| 1. |
- Werner, Yvonne Maria, et al.
(författare)
-
Feminin manlighet? Katolska missionärer i Norden
- 2008
-
Ingår i: Kristen manlighet. Ideal och verklighet 1840-1940. - 9789185509003
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article deals with the construction of manliness and male ideals within Nordic Catholicism at the end of the 19th century. In the first par the conflict around the so-called Arctic Apostolic Prefecture erected in the 1850s is analysed in a gender perspective, the second part deals with the Nordic mission of the Italian Barnabites, a male congregation erected in the 16th century. Special attention is paid to the relationship between Nordic and foreign, Catholicism and Protestantism, and how these categorisations were freighted with manliness and womanliness respectively. So, what were these "Catholic" ideals of manliness? How were they related to ideas about manliness, evident within the established Nordic churches? Up to the Second Vatican Council, regulated religious life was an integral part of the comprehensive Catholic ideology that appeared in opposition against, and as an alternative to, the liberal social and political order that developed during the nineteenth century. Catholicism thus developed into a counter-culture with obvious anti-modern traits. The religious were at the forefront of this Catholic system, and regulated religious life was regarded as the most consummate expression of Catholic piety. It represented the Catholic counter-culture in its most radical form, which explains why the harsh conflicts between church and state that occurred in many countries at that time chiefly affected religious orders. In Protestant countries such as the Nordic, Catholicism appeared as a counter-culture in a double sense. It not only represented an alternative worldview but also an unfamiliar belief system that many regarded as a threat to their Protestant-influenced national culture. Catholic religious orders and congregations were considered as particularly dangerous. Most of the Catholic missionaries working in the Scandinavian countries were women religious, belonging to different orders and congregations. The clergy consisted partly of secular priest, most of them trained at the priest seminary of Propaganda Fide in Rome, partly by members of male religious institutes. The leading women religious and almost all the priests continuously sent letters and reports to Propaganda Fide, respectively to their superiors or fellow religious. This correspondence gives a good picture of missionary strategies, feelings and opinions, and reflects ideals, visions and identities. It is a humble, pious, obedient, strong in character and self-sacrificing kind of priestly manliness emerging in the correspondence analysed. In a classical Christian context these ideals are common to all mankind and exceeding gender boarders. If we compare with contemporary middle-class liberal or Protestant discourses on masculinity, we find that the countertypes are the same, while the Catholic ideals from this point of view appear as womanly.
|
|
| 2. |
- Werner, Yvonne Maria, et al.
(författare)
-
Inledning till antologin "Döden som katharsis"
- 2004
-
Ingår i: Döden som katharsis. Nordiska perspektiv på dödens kultur och mentalitetshistoria. - 9122020810
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Werner, Yvonne Maria, et al.
(författare)
-
Kristen manlighet i teori och praxis
- 2008
-
Ingår i: Kristen manlighet. Ideal och verklighet 18430-1940. - 9789185509003
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Werner, Yvonne Maria, et al.
(författare)
-
Självmord i det stora nordiska krigets skugga : En analys av självspillingsmålen vid Göta hovrätt 1695-1718
- 1998
-
Ingår i: Den frivilliga döden : Samhällets hantering av självmord i historiskt perspektiv - Samhällets hantering av självmord i historiskt perspektiv. - 9189091094 ; , s. 31-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln behandlas självmordsproblematiken i ett historiskt perspektiv med konkreta exempel från den svenska stormaktstidens slutskede. Undersökningsområdet är Göta hovrätts dåva-rande jurisdiktionsområde, d.v.s. de skånska landskapen, Småland, Öster- och Västergötland samt Bohus län. Konkret syftar undersökningen till att belysa och förklara orsaker och motiv, attityder och förhållningssätt till självmord. I centrum står frågan om vad som drev människor vid denna tid att ta sitt liv, vilka reaktioner dessa självmord utlöste från samhällets sida och vilka kriterier man använde för att avgöra vad som var och inte var självmord. Vid tolkningen spelar också begravningen en viktig roll. Det var genom begravningsformen som samhället markerade sitt avståndstagande från självmord. Jag använder självmordsfallen som en social spegel. De ger upplysning om ekonomiskt elände, sjukdomar, våld och övergrepp – men också om hur man från samhällets sida försökte åtgärda dessa missförhållanden. Att självmorden kom att dras in under den världsliga rättvisan ser jag som ett led i den allmäneuropeiska moderniserings- och disciplineringsprocess som ägde rum vid denna tid och som bland annat tog sig uttryck i en starkare kontroll från centralmaktens sida. Vidare konstaterar jag en förändrad attityd till självmord från de styrandes sida, vilket i sin tur sammanhängde med en förändrad syn på brott och straff. De religiösa referensramarna försvann successivt ur den juridiska vokabulären, och statsintresset började ersätta religionen som norm för lagstiftningen. Under 1700-talet fick preventionen mot självmord en inomvärldslig karaktär och det eskatologiska perspektivet trädde i bakgrunden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jarlert, Anders, et al.
