| 1. |
- Allwood, Carl-Alexander, et al.
(författare)
-
Lärande på bondgård : Rapport om det lärande som kan ske när barn besöker ett lantbruk
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien beskriver och diskuterar det lärande som kan ske då elever besöker ett lantbruk. Despecifika frågeställningarna löd: (1) Vilka avsikter för barns lärande finns det med besök till en lantgård? (2) Hur kan lärandet som sker på en lantgård beskrivas? För att besvara frågeställningarna genomfördes en fallstudie på en mindre lantgård som i hög grad var anpassad för att kunna ta emot barngrupper och studiebesök. Totalt analyserades sex intervjuer, ett fokusgruppsamtal, två heldagsobservationer och två anknytande enkäter som besvarades av 18 barn innan och efter deras besök till lantbruket. Resultatet visar att de avsikter som de vuxna aktörerna uttryckte kan beskrivas som att de ville göra barnen medvetna om norrbottnisk matproduktion; utveckla en positiv känsla för hållbar konsumtion; att de menade att lantbrukskunskap var en demokratisk rättighet; samt att utveckla kunskaper som anknöt till skolans läroplan. Det lärande som skedde kunde beskrivas som att barnen utvecklade: Praktiska kunskaper i lantbrukspraktiken; sakkunskaper i lantbrukspraktiken; samt emotionella kompetenser. I diskussionen överväger vi på vilket sätt studiebesök till lantbruk kan komplettera skolans undervisning. Lantbruket erbjuder en autentisk miljö där praktisk kunskap, sakkunskap och emotionella kompetenser, vilka alla har starkt stöd i skolans läroplan, kan utvecklas. Vår studie pekar också på att ett studiebesök till ett lantbruk fungerar väl för att konkretisera och synliggöra värdegrunden och läroplanens övergripande miljöperspektiv.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berglund, Leif, et al.
(författare)
-
Byggindustrins säkerhetspark - ett program för säkerhetskultur : Delrapport 1: Säkerhetskulturforskning inom byggindustrin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en kunskapsöversikt som beskriver internationell forskning om säkerhetskultur och säkerhetsarbete i byggindustrin. I rapporten diskuteras inledningsvis hur säkerhetskultur kan förstås i relation till organisationskultur och att mycket av de distinktioner som görs inom säkerhetskulturforskningen inom byggbranschen är avhängig synen på kulturbegreppet. I den forskning som studerats i denna litteraturöversikt är det vanligt med en mer normativ ansats, dvs., den är inte neutral utan den syftar till säkerhet. Det verkar inte vara lika vanligt med säkerhetskultur-forskning som i grunden har en tolkande ansats och som ställer sig mer neutral till huruvida kulturen i sig alltid leder till en högre grad av säkerhet. Med en sådan ansats kan dock säkerhetskulturens olika delar i högre grad analyseras utan att vara upptagen med dess koppling till en normativ syn på säkerhetskultur. Med utgångpunkt i den tidigare forskningen ger vi slutligen förslag på ett antal aktiviteter som skulle kunna införlivas i säkerhetsparken som ett sätt att stärka dess säkerhetsfrämjande arbete.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ericsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Extractive dependencies in lower-income countries : Evolving trends during the transition to a low-carbon future
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- The first objective of this paper is to update earlier assessments of mineral dependence in lower-income countries. In 2018, the mining of metals and coal continued to be an important contributor to the economies of several low- and middle-income countries. As in our previous calculations of the Mining Contribution Index, African countries in particular benefit from this fact. When oil and gas are also included in estimates of export dependence on extractive industries, a number of new countries appear among those with the greatest dependence—again mostly African countries. The second objective of this paper is to analyse the opportunities for developing countries of the present global transition to a world less dependent on fossil fuels. This process, it can be argued, is partly a transition from hydrocarbons to metals. Hence, countries with reserves of metals and minerals necessary for the low-carbon future, and in particular those with an existing mining industry, will be best positioned to take advantage of this transition. In this category are several African countries, including Burkina Faso, Côte D’Ivoire, DRC, Tanzania, Zambia, and Zimbabwe. In Asia there are Kyrgyzstan, Papua New Guinea, and Philippines, while in South America Bolivia is the only country.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Victoria, et al.
(författare)
-
Skogsnäringen i Norrbotten fram till och med 2030 : Definition och kartläggning
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skogens användningsområden har fluktuerat med tiden. Det nationella skogsprogrammet från 2018 beskriver vikten av ett ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt hållbart skogsbruk för ett hållbart samhälle. Skogen är av stor betydelse för den växande cirkulära, biobaserade ekonomin, likväl för flertalet industrier och människans välbefinnande. Syftet med det nationella skogsprogrammet är att stödja de många olika näringarna med bas i skogen, för att ”skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi” (Regeringskansliet, 2018).Skogsnäring i Sverige definieras idag som skogsbruk samt skogsindustri. Definitionen innefattar således till största del de industriråvaror som härstammar från träden. Eftersom samhället och skogspolitiken förflyttat sig från att ha varit koncentrerad uteslutande mot träförädlingsindustrin till att även inkludera ett starkare fokus på annan biobaserad produktion och ekosystemtjänster, är dagens traditionella definition av skogsnäringen inte tillräckligt omfattande. Dagens definition utesluter flertalet näringar som har sin bas i skogen, samt andra direkta- och indirekta antropocentriska nyttor, exempelvis rekreationsvärden och biodiversitet. Nyttan som den skogen bidrar till är således undervärderad i dagens definition av skogsnäring.Norrbotten är ett skogsrikt län och skogen är av stor betydelse för Norrbotten finansiellt, men den är även viktig i en social aspekt för invånarna. När skogens värden inte är tillfullo synliggjorda finns risker att somliga värden förbises vid politiska beslut, och en felaktig allokering av resurserna kan ske. Det är således viktigt att definitionen av Norrbottens skogsnäring diskuteras. Genom användandet av en bredare definition av skogsnäringen kan en mer rättvisande bild av skogens bidrag till Norrbotten uttydas, och dess roll för länets framtida utveckling utvärderas.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Grafström, Jonas, 1985-, et al.
(författare)
-
Mycket merför mindre : Tillväxt och hållbarhet i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Världens koldioxidutsläpp stiger fortfarande, vilket är ett enormt problem och arbete återstår. Men empiriska data från Sverige visar att det har gått att kombinera en växande ekonomi med krympande miljöpåverkan. Detta betyder att positiv förändring kan ske och möjligen kan överföras till andra länder.Sedan år 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick under perioden ner med 60 procent.Sedan 2008 (första året författarna har tillgängliga data ifrån) har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat.Utsläppen från bilar har minskat, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner.Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent.Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning.Det går att se kraftiga utsläppsminskningar av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit.Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner.Sverige tar ut mindre vatten och använder mindre vatten per person sedan både 1970 och 1990.
|
|
