| 1. |
- Abboud, Amina, et al.
(författare)
-
Årsbok 2018 : Socialhögskolan, Lunds universitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialhögskolans årsbok ger en liten inblick i vad vi gör och vi hoppas att den bidrar till att presentera utsnitt från vår verksamhet på ett trevligt och samlat sätt. Årsboken som är Socialhögskolans tredje uppmärksammar inte bara det som skett på Socialhögskolan under 2018. Den uppmärksammar även att 2018 var året då svensk äldreomsorg fyllde 100 år. Årsbokens gästredaktör Per Gunnar Edebalk inleder därför bokens forskningsavsnitt med att i år skriva om just hundraåringens historia. Det är inledningen på ett avsnitt där flera forskare vid Socialhögskolan bjuder på bidrag som lyfter fram aspekter av äldreomsorg och åldrande.Håkan Jönson och Tove Harnett resonerar om de begrepp som omgärdar äldreomsorgens möten och organisering sett i ett socialt arbetets perspektiv. De två har även skrivit en artikel om huruvida behov ska ses annorlunda mellan grupper bara för att man passerat en viss ålder.Däremellan presenteras en text av Erika Werner som låter oss möta frågor kring en sviken generation, här genom ett möte med Agnes, som hamnade mitt i skarven när pensionssystemet reformerades. Elisabeth Carlstedt presenterar en text om hur äldreomsorgens särskilda boenden arbetar i relation till Socialtjänstlagens direktiv om meningsfullhet och värdighet, och hur svårt det är. Lars Harrysson presenterar därefter ett avsnitt om två forskningsprojekt som han och Erika Werner gjort där fokus har legat dels på pensioner för personer i ekonomiskt utsatta grupper, speciellt med migrantbakgrund, dels om hur tro och äldreomsorg samspelar, eller inte. Äldreomsorgsavsnittet avslutas sedan med en intervju som Patrik Hekkala gjort med Peter Andersson som startade kursen socialt arbete med äldre och med Tove Harnett som tagit över och fortsatt utvecklingsarbetet till dags datum.Årsboken avslutas sedan med fyra texter. En av Amina Abboud, snart färdig socionom, som skriver om sina erfarenheter av och i uppsatsskrivandet. Sedan en där vi får möta Carina Olsson som arbetat hos oss länge, men som faktiskt arbetat vid universitetet i 40 år 2018. Emelie Dahlström, Joakim Grina och Jan Abrahamsson ger sedan en bakgrundsteckning till en hos Socialhögskolan verksam social accelerator, SoPact. Som avrundning finner du sedan lite mer information om vår verksamhet här vid Socialhögskolan.
|
|
| 2. |
- Abdelmassih Waller, Peter
(författare)
-
Förmedlingstjänster för döva och hörselskadade
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en förstudie genomförd på uppdrag av Post- och Telestyrelsen av förmedlingstjänster för döva och hörselskadade människor. Mycket talar för att det behövs fördjupade studier, men det går att peka på vissa tämligen uppenbara spår att vidareutveckla
|
|
| 3. |
- Abdelmassih Waller, Peter
(författare)
-
Navigationsstöd i vardagen
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har haft som mål att i samarbete med människor med funktionsnedsättning utvärdera en navigationstjänst baserad på vänskap, personkännedom, mobiltelefoni, GPS och digitala kartor. Med navigation menas att transportera sig till ett avsett mål. I
|
|
| 4. |
- Abdelmassih Waller, Peter
(författare)
-
TeleTal efter 6 års försöksverksamhet
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en förstudie genomförd på uppdrag av Post- och Telestyrelsen av tjänsten TeleTal. Studien har visat att marknadsföring av tjänsten är svår eftersom TeleTal inte är klart definierat. Dessutom överlappar TeleTal andra tjänster, såsom Taltjänst och
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Abrahamsson Lindeblad, Peter, et al.
(författare)
-
Handledning för mätning och utvärdering av resfria möten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det resfria mötet – vårt sätt att arbeta och träffas utan att vara på samma plats fysiskt – blir allt vanligare. Men vad blir effekterna och hur mäter vi dessa? Med hjälp av verktyg som telefonkonferenser, videokonferenser och datorstödda mötesverktyg sköter vi en allt större del av vår dagliga verksamhet. Organisationer inför och använder resfria mötesverktyg med en förhoppning att de ska medföra en mängd positiva effekter: besparingar i tid, resande och kostnader, minskad stress bland medarbetarna, ökad produktivitet, och i förlängningen även en minskad belastning på miljön. För att kunna följa upp om de önskade effekterna faktiskt uppnås har denna handledning tagits fram. Handledningen ger förslag på hur användningen av resfria möten och effekterna därav mäts, hur man kan tolka resultatet och förslag på vad man kan göra för att förbättra resultatet.
|
|
| 7. |
- Abrahamsson, Marcus, et al.
(författare)
-
Analys och värdering av räddningstjänstens operativa förmåga
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att analysera och värdera räddningstjänstens operativa förmåga är nödvändigt för att tydligt och transparent kunna dimensionera verksamheten. I den här rapporten presenterar vi ett förslag på hur sådana analyser och värderingar kan genomföras med fokus på skydd mot olyckor och kommunal räddningstjänst. Rapporten är framtagen på uppdrag av Malmö stad och Lunds kommun, vilket innebär att den data som används kommer från Räddningstjänsten Syd.Att ta fram en metod för värdering av operativ förmåga innebär att man måste göra avvägningar mellan viktiga aspekter. Som vägledning för att göra dessa avvägningar inledde vi arbetet med att fastställa följande kriterier för metoden: 1) Dimensionering av räddningstjänst ska ske med utgångspunkt i riskbild och gällande lagstiftning, 2) Metoden ska vara evidensbaserad, 3) Analyser som genomförs med metoden ska vara transparenta och spårbara, 4) Metoden ska täcka in alla möjliga händelser som räddningstjänsten kan tänkas hantera, 5) Metoden ska vara data-driven och 6) Systemet måste kunna hantera professionella bedömningar.Utifrån dessa kriterier utvecklades och motiverades ett förslag på hur räddningstjänstens operativa förmåga kan analyseras och värderas. Förslaget innehåller definitioner av nyckelbegrepp, och förslag på hur dessa begrepp praktiskt kan användas i analyserna. Det kan viktigaste begreppet är operativ förmåga. I detta sammanhang, då fokus är på räddningstjänst och olyckor, föreslår vi att operativ förmåga definieras som räddningstjänstens ”möjligheter att åstadkomma positiv effekt med avseende på det skyddsvärda, givet att en olycka har inträffat”.Med utgångspunkt i definitionen beskriver vi därefter hur man kan genomföra en analys som resulterar i en beskrivning av operativ förmåga. Denna beskrivning kan sedan presenteras som ett eller flera mått på operativ förmåga. Vi visar också hur sådana mått kan användas som underlag för att fatta beslut om räddningstjänstens operativa förmåga. Rapporten presenterar konkreta exempel på hur man skulle kunna analysera om skyddet som räddningstjänstens operativa förmåga upprätthåller är tillfredsställande och likvärdigt. Dessa exempel tar sin utgångspunkt i olyckstyperna brand i bostad och drunkning.I slutet av rapporten diskuterar vi hur metoden för analys och värdering av operativ förmåga skulle kunna implementeras i praktiken, samt hur utvecklingsarbetet skulle kunna fortsätta i framtiden.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
