| 1. |
- Aldieri, Luigi, et al.
(författare)
-
Wind Power and Job Creation
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 12:1
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to provide a global overview of job effects per MW of wind power installations, which will enable improved decision-making and modeling of future wind-power projects. We found indications that job creation connected to wind-power installations is rather limited. In total, 17 peer-reviewed articles and 10 reports/non-peer-reviewed papers between 2001 and 2019 were assessed. Our three major policy conclusions are as follows: (a) job creation seems to be limited; (b) each new project should consider a unique assessment, since all projects have been undertaken within different institutional frameworks, labor markets, and during separate years, meaning that the technology is not comparable; and (c) the number of jobs depends on the labor intensity of the country.
|
|
| 2. |
- Grafström, Jonas, 1985-
(författare)
-
Automatiseringen och jobben då och nu
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - : Nationalekonomiska föreningen. - 0345-2646. ; 48:2, s. 81-84
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Grafström, Jonas, 1985-, et al.
(författare)
-
Mer för mindre? : Tillväxt och hållbarhet i Sverige
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext:Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i Sverige har förändrats över tid.Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av el, vatten och energi har stått still vilket innebär att ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26 luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990 har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det skett mer än en halvering.
|
|
| 4. |
- Grafström, Jonas, 1985-
(författare)
-
Moderna tider 4.0 : Från kugge i maskineriet till vinnare bland algoritmerna
- 2020. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I den klassiska filmen Moderna tider står Chaplins lille luffare vid löpande bandet och drar åt muttrar i vansinnestakt. När en ny maskin ökar bandets fart ytterligare tappar luffaren fattningen och löper amok i fabriken. Om förändringens vindar blåste på 1920-talet så blåser de ännu, hundra år senare. Men vindbyarna är nu kraftigare än i någon storm vi hittills sett.VI HAR VARIT HÄR FÖRUT – OCH VI HAR ALDRIG SETT NÅGOT LIKNANDE.Vi är många som närmar oss ett vägval: antingen kan vi börja på en yrkesväg som leder till guld och gröna skogar, eller fortsätta trampa en allt smalare och allt mer eftersatt stig. Den här boken vänder sig till dig som är nyfiken på vad det är som förändras i Sverige och världen idag, vad vi kan lära oss av historiska omställningar och vilka branscher som kan påverkas, blomstra – eller dö.Historien visar att oavsett om det är teknologisk utveckling eller oförutsedda globala händelser som orsakar branschförändringar är en sak klar: förändringarna sker snabbt. Många kommer inte hinna med tåget. Det här är guiden till framtidens yrken för dig som inte vill bli kvar på perrongen.Kan Skalman, Karl Marx och South Park lära oss något om vad som händer på arbetsmarknaden nu? Och vad blir egentligen konsekvenserna när robotar städar, fixar pizzadegen samt sköter den finansiella marknaden och artificiell intelligens tänker snabbare och kör bil bättre än vi? Försvinner verkligen jobb eller är det i själva verket yrken som förändras? Det är dessa frågor Jonas Grafström tar sig an i boken Moderna tider 4.0 och visar att vi på många sätt är inne i en ovanlig tid. I dag går utvecklingen tio gånger snabbare, skalan är 300 gånger större, vilket grovt räknat ger 3 000 gånger större effekt.
|
|
| 5. |
- Grafström, Jonas, 1985-, et al.
(författare)
-
Mycket merför mindre : Tillväxt och hållbarhet i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Världens koldioxidutsläpp stiger fortfarande, vilket är ett enormt problem och arbete återstår. Men empiriska data från Sverige visar att det har gått att kombinera en växande ekonomi med krympande miljöpåverkan. Detta betyder att positiv förändring kan ske och möjligen kan överföras till andra länder.Sedan år 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick under perioden ner med 60 procent.Sedan 2008 (första året författarna har tillgängliga data ifrån) har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat.Utsläppen från bilar har minskat, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner.Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent.Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning.Det går att se kraftiga utsläppsminskningar av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit.Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner.Sverige tar ut mindre vatten och använder mindre vatten per person sedan både 1970 och 1990.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Grafström, Jonas, 1985-, et al.
(författare)
-
Tillväxt och hållbar utveckling i Sverige – fick Lindbeck (1974) rätt?
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - Stockholm : Nationalekonomiska Föreningen. - 0345-2646. ; 48:7, s. 64-69
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Frågan om samspelet mellan tillväxt och hållbar utveckling tar stor plats i den offentliga debatten och inom aka demin. Diskussionen handlar ofta om huruvida det är möjligt att kombinera ekonomisk tillväxt med minskad miljöpåverkan. 2019 släppte MIT-forskaren Andrew McAfee boken More from Less som beskriver hur USA:s ekonomi har genomgått en dematerialisering och minskat sin miljöpåverkan, parallellt med en växande BNP. De tidigare förutsägelserna från 1960-talet, att världen skulle få slut på naturresurser med relaterade samhällsproblem som följd har, enligt McAfee, därmed inte slagit in (se exempelvis Ehrlich 1968). McAfees argumentation liknar i flera avseenden de resonemang som fördes av Assar Lindbeck i Ekonomisk Debatt år 1974
|
|
| 8. |
- Grafström, Jonas, 1985-
(författare)
-
Yearly summery of published works 2019
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- In this paper I synthesis my published works 2019 and comments about them and what direction the research will take in 2020. Articles in academic journals, working papers, book chapters and other reports will be mentioned. I will present the abstract and some comments about the work. A conclusion and a direction of further research will also be presented.
|
|
