| 1. |
-
7 koncept för bättre ergonomi
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fokus för ergonomi inom teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå det som kallas användarvänlighet behöver vi förstå och designa för den variation som vi människor representerar: vi är olika, vi har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, tidigare erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomisk design betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Ergonomisk design kan exempelvis innebära: - Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri - och belastningsergonomiska analyser- Att designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyser- Att designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomi- Att designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk design av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att produkten, systemet eller miljön inte bidrar till att människan använder kroppen på ett sätt som kan bidra till skador eller sjukskrivning. Det kan handla om att minimera fysisk belastning när en uppgift utförs eller att försäkra att den utförs på ett sätt som inte gör att skador uppstår. Det kan även handla om att se till att sensorisk input från olika system är utformad på ett sätt som upplevs som enkelt för användaren och därmed inte bidrar till mental belastning i form av stress. Det kan även handla om att designa organisationen eller hela produktionssystemet på ett sätt som utgår från användaren: människan i systemet. Med kunskaper om människans behov, preferenser, begränsningar, olikheter, erfarenheter och förmågor som utgångspunkt kan vi designa bättre lösningar. Det i sin tur bidrar till säkrare arbetsmiljöer, färre sjukskrivningar och användarvänligare produkter och system. Med mer kunskap kan vi uppnå att produkter, system och miljöer i vår omvärld fungera väl för människan – det är social och ekonomisk hållbar utveckling. Tvärvetenskap är ett begrepp som syftar på olika kunskaper, metoder och expertis från olika vetenskapsområden samverkar. Kursen Ergonomi II vid Luleå tekniska universitet är just tvärvetenskaplig, eftersom både innehåll och projekt i kursen omfattar kunskaper, metoder och tekniker från designvetenskap, hälsovetenskap och arbetsvetenskap. Lärarna i kursen var våren 2016 Daniel Öhrling som har förmedlat kunskap om design i allmänhet och prototypande som en designmetod i synnerhet, Agneta Larsson som har ansvarat för moment inom arbetslivsfysiologi, Ulrik Röijezon som ansvarat för momenten ergonomiska analyser och mätningar i rörelselabbet och Therese Öhrling som med stor kunskap och vilja att utveckla området ergonomisk design har ansvarat för ergonomi och arbetsvetenskap. I bokens första kapitel ges en inblick i belastningsergonomiska problem för målare. Måleriyrket omfattar många olika moment som ger belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. I den inledande förstudien har Fanny Åkertröm och Hani Benjnouh fördjupat sig i målares vardag och därefter utvecklat två individuella koncept som syftar till att lösa de identifierade problemen. Lösningen blev två olika designkoncept som ska bidra till färre belastningsrelaterade sjukdomar. Den andra kontext som behandlas är frisöryrket. Frisörer arbetar ofta i arbetsställningar som kan bidra till belastningsergonomiska problem i nacke, rygg, axlar och handleder. Händerna befinner sig ofta i positioner som ger en hög belastning på kroppen. Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman och Viktor Berglund har fördjupat sig i frisörers kontext och sedan utvecklat tre individuella designkoncept som kan bidra till bättre välmående för yrkesgrupppen. Joel Lantz och Christina Trång har tittat närmre på personer som arbetar med varuhantering. Denna yrkeskategori kan innebära belastningsergonomiska problem i och med lyft över huvudhöjd, sneda vinklingar i låga positioner och stäckningar i trånga lägen. Joel och Christina har sedan utvecklat två designkoncept som ska bidra till färre belastningsergonomiska skador.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Project: Cracks in the workers’ collective – windows for change towards gender equal mining workplaces
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Forskningsprojektet ”Cracks in the workers’ collective – windows for change towards gender equal mining workplaces” handlar om könskonstruktioner i arbetarkollektivets förändringar inom gruvindustrin (mansdominerade arbetsplatser). Projektet pågår 2015-2017 med finansiering från FORTE (2.700.000 kr). I projektet medverkar Lena Abrahamsson, Ylva Fältholm (proj.ledare), Eira Andersson och doktorand Lisa Andersson.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Project: Mining and sustainable development - gender, diversity and work condition
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta är ett delprojekt som handlar om den sociala dimensionen av hållbar utveckling (och då specifikt ”gender”, ”diversity” och ”work conditions”). Huvudprojektet "Mining and sustainable development" är en förstudie för att utveckla ett större forskningsprogram om hållbar utveckling i gruvindustrin. Förstudien gick under 2014 med finansiering från bl.a. LKAB. Patrik Söderholm (nationalekonomi) var projektledare. I arbetsgruppen ingick även Björn Öhlander, Frauke Ecke, Anders Widerlund, Roine Wiklund, Petter Hojem mfl.
|
|
| 9. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Project: Nordic Mining and the search for Women. Designing new gender equality inter-ventions
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta projekt handlar om gruvföretags jämställdhetsåtgärder. Projektet leds av Eira Andersson. I projektet medverkar även doktorand Lisa Andersson. Projektet inleddes 2014 som en förstudie ”Jakten på malmen och kvinnorna: en studie om jämställd kompetensförsörjning i gruvnäringen” med finansiering från Bolidens stiftelse (150.000 kr) och LKABs stiftelse (150.000 kr) och fortsatte i forskningsprojektet ”SEARCH, Nordic Mining and the search for Women. Designing new gender equality interventions” 2014-2016 med finansiering från NordMin (2.200.000 kr). I projektet medverkar förutom LKAB och Boliden även Nordland Research Institut och Mineralklynge Nord (Norge) och University of Oulu (Finland).
|
|
| 10. |
|
|