(författare)
-
Lekmannens plats i kyrkan
- 2008
-
Ingår i: Kristen manlighet. Ideal och verklighet 1830-1940. - 9789185509003 ; , s. 119-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The chapter emphasizes the historical position of the layman in the Church of Sweden as an independent complement to women and clergymen. Spiritual letters, funeral sermons, and fictional material are used as sources. During the nineteenth century the Christian layman was professionalised or specialised in a way that did marginalize him as the layman as such.
|
|
| 7. |
-
Kristen manlighet : ideal och verklighet 1830-1940
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från och med mitten av 1800-talet växte en tendens sig starkare att betrakta religion som något privat. Religionsutövning började sammankopplas med kvinnlighet och mjuka värden, och ansågs av somliga till och med som oförenlig med sann manlighet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten under en tid då kristendomen steg för steg förlorade sin tidigare ställning som samhällets självklara fundament? I antologins olika bidrag lyfter vi fram de villkor och utvecklingslinjer som varit tongivande för mannens roll i och utanför kyrkorummen. Vi möter män i kamp med och för sin tro, missionärer på resa och litterära gestaltningar av män i kyrkligt arbete. Samhällsengagemang och strävan att manliggöra kristna dygder var målet för somliga, medan andra manlighetsideal istället betonade den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. I den katolska världen hyllades de klassiska dygdeidealen som ödmjukhet och lydnad i det manliga kristna värvet. Våra undersökningar illustrerar inte bara betydelsen av religion för konstruktionen av genus utan också hur viktigt det är att beakta de kulturella och institutionella aspekterna av religiös identitet.
|
|
| 8. |
-
Kvinnligt klosterliv i Sverige och Norden: En motkultur i det moderna samhället
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordenssystrarna spelade en viktig roll i den katolska kyrkans återetablering i de nordiska länderna från mitten av 1800-talet och framåt. Denna återetablering mötte ett starkt motstånd i dåtidens nordiska samhälle, och fortfarande i början av 1960-talet framställdes katolicismen i allmänhet och klosterkommuniteterna i synnerhet som ett reellt hot mot nordisk identitet och nordiska värderingar. Också det religiösa kommunitetsliv som under 1900-talet växte fram inom Svenska kyrkan betraktades till en början med misstänksamhet. Vad berodde detta motstånd på? Vilken betydelse har de kvinnliga ordnarna och kommuniteterna spelat i detta sammanhang? Och på vilket sätt har de påverkat de interkonfessionella relationerna? Dessa frågor tas upp i denna antologi, vilken belyser det kvinnliga ordenslivet, dess funktioner och spiritualitet samt förändringar över tid. Det kvinnliga klosterlivet framträder här som en alternativ livsform - som en kvinnlig motkultur i det moderna samhället.
|
|
| 9. |
- Maurits, Alexander, et al.
(författare)
-
Treståndsläran och den lutherske prästmannen
- 2008
-
Ingår i: Kristen manlighet: ideal och verklighet 1830-1940. - 9789185509003 ; , s. 51-73
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
-
Nuns and Sisters in the Nordic Countries after the Reformation. A Female Counter-Culture in Modern Society
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Female religious communities, and later also convents, accompanied the return of the Catholic Church to the Nordic countries in the middle of the nineteenth century. These religious communities were mostly so-called active orders or congregations, who helped in parishes or ran private schools, orphanages or nursing homes. In the 1930s there were nearly 1,400 Catholic sisters working in Scandinavia. At the same time, there was a growing interest for regulated religious life within the established Lutheran Churches, and small communities – mostly female – were founded. In Finland, there was an unbroken tradition of orthodox monasticism. Until recently, however, monasticism was rejected as 'Catholic' and thereby foreign to Nordic national identity. Religious communities were regarded as a tool of Roman Catholic propaganda, especially insidious to Nordic women. According to the mainstream Nordic tradition at the time, women’s calling was to marry and bear children. The female religious communities thus represented not only an alternative form of life but also a counter-culture in the Lutheran Nordic society. In the present book, we meet this female counter-culture in its various forms and expressions. The articles focus partly on Nordic Christian women, Catholic converts as well as members of the established Lutheran churches who were attracted to regulated religious life, and partly on sisters in Catholic religious congregations working in the Nordic countries. A common trait is that these women, although in various ways, traversed contemporary social and religious boundaries. By studying a variety of female religious orders and congregations, the authors have highlighted the frequently tense relation between “Catholic” and “Nordic” values, between tradition and modernity, and between Nordic and foreign. The long time period studied allows for the making of diachronic comparisons and to record transitions and changes in attitude and behaviour.
|
|
