| 1. |
- Lindstedt Cronberg, Marie, et al.
(författare)
-
Heder och ära i tidigmodern tid
- 2008
-
Ingår i: Förmoderna livshållningar. Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen. - 9789185509065 ; , s. 117-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Christensen-Nugues, Charlotte, et al.
(författare)
-
Kvinnors vandel och brutet äktenskapslöfte. Äktenskapstvister i Cerisy 1314-1346
- 2008
-
Ingår i: Förmoderna livshållningar. Dygder värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen. - 9789185509065 ; , s. 328-345
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under 1100-talets sista hälft fastställdes inom kanonisk rätt principen att makarnas samtycke ensamt är tillräckligt för att skapa ett giltigt äktenskap. Varken familj eller andra auktoriteter, inte ens kyrkliga, hade laglig bestämmanderätt över två personers giftermål. Ett äktenskap kunde ingås på två sätt, antingen genom verba de presenti, löfte för det nuvarande, som med omedelbar verkan skapade ett giltigt äktenskap, eller också genom verba de futuro, löfte för framtiden, om detta följdes av sexuell förening. I ingetdera fallet var någon ceremoni nödvändig, inte heller krävdes familj eller vittnens närvaro, inte ens prästens välsignelse var strikt nödvändig för att skapa ett giltigt äktenskap. Denna lagstiftning stod inte endast i konflikt med det sekulära samhällets uppfattning av giftermål och äktenskap utan kunde även ge upphov till problem för kyrkan själv. Problemen gällde framför allt så kallade hemliga giftermål, d.v.s. giftermål som ingåtts utan några vittnen. Om makarna även i fortsättningen var överens om att de ville leva tillsammans som gifta var allt gott och väl, men hur skulle man göra om ena parten förnekade att de någonsin ingått äktenskap och kanske t.o.m. ville gifta sig med någon annan? Att det rörde sig om ett högst reellt problem visas av den stora mängd tvistemål för att fastställa om ett giftermål ägt rum eller ej som fördes inför de kyrkliga domstolarna. Mitt syfte är att undersöka om, och i så fall hur, de inblandade personernas sexuella vandel påverkade domstolarnas bedömning i sådana fall. Hade människor som tidigare, enligt kyrkans uppfattning, levat ett sexuellt utsvävande liv och kanske t.o.m. dömts för skörlevnad mindre möjligheter att vinna gehör inför domstolen i äktenskapsmål? Min utgångspunkt är ett antal tvistemål som fördes inför den kyrkliga domstolen i Cerisy (Normandiet) under perioden 1314-1346 för att fastställa huruvida ett äktenskap ingåtts eller ej. Målen fördes i praktiskt taget alla fall fram av kvinnor och i flera fall rörde det sig om kvinnor som på olika sätt var ”beryktade”. Det kunde röra sig om rapporterade rykten men även om mer handfasta ting som oäkta barn och/eller domar för skörlevnad. I ett fall hade kvinnan tidigare dömts för skörlevnad vid ett flertal tillfällen
|
|
| 7. |
- Christensen-Nugues, Charlotte, et al.
(författare)
-
Tvång och rädsla som äktenskapshinder. Tomás Sánchez De sancto matrimonii sacramento
- 2010
-
Ingår i: Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. - 9789185509447 ; , s. 78-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- According to medieval canon law, a marriage could be declared invalid if the consent had been given through force or fear. This ruling was a natural consequence of the insistence on free consent as the only requirement for a valid marriage. It did, however, entail a number of both practical and theoretical problems. It could be difficult to prove force and fear within the family, but also to define what should count as sufficient force and fear to render a marriage invalid. In this article I examine the post-Tridentine discussion of force and fear as impediment to marriage, with special focus on Tómas Sánchez and his very influential De sancto matrimonii sacramento from 1603. A key element in Tómas discussion of force and fear is the relationship between parents and children, and how it influences the freedom of consent. How should force and fear be assessed in to relation to the "reverential fear", timor reverentialis, that children feel (and ought to feel) towards their parents, and how can filial duty be combined with their right to free choice in marriage?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
