SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:miun ;lar1:(kth);mspu:(report)"

Sökning: LAR1:miun > Kungliga Tekniska Högskolan > Rapport

  • Resultat 1-10 av 11
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bellman, Lina, et al. (författare)
  • Boende för äldre: En studie av 10 kommuner
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta.  I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.                      
  •  
2.
  • Högberg, Lovisa (författare)
  • Individual metering and charging in rental housing : creating the right incentives for energy saving?
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    •  Changing user behavior by individually metering and charging tenants for their use of heating and hot water has been put forward as a means to reduce energy consumption in the building sector. This would give the tenant incentives to save energy, but at the same time weakens the landlord’s incentives for improving energy efficiency in the building, since she is no longer responsible for energy costs. These split incentives problems should be possible to avoid if there is a net gain from improving energy efficiency and/or installing individual metering that could be shared between the parties. The aim of this article is to problematize the concept of individual metering, to show through simulations that there are ways to avoid the split incentives problem involved, and to show that it should be possible to design contracts that give both landlord and tenant incentives to save energy. The results indicate that few energy efficiency investments will manage to bear their own investment costs, given how low the present value of the energy savings is at given energy prices. The results also show how split incentives may hinder the energy efficiency investments, but that there are conditions under which such investments and/or individual metering may increase welfare for landlord, tenant or both. Without negotiations this gain will not be reached, but through co-operation this welfare gain could be split which would benefit both landlord and tenant and this should be considered when designing contracts. Finally the findings highlight the importance to take into account the interaction of different means to save energy to avoid over-investment.
  •  
3.
  • Högberg, Lovisa (författare)
  • Real estate owners' views on renovation and energy efficiency in post-war multi-dwelling buildings
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The upcoming renovations of large parts of the Swedish residential building stock have been seen as a window of opportunity to undertake energy efficiency measures, which would contribute to reaching ambitious savings objectives. In this paper the indications that building owners don´t have strong economic incentives to undertake such measures are investigated, and it is tested whether company attitudes and strategies differ with respect to level of ambition in energy efficiency matters. The aim of this paper is to get an insight into the renovation and energy efficiency state in Swedish housing companies, and to test hypotheses about how much energy efficiency work has been carried out and how potential obstacles and energy efficiency in terms of investment opportunities are perceived in order to give an indication of what energy efficiency investments can be expected to occur spontaneously in the existing Swedish building stock. The results indicate that renovations have started but will constitute a challenge to the companies, which may crowd out energy efficiency investments. They also indicate that the more ambitious companies do more extensive energy efficiency work and are more forward planning, but will not intervene “in excess”, in comparison with less ambitious companies. There are also indications that energy efficiency may be hindered by transaction costs, uncertainty about future energy prices, competing investments or financing, and that less ambitious companies place more emphasis on transaction costs, competing investments and financing problems than do more ambitious companies. There is no indication that the importance of economic considerations or that perceptions of uncertainty, risk or profitability differ with respect to ambition level, nor are there indications that the use of calculation methods or discount rate differs. It appears that it isn´t primarily economic or regulatory drivers that make the ambitious companies invest in energy efficiency; rather they seem to need other motives for energy efficiency investments in order to “create” profitability, whereas less ambitious companies seem to value short term profitability higher than ambitious companies do. Taken together only moderate energy efficiency investments are expected.  
  •  
4.
  • Högberg, Lovisa (författare)
  • Who will close the energy efficiency gap? : A quantitative study of what characterizes ambitious housing firms in Sweden
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • is paper reports the results from a study that attempts to identify factors that characterize housing firms with particularly ambitious approaches to energy efficiency in connection to renovation. The aim of the study was to identify factors that correlate with ambitious firms and the market they operate in. The study builds on previous results that identified four ideal types among Swedish housing firms, ranging from not ambitious to very ambitious with regards to energy efficiency. Based on the ideal types, this paper uses three levels of ambition and focuses on the more ambitious levels to see if there are factors that co-vary with an ambitious approach.Six hypotheses were formulated; ambitious firms were believed to be municipal, to be operating in markets with high and/or volatile energy prices, to be operating in strong markets, to have building portfolios in need of renovation, to be large and to have an expert employee who champions energy efficiency issues.Using web survey results from housing firms, an ordered probit model was used to test if level of ambition as the independent variable and a number of firm and market specific factors as dependent variables The results indicate support for some of the hypotheses; the probability of being ambitious increases if firms are municipally owned, have a building portfolio in need of renovation and have an employee who champions the energy efficiency issues. There were no indications that high/volatile energy prices, strong markets or firm size influence the probability of being more ambitious.
  •  
5.
  •  
6.
  • Lind, Hans, 1950-, et al. (författare)
  • Incitament för energieffektivisering i 60- och 70-talets bostadsbestånd
