| 1. |
|
|
| 2. |
- Bäcklin, B-M, et al.
(författare)
-
Undersökning av sälar insamlade 2015
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1970-talet har gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och vikare (Phoca hispida) insamlats och undersökts på Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Majoriteten av de undersökta sälarna är gråsälar. Beroende på jakt under 1900-talet och nedsatt reproduktion under århundradets senare del så minskade sälpopulationerna i Östersjön. Under 1970-och 1980-talet noterades ett antal sjukliga förändringar som kallades Baltic Seal Disease Complex framför allt hos gråsäl och som misstänktes ha samband med höga halter av miljögifter som PCB och DDT. Förekomsten av flera av dessa förändringar liksom halterna av PCB och DDT har minskat sedan dess. Hos gråsäl har därefter förekomst av tarmsår ökat och minskat, späcktjockleken minskat och förekomst av leverparasiter ökat.Under år 2015 insamlades och undersöktes sälar och prover från 137 gråsälar, 44 knubbsälar och 27 vikare. I övrigt inrapporterades 196 döda sälar funna på stränder av allmänheten.Gråsälspopulationen ökar för närvarande med ca 8% per år och 85% av de undersökta honorna mellan 6-24 år var dräktiga. Knubbsälspopulationerna ökar för närvarande med 7-9% per år. Antal undersökta knubbsälar var visserligen betydligt färre än antal undersökta gråsälar men andel dräktiga honor i motsvarande åldersgrupp var endast 57%. Vikarepopulationen i Bottenviken ökar för närvarande med ca 4,5% per år. Hos vikare inkom endast en könsmogen hona från dräktighetsperioden och hon var dräktig.Av de undersökta vikarna var 20 av 27 yngre än 4 år gamla. Två två-åriga vikarhonor hade missbildningar i form av diafragmabråck hos den ena och avsaknad av ett livmoderhorn hos den andra.Sammanfattningsvis ser hälsosituationen för undersökta gråsälar i Östersjön delvis bättre ut än tidigare och populationstillväxten har varit stabil under de senaste 15 åren. Antal undersökta knubbsälar och vikare är för få för att redovisa patologiska trender men undersökta knubbsälar visade tendens till låg dräktighetsfrekvens som bör studeras närmare. De båda västliga bestånden av knubbsälar drabbades av epidemier 1988, 2002 och 2014 och populationstillväxten hos dessa bestånd har minskat efter 2002. Däremot har populationen av knubbsälar på östkusten visat på en stadig populationstillväxt sedan 1970-talet. Vikarepopulationen i Bottniska viken har en fortsatt låg tillväxt
|
|
| 3. |
- Ek, Caroline, et al.
(författare)
-
Screening for pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in bivalves sampled along the Swedish coast
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota, a selection of the wide array of contaminants that can be found in the environment is analysed. Analysing the samples for all possible contaminants would hardly be feasible, however, screening for different substance groups is a way to investigate if and where new substances arise and may pose a threat to wildlife and humans. In this report, data from a spatial screening study is presented, which aimed to densify the ongoing Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with regard to pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The study includes 16 sampling sites along the Swedish coast, from where two different species of bivalves, Limecola balthica and Mytilus edulis, were collected. All applied sampling material in this screening study originates from the Swedish Environmental Specimen Bank of the Swedish Museum of Natural History. The screening included a total of 100 pharmaceuticals, out of which 17 were detected and quantified in at least one sampling site. Risperidone was the pharmaceutical detected at most sites (10 of 13). The only detected phthalate was di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP), which was found in the samples from 3 of 13 sampling sites. Among the PAHs, Benzo(a)pyrene was the substance quantified at most sites (14 out of 16). No geographical patterns could be identified for the detected contaminants, besides for the PAHs. However, this pattern could also be due to a difference in species rather than due to location. PAHs could be detected in the Bothnian Sea and the Sea of Åland, where to date no mussel sampling sites exist within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota. The Baltic clam might be a good additional monitoring species besides the Blue mussel, due to their difference in feeding strategy and the potential higher PAH uptake from contaminated sediments rather than the water phase.
|
|
| 4. |
- L. Soerensen, Anne, et al.
(författare)
-
The Swedish National Monitoring Programmefor Contaminants in marine biota (until 2019year’s data) : – Temporal trends and spatial variations
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme inmarine biota.Few trends are found for the biological variables of the biota included in the programme (age, weight,length, and fulton´s condition factor). This is expected, as samples are selectively selected to avoidtrends. However, all variables for Holmöarna in the Bothnian Bay and the fish age at the West Coastsites (Kullen, Fladen and Väderöarna) stands out for herring, cod and perch as having upward trendsover the last 10 years. Since many of the contaminants presented in this report bioaccumulate, this islikely to affect the trends presented below.For the aggregated herring data (on sub-basin scale) on chlorinated pesticides, PCBs, dioxins andfurans, brominated flame retardants and perfluorinated substances (PFAS) a general downward trendfor the last 10 years (2010-2019) is seen for all sub-basins (Southern and Northern Baltic Proper andBothnian Sea and Bay) except the West Coast. On the West Coast, changes are small and often nonsignificant. The contaminant concentrations are in general lowest on the West Coast but theconcentration difference between the West Coast and the other sub-basins has shrunken over the last10 years as the concentrations in the other sub-basins are decreasing towards West Coast levels. Theperfluorinated compound FOSA is an exception to this picture, with 2-4 times higher concentrations onthe West Coast compared to the Baltic Sea. For the metals, no common patterns are seen for theaggregated herring data across the metals or for each specific metal between sub-basins.
|
|
| 5. |
- Sandberg, Henrik, et al.
(författare)
-
NEMOte BARCODing : Förbättrad miljöövervakning av Östersjöns bentiska ekosystem
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förändringar av ekosystem och hot mot biologisk mångfald, samt de på denna mångfald vilande ekosystemtjänsterna, har skapat ett behov av mer robusta och kostnadseffektiva miljöövervakningsmetoder. Projektet NEMOte BARCODing har undersökt om de frilevande nematoderna kan hjälpa oss att fylla detta behov. Metastreckkodning (metabarcoding på engelska), en av de moderna DNA-metoderna, har möjliggjort att meiofauna-organismer som nematoder effektiv kan provtas. Nematoderna är en av de mest mångfaldshaltiga organismgrupperna i världen, och de har visat sig vara bra indikatorer på ekosystems hälsa och förändringar i miljön. I Östersjön, där traditionellt enbart större organismer, makrofauna, har använts, kan nematoderna tillföra värdefull information. Då antal makrofauna-arter i Östersjön är lågt har bedömningar av ekosystemhälsa baserat på makrofauna mindre upplösning än bedömningar baserat på de mer mångfaldiga och abundanta nematod-samhället. Det finns dock hinder för DNA-streckkodning ska för att övervaka nematoder i Östersjön: 1. Bristande täckning av nematod-arter i nuvarande referensdatabaser. 2. Bristande kunskap om streckkodningsmetoders förmåga att kvantifiera nematod-samhället och återspegla samhällskompositionen i miljöerna som provtas. Och 3. Bristen på verktyg för att bedöma ekosystemhälsa och ekologiska status från data över nematod-samhället. NEMOte BARCODing har bidragit till att överkomma dessa brister och därigenom till att möjliggöra miljöövervakning av Östersjöns nematoder. I Arbetspaktet 1 förbättrade NEMOte BARCODing existerande referensdatabaser genom att ladda upp referenssekvenser av 18S och 28S rRNA-markörgenerna för 110 av Östersjöns nematod-arter. I Arbetspaket 2 utvärderades sekvenseringsmetoders lämplighet för miljöövervakning. 18S-streckkodning med TAReuk primerparen fungerade bäst av de testade metoderna, gav en god bild av nematod-samhället, och rekommenderas därav för nematod-övervakning i Östersjön. I Arbetspaket 3 har NEMOte BARCODing utvecklat ett verktyg för statusklassning med nematod-data, Nematod-BQI (BQInem), med utgångspunkt i det BQI som används inom svensk miljöövervakning. Andra potentiella verktyg för nematod-övervakning utforskades även och en karta ritades för Nematod-BQI:s framtida utvecklingen, med potentiell inkludering av fler meiofauna-grupper som ett alternativ. Slutligen så förslogs ett pilotprogram för streckkodningsbaserad nematod-övervakning, med rekommenderade metoder, provtagningsupplägg och status klassningsverktyg (BQInem). De frilevande nematoderna kan säga oss mycket om ekosystemens hälsa och arbetet inom NEMOte BARCODing har förhoppningsvis bidragit till att denna information förmedlas.
|
|
| 6. |
- Soerensen, Anne L., et al.
(författare)
-
Converting environmental quality standardsfor evaluation of fish contaminant monitoringdata – tissue conversion factors for mercury,cadmium, lead and selected PFASs
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the report is to produce improved estimates of tissue conversion factors (k) to use withinenvironmental monitoring. The contaminant distribution across a range of marine and freshwater fishspecies from Northern Europe freshwater and the Baltic Sea was investigated. New tissue conversionfactors were established and converted threshold limits (C-EQS or C-QS) for tissues of relevance formonitoring (liver and muscle) presented. We further explored inter-species variability in contaminantdistribution, which can result in the need to create species-specific conversion factors.In this study, we use conversion factors that assumes a proportional relation between two tissueconcentrations. We recommend that this method is always used when the aim is to convert betweentissue concentrations for monitoring purposes. This will allow for better transparency and allow for easycomparison between studies, something that is made difficult at the moment due to the use of differentalternative methods for conversion.Based on the analysis we recommend four new threshold value estimates that can be used withinenvironmental monitoring of fish. For mercury (Hg) we only looked at the kmuscle/whole fish and did notconsider liver measurements. We recommend the use of a C-EQSmuscle of 24 ng g-1 ww across all fishspecies. For cadmium (Cd) and lead (Pb) we calculated C-QSliver estimates based on conversion fromboth the QSmuscle-human health and QSwhole fish-sec pois. For Cd, we found significant differences between the twospecies investigated (herring and perch) as well as ten times higher C-QSliver based on the QSmuscle-humanhealth than the QSwhole fish-sec pois. From a precautionary principle we recommend to use the herring specific kand the QS for secondary poising set for whole fish concentration to set the C-QSliver, which lead to a CQSliverfor Cd of 2.6 μg g-1 ww. For lead (Pb), the liver:muscle dataset was considered less robust thanthe liver:whole fish dataset. Also, for Pb significant differences were found between k’s in herring andperch. We recommend using a C-QSliver of 0.3 μg g-1 ww for Pb based on perch data. For PFOS we onlylooked at the kliver/muscle and did not consider whole fish measurements. We recommend the use of a CEQSliverof 153 ng g-1 ww across all fish species despite some differences in k between the six speciesincluded in the estimate. For all contaminants, more data on additional fish species and data on thesame species but better distributed between marine and freshwater environments (for species living inboth like perch) is needed to elucidate the need for species specific and environment specific thresholds.In addition, more observations with concentrations close to the thresholds are needed for Cd and Pb tobring down the uncertainty on the QSliver estimates, which are currently, based on extrapolation of valuesmore than a factor ten below the thresholds.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Soerensen, Anne L., et al.
(författare)
-
Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) within the Swedish Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the report is three-fold. Firstly, to evaluate to what extent phase-out of certain per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) first initiated in the early 2000s are reflected in the biota concentration within the Baltic Sea. Secondly, to investigate the spatial differences of PFAS across the Baltic Sea, which has not previously been evaluated, and couple these results to PFAS observations in other matrices to better understand the flow of PFAS through the Baltic Sea ecosystem. Lastly, to investigate the implication of a proposed PFAS EQS dossier on the evaluation of Good Environmental Status in the Baltic Sea.We use data on PFAS from the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota covering 40 years for the longest time series (four Time Trend Stations) and 26 stations at present day. The program covers stations from the Bothnian Bay in the north to Skagerrak at the Swedish west coast (referred to as the Greater Baltic Sea) and PFAS is analyzed in four fish species and three bird species. The target compounds are perfluoroalkyl sulfonic acid (PFSA; C4-C8), perfluoroalkyl carboxylic acid (PFCA; C6-C15) and FOSA. In the data evaluation, observations from other monitoring programmes and research campaigns are included (river, marine surface water, sediment, and top predators) to set the observations from the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota into context. After an initial exponential increase in PFAS concentrations, we found that PFAS displayed a rapid response to phase-out and regulations in the early 2000s. As a result, PFAS concentrations stabilized (rather than displaying an immediate decrease). This is linked to the few removal pathways of the long lived PFAS homologues in the Baltic Sea water column. However, within the last decade PFAS has started to show significant declines at many stations, the exception being a few PFAS homologues (PFOA (C8) and PFNA (C9)). Two distinct water masses are present in the Greater Baltic Sea, North Sea water and Baltic Sea water, the latter with origin in the Baltic Sea drainage basin. Differences in the PFAS loads of these water masses likely drives geographical differences seen in the PFAS concentrations and homologue distribution between fish in Kattegat and the Baltic Sea. Different water mass lifetimes in the Baltic Sea basins further affect the concentration and response time with regards to changes in external sources for individual homologues.A proposed PFAS EQS dossier presents an EQS (with the PFAS sum expressed as PFOA-equivalents) a factor 100 lower than the current PFOS EQS. We find that PFOS, PFNA and PFUnDA contribute more than 80% to the sumPFAS-equivalent. PFNA is the only homologue that is currently increasing in some parts of the Baltic Sea and special attention should be on this homologue in the future. Despite the slow recovery with regards to PFAS concentrations over the past decade the biota PFAS concentrations are still 5-230 times higher than the threshold proposed in the PFAS EQS dossier. Screening studies has further identified a range of PFAS in the Greater Baltic Sea not currently part of the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota. As an example the cyclic PFECHS has been found at various trophic levels in the food web at concentrations indicating biomagnification potential. These findings indicate that PFAS is still affecting the Greater Baltic Sea environment negatively and the development in concentrations of individual homologues should be followed closely over the coming decade both for those PFAS included in the current program but also the emergence of novel PFAS through screening program.
|
|
