| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hassanzadeh, Manouchehr, et al.
(författare)
-
Sprickbildning i puts på isolering
- 2005
-
Ingår i: Bygg och teknik. - 0281-658X. ; , s. 33-36
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, har problem med sprickbildning i puts på isolering studerats under ett antal år. Projektet startade i större skala 1999 med generella brottmekaniska analyser, laboratoriemätningar av brukets egenskaper och "fullskaleförsök" på provväggar i laboratorium. Resultaten från de första årens studier redovisades översiktligt i Bygg & teknik 8/02. Bland annat visades där sprickutseendet hos den första proväggen. Vidare diskuterades olika mekanismer som kunde ge upphov till sprickbildningen. Brukets krympning i kombination med att stålarmeringen var placerad nära värmeisoleringen bedömdes vara den primära orsaken till sprickbildningen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johansson, Sanne, et al.
(författare)
-
Biologisk påväxt på mineraliska fasader
- 2005
-
Ingår i: Bygg & teknik. - 0281-658X. ; :8, s. 12-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I maj 2004 påbörjades ett nytt projekt vid Lunds Tekniska Högskola som handlar om biologisk påväxt på mineraliska fasader. Projektet finansieras av FORMAS. Bakgrunden till projektet var att flera fall av nybyggda putsade fasader fick kraftig påväxt inom bara några år efter putsningen. Flera pilotförsök blev genomförda för att undersöka problemet i detalj och en sammanfattning av dessa redovisades i Bygg & Teknik 8/2002. Syftet med det nya projektet är att undersöka ovanstående problem genom att kombinera byggnadsteknisk kunskap med biologisk kunskap om de organismer vi finner på fasader.
|
|
| 6. |
- Johansson, Sanne, et al.
(författare)
-
Biologisk påväxt på putsade fasader
- 2007
-
Ingår i: Bygg & teknik. - 0281-658X. ; :8, s. 42-43
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid Byggnadsmaterial LTH studerar vi biologisk påväxt på putsade fasader. Förutom mögel och bakterier som inte gör fotosyntes, så är samtliga andra organismer som växer på fasader fotosyntetiskt aktiva: alger, lavar och mossor. Vårt huvudintresse ligger i att beskriva samspelet mellan klimatet (främst temperatur och fukt) på fasaden, typ av fasad (isolering, putstjocklek, ytskikt, färgtyp etc.) och den biologiska aktiviteten.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Molnar, Miklos, et al.
(författare)
-
Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tilläggsisolering bestående av mineralull och puts är en vanlig metod för att förbättra energiprestandan hos flerbostadshus från miljonprogrammet. En annan aktuell, men betydligt mindre utprovad metod, innebär att man tilläggsisolerar fasaden varefter man putsar på en ventilerad skiva. Målsättningen med projektet har varit att undersöka om dessa två tilläggsisoleringssystem har potentialen att kombinera goda egenskaper när det gäller energieffektivisering med långsiktig beständighet. Resultaten visar att de två studerade tilläggsisoleringssystemen har, i kombination med fönsterbyte, en potential att väsentligt sänka uppvärmningsbehovet i tidstypiska flerbostadshus. I ett flerbostadshus med ytterväggar av tegel eller lättbetong med 50 mm utvändig tilläggsisolering kan uppvärmningsbehovet sänkas med uppemot 25-30 procent på årsbasis. Drygt hälften av besparingarna hänför sig till tilläggsisoleringen. De kallaste månaderna kan uppvärmningsbehovet sänkas med uppemot 50 procent, vilket innebär att även effektbehovet för uppvärmning kan sänkas efter en energirenovering. Tilläggsisolering med mineralull leder till en snabb uttorkning av väggarna, vilket gör att även inomhusklimatet snabbt förbättras tack vare torrare och varmare väggar. En långsiktig förbättring av energiprestandan med de studerade tilläggsisoleringssystemen är avhängig av att vatten från slagregn hindras från att tränga in i de tilläggsisolerade väggarna. Eventuella glipor vid fönster, dörrar och balkongsanslutningar utgör de vanligaste vägarna för vatteninträngning från slagregn. Även större sprickor i putsen kan leda till inläckage av vatten. Vatten som har läckt in genom putsen kan transporteras vidare mot insidan av väggen genom skarvar mellan isolerskivorna. Utöver försämrad värmeisoleringsförmåga orsakar inläckande vatten även beständighetsproblem i form av ökad risk för frostskador och mikrobiell påväxt. Rätt applicerat kan nätarmering av stål eller glasfiber effektivt begränsa uppkomsten av stora sprickor (sprickbredd större än 0,2 millimeter) i putsskiktet. Andra faktorer som minskar risken för sprickbildning är puts som appliceras i jämntjocka lager. Putsens sprickbenägenhet minskar med ökande tjocklek på putslagret. Förslag på åtgärder som kan minska risken för att inläckande vatten når väggarna är att isoleringen appliceras i fler skikt med förskjutna skarvar eller att isolerskivornas kanter snedfasas eller falsas. Putsade ventilerade skivors sprickbenägenhet påverkas huvudsakligen av de ingående komponenternas fukt- och temperaturrörelser, aktuell klimatpåverkan samt av olika utformningsmässiga detaljer. En modell har utvecklats som möjliggör att projektörer kan bedöma sprickbenägenheten hos en putsad ventilerad skivfasad med hjälp av materialegenskaper, vald geometri, detaljutformning och aktuell klimatpåverkan. Tillämpning av den utvecklade modellen på en vanligt förekommande fasadlösning (ytarmerad mineralisk tjockputs på cementbaserade skivor) visar att under svenska förhållanden är den putsade skivans sprickbenägenhet hög samtidigt som sprickbredderna är begränsade, i genomsnitt mindre än 0,03 millimeter. Vatteninträngningen som kan uppstå på grund av sprickor av den här storleken är försumbar och ger därmed inte upphov till beständighetsproblem.
|
|
| 10. |
- Roszak, Wojciech, et al.
(författare)
-
Ściany szczelinowe w Szwecji
- 1999
-
Ingår i: Materiały Budowlane. - 0137-2971. ; :1, s. 33-33
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
