| 1. |
- Bellman, Lina, et al.
(författare)
-
Boende för äldre: En studie av 10 kommuner
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta. I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.
|
|
| 2. |
- Björklund, Glenn, 1972-, et al.
(författare)
-
Låt underlaget bestämma löpsteget
- 2014
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; :4, s. 8-11
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Jaldestad, Ellen, et al.
(författare)
-
Hälsofrämjande job crafting i samspel med arbetserfarenhet och individuella förutsättningar bland medarbetare inom hälso- och sjukvården
- 2023
-
Ingår i: Program och abstrakt.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Job crafting kan definieras som medarbetares sätt att själva forma och förändra sina arbeten, för att optimera tillgängliga resurser och hantera utmaningar i arbetet. Job crafting har tidigare kopplats till många positiva effekter för individer, till exempel arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse. Ett stödjande ledarskap, autonomi i arbetet och samarbete mellan olika professionsgrupper är exempel på vad som kan främja job crafting i vården. Men kunskap om hur individuella förutsättningar, så som exempelvis arbetserfarenhet, bidrar till medarbetares strategier att försöka forma och förändra sina arbeten är ännu begränsad.Övergripande syfte i denna pågående studie är att undersöka hur individuella förutsättningar samspelar med hur individer job craftar på sätt som främjar deras hälsa. Studien kommer särskilt fokusera hur arbetserfarenhet samspelar med job crafting, men även samspel mellan familjeliv och professionstillhörighet kommer att analyseras.Djupintervjuer har genomförts med sexton medarbetare med olika professioner på fem olika vårdenheter. Respondenternas erfarenhet i det nuvarande arbetet varierar mellan sex månader och 43 år.De preliminära resultaten indikerar olika job crafting strategier och motiv till dem bland respondenter med längre och kortare arbetserfarenhet. Med kortare arbetslivserfarenhet fokuseras att lära sig sitt nya yrke samt att bygga relationer med kollegor för stöd och erfarenhetsutbyte. Mer erfarna respondenter fokuserar mer på att vårda sina sociala relationer och på meningsskapande förändringar i arbetet, för att trivas och må bra i arbetet snarare än att utvecklas professionellt. Respondenter med familjer fokuserar förändringar de gör i arbetet på att få en bra balans mellan arbete och privatliv. Gemensamt för respondenterna, oavsett profession och hur mycket arbetserfarenhet de har, är att de förändringar de gör i arbetet oftast är kopplade till att deras patienter ska ha det så bra som möjligt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Wall-Reinius, Sandra, 1974-, et al.
(författare)
-
Vägar till mångfunktionella landskap: En pilotmodell i Jämtlandsfjällen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter.
|
|
