekt ges som exempelvis gäller uppföljning och verksamhetsanalys, processbeskrivningar, kostnadsmodeller och kostnadsanalys samt utveckling av effektivitetsmått och nyckeltal, digitalisering och metodstöd, utveckling av samverkan med frivilliga och med andra aktörer, validering av internationella forskningsresultat för användning i Sverige, utbyten och nätverk för praktiker och forskare på området.
|
|
| 10. |
- Thelin, Angelika, et al.
(författare)
-
Tid att leda : En kunskapsöversikt om hur chefskap påverkar äldreomsorgens kvalitet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att svara mot den övergripande frågan: Hur inverkar arbetsvillkoren för första linjens chefer på chef- och ledarskapet för en god kvalitet inom äldreomsorgen? Det är situationen i Sverige som står i fokus och rapporten sammanställer de huvudsakliga resultaten utifrån ett socialvetenskapligt perspektiv. Med målsättningen att bidra med ackumulativ kunskap tar denna översikt vid där Ann Bergmans (2009) studie ”Att leda inom äldreomsorgen: En litteraturgenomgång av enhetschefers organisatoriska sammanhang och arbetsvillkor” slutar. Bergmans litteraturgenomgång genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen och förhåller sig till litteratur som publicerats fram till och med 2007. Den har till syfte att åskådliggöra några av de faktorer som påverkar arbetsvillkoren för personal inom äldreomsorgen i allmänhet och enhetscheferna i synnerhet. Denna studie bidrar med fördjupad kunskap gentemot Bergmans litteraturgenomgång genom att analysera forskning som bedrivits från och med 2008, men också genom att kunskapen om situationen i Sverige relateras till forskningsresultat om situationen i andra länder.Forskningsöversikten begränsas till att omfatta Europeiska och Anglosaxiska länder till följd av att likheter och skillnader mellan utvecklingstendenser inom den offentliga sektorn inom dessa geografiska områden redan är väl presenterade i tidigare forskning. Centrala frågeställningar för kunskapsöversikten är: Vad säger tidigare forskning om relationen mellan första linjens chefers arbetsvillkor och god kvalitet inom äldreomsorg? Hur behandlas den socialpolitiska kontexten inom denna tidigare forskning? Vilka skillnader och likheter framträder mellan resultaten i olika socialpolitiska kontexter i denna tidigare forskning?
|
|