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Startpunkten för det projekt som sammanfattas i denna rapport var ett antal observationer och hypoteser. Det första konstaterandet var att den stora del av vårt bostadsbestånd som byggdes under det sk miljonprogrammet nu står inför omfattande renoveringar. Det ligger då nära tillhands att se detta som en möjlighet att samtidigt göra insatser som minskar energiförbrukningen. En andra utgångspunkt för projektet var dock att bostadsföretagen agerade väldigt olika i denna situation. Vissa gjorde stora insatser för att minska energiförbrukningen medan andra inte gjorde det. Frågan uppstod hur incitamenten egentligen såg ut för att energieffektivisera i samband med upprustningen av miljonprogramshus.Lite tillspetsat kan man säga att det fanns två konkurrerande huvudhypoteser. Den ena hypotesen sa att orsaken till att inte mer gjordes helt enkelt var att det inte var lönsamt att göra så mycket. Den andra hypotesen sa att det fanns många lönsamma åtgärder men att företagen av olika anledningar inte genomförde dem.Resultaten från studien kan sammanfattas i följande punkter:- Det finns en stor potential för energieffektivisering i bostadsbeståndet från 60- och 70-talen Även om det naturligtvis finns stora variationer beroende på hur husen fungerar idag kan det handla om besparingar på kring 30%. Många företag har redan gjort betydande insatser och fler planerar åtgärder.- Resultaten i denna studie talat enligt vår mening för att den andra hypotesen ovan: Orsaken till att inte mer görs är helt enkelt att det inte är mer som är lönsamt. Kan det vara en tillfällighet att inga privata företag i denna studie klassats som ”ambitiösa”, dvs gjort eller planerar mycket genomgripande insatser för att minska energiförbrukningen? Kan alla dessa företag ”räkna fel”? Och varför verkade de företag som gjort mest vara minst intresserade av att diskutera ekonomiska kalkyler och ekonomiska resultat? Den metod som sägs visa att många åtgärder är lönsamma – genom att man räknar med ”paket” av åtgärder innebär i praktiken att man sänker avkastningskravet på investerade medel.- När det gäller kalkylering rekommenderar vi att nuvärdesmetoden används eftersom den är tydlig och transparent så att antaganden om investeringskostnader, besparingar ochavkastningskrav blir tydliga. Det är också viktigt att skilja mellan lönsamheten hos själva åtgärden och hur det kan påverka företagets redovisade resultat. Kalkyler handlar dock inte bara om att bedöma om en åtgärd är lönsam utan också om vad som är den rätta tidpunkten för en åtgärd. Samspelet mellan tekniska åtgärder, ekonomiska incitament ochbeteende förändringar måste också tas hänsyn till i kalkylen.- Det finns incitamentsproblem när det gäller energieffektiviseringar men dessa är enligt vår mening inte så allvarliga. Genom förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgäst kan man hantera de problem som har att göra med kallhyra/varmhyra. Ju mer kvalitetsinriktad som hyressättningen generellt blir, desto mer gynnsamt är det ur ett incitamentsperspektiv. Fjärrvärmetaxor har ofta en rörlig del som är större än marginalkostnaden vilket stärker energisparincitamenten. Om vår bedömning är korrekt, och det inte sker några stora tekniska genombrott, krävs ytterligare statliga åtgärder för att nå de långsiktiga målen.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Tengelin, Ellinor, et al. (författare)
  • Chefskap i sjukhusmiljö : Avgränsning och kommunikation av egen stress
  • 2011
  • Ingår i: Arbete och Hälsa. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0346-7821. ; 45:1
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • In the development of health promoting hospital organizations, 1st line managers hold a key position through their closeness to practice and integrated response-bility for practice, economy and staff. The purpose of this report is to contribute to the development of sustainable supportive structures that can strengthen managers’ own working conditions and their opportunities to balance their commitment and stress at work. The two studies describes managers’ (a) approaches to demarcations in manager practice, (b) perceived opportunities to communicate stress and problems in their organization, and (c) suggestions regarding how managers’ stress can be handled and how early signs of stress can be guarded in health care organizations. Each study started with qualitative interviews (n=10, n=6). Thereafter, the results were discussed with 1st line managers (n=71) in 13 focus groups, regarding interventions and changes.Study 1. Strategies for demarcations between work tasks and life spheres were more or less flexible, firm, or permeable. They were characterized by different level of controlling and adapting to the present situation, others’ needs or one’s own needs. These strategies were seldom outspoken. Further, they were resulting mainly from personal experience, which made the managers ask for increased external support in boundary-setting regarding working conditions that were constantly changing and difficult to demarcate.Study 2. Communication of stress within the organization was hindered be-cause the system was perceived to oppress problem descriptions. Fear was expressed that the higher levels in the organization considered lower level managers’ communication about their stress a failure. That could risk losing one’s reputation and career possibilities. One’s nearest manager was seen as the most important channel for meeting and managing stress. Surveys and other stress measuring methods require an open climate to handle the information received, and that actions are taken to address potential problems.Focus groups. Supportive structures that can improve managers’ own working conditions and their opportunities to balance commitment and stress at work concern:Possibilities for communicating stress and problem descriptions through elaborated “manager to manager”-dialogues; rewarding communication of problem descriptions in the line organization; dialogue-based development projects to influence values and culture; and an overview over the recruiting process in practiceEfforts to increase one’s self-awareness and handling strategies through supervision; room for recurrent dialogues with manager colleagues; and health status dialogues with occupational health service that address individual sustainability in the manager workClarity regarding responsibility, resources and guidelines for manager responsibility in the organization; increased direct support by resource functions; and a recruitment process permeated by a health promoting perspectiveResults from this report can be used as knowledge base when formulating policies and plans for actions in order to prevent, discover, and adjust stress and exhaust-tion among managers in public health care organizations.
  •  
10.
  • Wall-Reinius, Sandra, 1974-, et al. (författare)
  • Vägar till mångfunktionella landskap: En pilotmodell i Jämtlandsfjällen
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 11

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy